Annons

Två av tre säger ja till kameror i bostadsområden

Två av tre tillfrågade i en ny opinionsundersökning svarar nej på frågan om kamerabevakning i deras bostadsområde är ett hot mot integriteten.

– Informativ skyltning är efterfrågat, säger forskaren Markus Lahtinen.

Under strecket
Publicerad

En övervakningskamera i Lindängens centrum i Malmö.

Foto: Johan Nilsson/TT Bild 1 av 1

En övervakningskamera i Lindängens centrum i Malmö.

Foto: Johan Nilsson/TT Bild 1 av 1
En övervakningskamera i Lindängens centrum i  Malmö.
En övervakningskamera i Lindängens centrum i Malmö. Foto: Johan Nilsson/TT

En liknande undersökning, som SvD skrev om i september 2017, visade att nio av tio tillfrågade var positiva till övervakningskameror på gator och torg.

– Men den här gången vill vi komma närmare den privata sfären och lade till det egna bostadsområdet i frågeställningen, säger Markus Lahtinen, forskare och lärare i informatik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Sifo har tillfrågat 1 000 personer i ett slumpmässigt urval. Initiativet till undersökningen har tagits av säkerhetsföretaget Securitas. 66 procent svarade att integriteten inte hotas av övervakningskameror i bostadsområden.

Skyltning om att kameraövervakning äger rum är en central fråga när den europeiska dataskyddsförordningen GDPR (General data protection regulation) träder i kraft den 25 maj och ska införlivas i den nya svenska kamerabevakningslagen.

Annons
Annons

– Det är lätt att glömma bort att kamerabevakning börjar med skyltningen, även om den intuitiva tanken är fysiska kameror. Det finns mycket att göra för att utveckla den informativa skyltningen. Triviala saker kan vara avgörande, tillägger Markus Lahtinen.

Folk efterfrågar en tydlig skyltning och ett genomtänkt regelverk

Han nämner Stockholms tunnelbana:

– Information om att övervakningskameror finns kompletteras med klistermärken i vagnarna som ger folk möjlighet att ringa SL:s trygghetstelefon. Uppmaningen är tydligare i Londons tunnelbana där budskapet är ”If you see something, say something”. Det ökar incitamentet för resenärer att ringa, säger Markus Lahthinen.

Denna proaktiva skyltning skulle enligt forskaren även fungera i bostadsområden:

– Folk efterfrågar en tydlig skyltning och ett genomtänkt regelverk när det gäller hanteringen av bildmaterialet, säger Markus Lahtinen.

Forskaren säger att opionionsundersökningarna som gjorts visar att människor i södra Sverige är mer positivt inställda än de i den norra landsänden.

– Tilltron är större i söder. Det har även skett en liberalisering med kameraövervakning ”24/7” (dygnet runt, SvD:s anm) i exempelvis Malmöstadsdelen Seved, som enligt polisen är narkotikatätast i Sverige, säger han.

Även om det ännu finns en osäkerhet kopplad till införandet av dataskyddsreglerna, finns det några tidigare domar i Europadomstolen som berör kränkningar av den personliga integriteten i samband med kamerabevakning. De kan bli vägledande:

Kraven på huvudmännen som utför bevakning kommer att skärpas.

– I dessa fall bedömde domstolen att det var hanteringen av bildmaterialet som var det centrala momentet i samband med kamerabevakning. Det ska finnas ett straffansvar om material läcker ut, säger Markus Lahtinen.

Datainspektionen, som fått 30 miljoner kronor i resurspåslag, blir ensam tillsynsmyndighet då länsstyrelsen försvinner ur bilden:

– Kraven på huvudmännen som utför bevakning kommer att skärpas. Som en ansvarig utgivare för kameran. Man måste kunna dokumentera syftet. Uppförandekoder introduceras och processen blir mer självgranskande, säger Markus Lahtinen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons