Annons

Två grupper kan rädda Johnsons avtal på lördag

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. Foto: Julien Warnand/AP

Två grupper av ledamöter kan bli Boris Johnsons räddning när det brittiska underhuset röstar om brexit.

– Det handlar om medlemmar från Labour och utsparkade konservativa som vill tillbaka, säger Nicholas Aylott, statsvetare vid Södertörns högskola.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Lördagens omröstning ser ut att bli en rysare när underhusets 650 ledamöter ska rösta om Boris Johnsons avtalsuppgörelse med EU.

På fredagen pågick intensiva försök från Johnsons regering att få ihop de röster som krävs för att få avtalet godkänt.

– Vi har en verklig möjlighet nu att leverera brexit i linje med folkomröstningen, gå vidare som regering och, tror jag, som nation, sade utrikesministern Dominic Raab på fredagen.

Frågan är dock om det räcker.

– Som det ser ut i nuläget fälls förslaget, säger Nicholas Aylott och noterar att den konservativa majoriteten faller redan om det nordirländska unionistpartiet DUP står fast vid sitt nej, som man deklarerade från Belfast under torsdagen.

Inte heller från Skottland, vars National Party har 35 röster, lär det komma någon omsvängning som skulle gynna premiärministern. Där är den politiska ståndpunkten för stark, trots uppluckring av gränsreglerna mellan republiken Irland och Nordirland.

– De konservativa har en svag majoritet. Storbritannien har egentligen haft en minoritetsregering sedan valet 2017, säger Nicholas Aylott.

Annons
Annons

I det grumliga vatten som hela brexitprocessen utvecklat sig till kan det dock finnas röster att hämta:

– Gruppdisciplinen har blivit svagare under senare tid, även innan brexitsagan drog igång. Inte minst inom Labour sedan Jeremy Corbyn valdes som partiledare 2015. Vad partiledningen bestämmer är en sak, hur ledamöterna röstar en annan, säger Nicholas Aylott.

Här finns det en grupp ledamöter, av partiets totalt 244 huvuden, som kan gå emot ledningens vilja.

– Det kan handla om mellan 10 och 30 ledamöter. Det är en viss grupp som tidigare indikerat att man är beredda på att rösta för ett rimligt avtal och som inte vill se en ny folkomröstning, säger Nicholas Aylott.

Frågan är hur många han lyckats övertyga i det egna parlamentet.

Den andra gruppen som kan fälla avgörandet återfinns bland de 36 oberoende parlamentsledamöter som samlas under rubriken ”Independent”.

– Det rör sig huvudsakligen om utsparkade ex-konservativa ledamöter. De kan rösta på avtalet i tron att det inte finns något bättre alternativ, och att man dessutom kan få sitt gruppmedlemskap tillbaka, säger Nicholas Aylott.

Enligt tidningen The Guardians uppskattning på fredagen var 304 ledamöter i parlamentet emot det nya avtalet och 259 för. Kvar att försöka locka över för Boris Johnson fanns 72 ledamöter från olika partier.

21 konservativa ledamöter sparkades ut så sent som i början av september sedan de stöttat planerna på en försenad brexit (The Benn Act) om inget avtal skulle vara klart före den 31 oktober.

Bland de sparkade återfanns bland andra Winston Churchills barnbarn – Nicholas Soames, ledamot sedan 1982 – som efter beskedet höll ett raljant tal i underhuset där han uttryckte att hans egen illojalitet fått näring av Boris Johnsons sätt att leda partiet.

Annons
Annons

Den på hemmaplan tilltufsade premiärministern har däremot fått stöttning av sina europeiska kollegor. Tysklands förbundskansler Angela Merkel sa på torsdagen att Johnson, till skillnad från föregångaren Theresa May, skapat en mycket klarare bild av hur relationen ska se ut – inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv.

Samtidigt visar en Guardian-analys att bara runt 5 procent av texten i det Johnsons avtal är ny, med den stora majoriteten återanvänts från föregångaren Theresa Mays avtal som parlamentet röstade ned tre gånger tidigare i år.

Johnsons genombrott beskrivs huvudsakligen gälla just de friare reglerna kring gränsen mellan Irland och Nordirland och att ”backstop”, det skydd som både Irland och Nordirland vill ha för att inte skapa en hård gräns, skrotas.

– Det är en kolossal omvändning. Boris Johnson lyckades skapa sig en väldigt viktig förhandlingsposition. Men frågan är hur många han lyckats övertyga i det egna parlamentet, säger Nicholas Aylott.

Det är bara femte gången genom tiderna som parlamentet röstar på en lördag. Senast hände det 1982, gällande Falklandskriget.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons