Annons

Två litteraturpris ska delas ut – här är hetaste namnen

Anne Carson, Ngũgĩ wa Thiong’o och Olga Tokarczuk är tre författare som tippas kan få priset.
Anne Carson, Ngũgĩ wa Thiong’o och Olga Tokarczuk är tre författare som tippas kan få priset. Foto: Lars Pehrson, James Veysey/Camera Press

Blir det två kvinnor? På torsdag ska Svenska Akademien meddela två Nobelpristagare i litteratur. SvD listar heta kandidater.

Publicerad

1 / 12

Efter krisen i Svenska Akademien utsågs ingen Nobelpristagare i litteratur förra året. Därför ska Akademien nu dela ut både 2018 och 2019 års Nobelpris. På torsdag meddelar ständige sekreteraren Mats Malm namnen på pristagarna, och spekulationerna är i full gång.

Priset ska delas ut på litterära meriter, men Akademien gör rimligtvis en mängd olika överväganden – inte minst ett år som detta.

Efter alla skandaler vill Akademien nog ha pristagare som inte blir kontroversiella. De vill inte utse pristagare som tackar nej till priset, och de vill förmodligen helst ha pristagare som vill och orkar ta sig till festligheterna i Stockholm i december.

En sak verkar de flesta överens om: det blir knappast två manliga pristagare. Men möjligen blir det två kvinnliga pristagare. Det saknas inte kvinnliga kandidater, och med tanke på att bara 14 av 114 Nobelpris gått till kvinnor finns här en obalans att rätta till.

Eftersom Akademien i år delar ut två pris har den möjlighet att kombinera ett smalare författarskap med ett bredare. De kan också kombinera olika språkområden; det lär knappast bli två författare som skriver på engelska som belönas.

SvD har frågat svenska och internationella litteraturkritiker, litteraturvetare och kulturredaktörer vilka de tror blir årets Nobelpristagare. Vi börjar med de som är absolut hetast – enligt experterna.

Annons
Annons
Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1

2 / 12

Anne Carson, Kanada, född 1950

Kanske var det hon som stod på tur redan 2018, när priset ställdes in?

Foto: Lars Pehrson

Anne Carson, författare och professor i antik grekiska, har länge nämnts i Nobelspekulationerna. Hon är en favorit hos kritikerna. ”Inget mäter sig med det svindlande sorgsna hos Carson”, menar Victor Malm, kritiker och kulturredaktör på Expressen som hoppas få höra hennes namn i Börssalen på torsdag. SvD:s litteraturkritiker Magnus Eriksson beskriver Carson som ”en av vår tids stora poeter, starkt förankrad i det antika arvet med en diktning som öppnar djupen i existensen men som också är lagom kryptisk för ett Nobelpris”.

Anne Carson, född 1950, är en mångsidig författare som skriver lyrik, essäer och prosalyrik. Några av hennes essäer har översatts till svenska av Rebecka Kärde, som nu är ledamot i Nobelkommittén.

Genom att belöna Anne Carson kan Akademien markera att den inte tappat siktet på litteraturen. Anne Carson lyckas vara både lärd och lättläst, och många lär jubla om hon till slut får priset.

Annons
Annons
Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1

3 / 12

Ngũgĩ wa Thiong’o, Kenya, född 1938

En av Afrikas stora författare.

Foto: Lars Pehrson

Ngũgĩ wa Thiong’o nämns sedan länge i Nobelprisspekulationerna, och många tror att han ligger bra till i år.

Michael Orthofer, kritiker och grundare av Complete Review, tror på Ngugi wa Thiong’o för hans ”breda register och stora betydelse”. Han påpekar att den kenyanske författaren dessutom skriver på sitt modersmål kikuyu.

Ngũgĩ wa Thiong’o arbetar i flera genrer, och skriver ofta om ärren efter kolonialismen och kampen för utbildning. Akademien har här chansen att för första gången ge priset till en författare som skriver på ett afrikanskt språk. Priset har heller inte gått till en afrikansk författare sedan sydafrikanske J M Coetzee fick det 2003.

Ngũgĩ wa Thiong’o är född 1938 så om Akademien vill ge honom ett Nobelpris kan det vara hög tid.

Annons
Annons
Foto: Tracey Paddison/TT Bild 1 av 1

4 / 12

Olga Tokarczuk, Polen, född 1962

En rosad men kontroversiell författare i hemlandet.

Foto: Tracey Paddison/TT

Olga Tokarczuk är utbildad psykolog som skriver poesi, noveller och romaner.

Romanen ”Jakobsböckerna”, en tegelsten på 900 sidor om en judisk sekt, blev oväntat en bestseller. Olga Tokarczuk skriver här om flykt och förföljelser i Polens och Europas förflutna.

2018 belönades författaren med Bookerpriset, ett av litteraturvärldens mest prestigefyllda priser. Juryn beskrev henne som en ”författare med underbar humor, fantasi och litterär elegans”.

Olga Tokarczuk är en författare som utmanar i det nationalistiska Polen. Hon har utsatts för hat och hot för att hon uppmanat Polen att göra upp med det faktum att judar mördades av sina polska grannar under andra världskriget. Ett pris till henne skulle kunna uppfattas som ett ställningstagande mot illiberala krafter i dagens Europa.

Annons
Annons
Foto: Christine Olsson/TT Bild 1 av 1

5 / 12

Maryse Condé, Guadeloupe, född 1937

Den karibiska litteraturens grande dame.

Foto: Christine Olsson/TT

Maryse Condé är en kosmopolitisk författare som levt i Karibien, Afrika, Europa och USA. Hon skriver på franska och hon fick sitt internationella genombrott med ”Ségou. En afrikansk släktsaga”, som utspelar sig i Mali.

Condés författarskap tar upp klass, ras, migration, globalisering och förtryck, och berättar om hur det är att ha sina rötter utspridda över världen. Hon skriver ofta om kvinnors villkor; i ”Desirada” är skammen över en våldtäkt central.

Trots att Maryse Condé är en hyllad författare är hon inte överöst med priser. Efter att hon 2018 fick Nya Akademiens alternativa litteraturpris skrev hon i The New York Review of Books att hon aldrig varit aktuell för de tunga franska litteraturpriserna, som Goncourtpriset.

Nya Akademiens pris blev för henne en bekräftelse på att en svart kvinna från en liten, obetydlig ö kan skriva. Kanske är det dags för en bekräftelse även från gamla Akademien? Maryse Condé skulle garanterat bli en populär pristagare.

Annons
Annons
Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1

6 / 12

Jon Fosse, Norge, född 1959

En minimalistisk ordkonstnär.

Foto: Staffan Löwstedt

Jon Fosse nämns ofta som en Nobelpriskandidat, och har lyfts fram även i år. Han är i Sverige mest känd som dramatiker och hans pjäser sätts upp på scener världen över. Jon Fosse skriver också romaner, poesi och essäer.

Men kanske aktar sig Svenska Akademien för att belöna en skandinav just i år; sådant kan väcka kritik. Jon Fosse har dessutom kommenterat utvecklingen kring Svenska Akademien och andra kulturinstitutioner på ett sätt som antagligen gör att han inte är Nobelstiftelsens drömpristagare.

"Sett utifrån, från Norge, verkar det som om man nu i Sverige – med ett slags populism i botten – önskar att bryta ned de kulturinstitutioner som har gett både Sverige och Norden en högre konstnärlig nivå och vördnad", skrev Jon Fosse till SvD i våras.

Annons
Annons
Foto: Aaron Vincent Elkaim/AP Bild 1 av 1

7 / 12

Margaret Atwood, Kanada, född 1939

Foto: Aaron Vincent Elkaim/AP

Författaren, poeten och litteraturkritikern Margaret Atwood förekommer hos många spekulanter. Senast priset skulle delas ut låg hon bland vadslagsningsbyråernas topp tre, medan oddsen nu har höjts en aning.

Atwoods verk är ofta samhällskritiska, inte minst storsäljaren och förlagan till den populära tv-serien ”The handmaid’s tale”. Dystopin fick nyligen en uppföljare i ”Gileads döttrar” som nominerats till Bookerpriset.

Att Atwood blivit en feministisk ikon, om än något motvilligt, är inte helt utan betydelse. Många anser att Svenska Akademien i år måste välja minst en kvinna för att bevisa att de har förnyat sig. Och Atwood är populär bland den läsande allmänheten.

– Margaret Atwoods bredd och mod gör henne till en formidabel kandidat, säger Peter Florence, grundare av den brittiska litteraturfestivalen Hay Festival.

Men Atwood kan också vara ett alltför förutsägbart val. Och enligt SvD:s litteraturredaktör Madelaine Levy finns det en risk att hon inte kommer att vilja ta emot priset, vilket Akademien inte har råd att kosta på sig.

– Kanske vill hon inte bli sedd som en marionett i pr-arbetet för att rentvå Akademien, säger Madelaine Levy.

Det var inte heller länge sedan en en annan kanadensiska, Alice Munro, fick priset.

Annons
Annons
Foto: Anders Ahlgren Bild 1 av 1

8 / 12

Mircea Cărtărescu, Rumänien, född 1956

Rumäniens största författarnamn och ständige Nobelpriskandidat.

Foto: Anders Ahlgren

Mircea Cărtărescu är ansedd på den internationella litteraturscenen och med i spekulationerna sedan ”Orbitór”-trilogin.

I september besökte Cărtărescu Bokmässan i Göteborg för att samtala om sitt senaste storverk ”Solenoid”. Att läsa boken är, enligt SvD:s recension, som att ”dyka ned i en högintelligent hjärnas associationsflöden och blixtrande synapser”.

I sina verk gestaltar Cărtărescu sitt lands nutid och historia, via den lilla människans öde och med humor mellan raderna. Han är även en engagerad intellektuell och delaktig i samhällsdebatten.

Cărtărescu är helt klart en kritikerfavorit men till hans nackdel talar det faktum att han man och europé – två egenskaper Akademien inte tycks vilja premiera just i år. Samtidigt skriver han på ett mindre språk, så han skulle kunna fungera i kombination med en populär, engelskspråkig kvinnlig författare.

Annons
Annons

László Krasznahorkai.

Foto: DyD Fotografos/Geisler-Fotopress/TT Bild 1 av 1

9 / 12

Utmanarna – namn att hålla koll på

László Krasznahorkai.
László Krasznahorkai. Foto: DyD Fotografos/Geisler-Fotopress/TT

László Krasznahorkai

Ungraren László Krasznahorkai, född 1954, är ett populärt namn bland SvD:s respondenter och beskrivs som en allvarlig och originell författare. Krasznahorkais första och kanske mest framstående verk är den dystopiska romanen ”Satantango” från 1985.

Dương Thu Hương

Dương Thu Hương, född 1947, är en vietnamesisk författare och dissident som kommit att bli en stark kvinnoröst. Hennes ”Paradise of the blind” från 1988 blev den första vietnamesiska romanen som publicerades på engelska i USA. Boken blev också en stor framgång i Vietnam innan den bannlystes. 2015 besökte Dương Thu Hương Sverige för att medverka på Stockholm Literature. Att ingen vietnames tidigare tilldelats priset kan sägas tala till hennes fördel.

Se även: Can Xue, Gloria Gervitz, Louise Glück, Dacia Maraini, Lyudmila Ulitskaya och Marilynne Robinson.

Annons
Annons

Joyce Carol Oates.

Foto: Geraint Lewis/REX/TT Bild 1 av 1

10 / 12

Tippade sedan länge till att få Nobelpriset

Joyce Carol Oates.
Joyce Carol Oates. Foto: Geraint Lewis/REX/TT

Joyce Carol Oates

Den amerikanska författaren, född 1938, har funnits med i spekulationerna sedan 1980-talet. Mycket populär och produktiv. Romanen ”Blonde”, om Marilyn Monroe, brukar lyftas fram som ett mästerverk.

Péter Nádas

Född i Ungern, 1942, och skriver romaner om Europas historia med fotografens blick (Péter Nádas har jobbat som fotograf). Författarskapet blottlägger krockarna mellan historiska skeenden och maktlösa individer. Fick sitt internationella genombrott med ”Minnesanteckningarnas bok”.

Andra återkommande namn i spekulationerna är: Javier Marías, Thomas Pynchon, Gerald Murnane, Claudio Magris, Don DeLillo, António Lobo Antunes, Nuruddin Farah, Nawal El Saadawi och Ismail Kadare.

Annons
Annons

Salman Rushdie.

Foto: Alberto E Tamargo/Sipa Bild 1 av 1

11 / 12

Populära val

Salman Rushdie.
Salman Rushdie. Foto: Alberto E Tamargo/Sipa

Salman Rushdie

Indisk-brittisk författare född 1947. Efter ”Satansverserna” 1988 utfärdades en fatwa mot Rushdie. Detta gav upphov till den så kallade Rushdie-affären; ledamöterna var oense om hur man skulle reagera. Ett pris till Rushdie skulle kunna ses som ett senkommet avslut på Rushdieaffären.

Jamaica Kincaid

Jamaica Kincaid föddes 1949 på den karibiska ön Antigua och skulle bli en pristagare med brett erkännande. I sitt författarskap återkommer Kincaid till teman som det koloniala arvet, kön och sexualitet. Frågan är om hon vill ha priset. I ett samtal på årets bokmässa ska hon enligt Sydsvenskan ha sagt att ”bra författare hamnar i fängelse, de får inte priser”.

Andra folkkära utmanare: Zadie Smith, Joan Didion, Chimamanda Ngozi Adichie, Vladimir Sorokin, Karl Ove Knausgård, Colm Tóibín, Ian McEwan och Elena Ferrante.

Annons
Annons

Ko Un.

Foto: Agf/REX/TT Bild 1 av 1

12 / 12

Förmodligen för kontroversiella för Nobelpriset

Ko Un.
Ko Un. Foto: Agf/REX/TT

Ko Un

Poeten Ko Un, född 1933, var en stark kandidat fram till nyligen då han blev Sydkoreas Jean-Claude Arnault. Under Metoo anklagade flera kvinnor Un för decennier av trakasserier och påtvingade sexuella relationer. Författaren nekar emellertid till anklagelserna.

Haruki Murakami

Japanen Haruki Murakami, född 1949, är den vällästa författaren som alltid ligger i toppen av oddslistorna. Men om Murakami får årets Nobelpris blir nog många förvånade. Murakami ses som en lättviktare i sammanhanget och har även kritiserats för att vara sexistisk i sina kvinnoskildringar.

Peter Handke

Den österrikiske författaren Peter Handke, född 1942, har förblivit ett kontroversiellt namn alltsedan han tog parti för de serbiska nationalisterna i Balkankriget. Kallade Nobelpriset till Bob Dylan ett ”angrepp på läsningen”.

Michel Houellebecq

Fransmannen Michel Houellebecq, född 1956, har gjort kontroverserna till sitt främsta karakteristika. Hans verk har bland annat beskyllts för att vara misogyna, rasistiska, vulgära och islamofoba, medan andra menar att han snarare ger uttryck för en svart människosyn.

Adonis

Syrisk poet, född 1930, som varit pristippad i decennier. Har bland annat skildrat Aleppos blodiga historia. Kontroversiell på grund av sin mycket kritiska inställning till politisk islam, ett ämne som diskuterades i boken ”Våld och islam”.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons