Annons

Två sorters sömn måste för att hålla hjärnan frisk

Att prestera till max under vakentiden är ohållbart. Alltför få tar sig tid att varva ner på kvällen också, konstaterar sömnforskaren Christian Benedict vars egna sovrutiner följer ett strikt mönster. Med sin forskning vill han få oss att sova bättre och bli friskare.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Oavsett veckodag går Christian Benedict och lägger sig mellan 22.00 och 23.00. Han äter också alltid sina måltider på samma klockslag. Fasta rutiner hjälper oss att sova bättre, tipsar han.

Foto: Lars Pehrson

En del av sömnbristen kan man kompensera med att leva sunt i övrigt, menar Christian Benedict som själv springer flera mil i veckan – delvis för att han inte sover tillräckligt.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Christian Benedict fick fyra barn i tät följd. Sömnbristen de första åren var en av anledningarna till att han började forska om sömn. ”Det var en galen period”, konstaterar han.

Foto: Lars Pehrson

Oavsett veckodag går Christian Benedict och lägger sig mellan 22.00 och 23.00. Han äter också alltid sina måltider på samma klockslag. Fasta rutiner hjälper oss att sova bättre, tipsar han.

Foto: Lars Pehrson
Oavsett veckodag går Christian Benedict och lägger sig mellan 22.00 och 23.00. Han äter också alltid sina måltider på samma klockslag. Fasta rutiner hjälper oss att sova bättre, tipsar han.
Oavsett veckodag går Christian Benedict och lägger sig mellan 22.00 och 23.00. Han äter också alltid sina måltider på samma klockslag. Fasta rutiner hjälper oss att sova bättre, tipsar han. Foto: Lars Pehrson

– Det är otroligt. Jag är faktiskt lite imponerad av att sömnintresset har blivit så stort, säger han och snurrar entusiastiskt från sida till sida på skrivbordsstolen.

Varje vecka får Christian Benedict, docent i neurovetenskap och sömnforskare vid Uppsala universitet, frågor från privatpersoner som vill ha tips på vad de ska göra för att sova bättre. Det brukar också bli ett par intervjuer med journalister. Nyligen förklarade han sömnens inverkan på hälsan i ett populärt brittiskt tv-program.

Kanske beror intresset på att västvärlden har en åldrande befolkning och att försämrade sömnfunktioner, en följd av åldrandet, därför är ett ökande problem. Kanske handlar det om att vurmen för prestation och maximerad vakentid är ohållbar. Christian Benedict resonerar kring olika teorier.

Annons
Annons

Djupsömnen hjälper dig att pussla ihop olika informationsbitar så att du lättare kan hitta en lösning till ditt problem.

Klart står dock att timmarna i sovrummet har hamnat i rampljuset. Men det är inte bara antalet timmar som räknas, påpekar han.

– Om man sover sju timmar per natt och ändå inte känner sig utvilad, kan det handla om dålig sömnkvalitet. För att ha en god kvalitet behöver vi gå igenom sömncyklerna av djupsömn och drömsömn. Båda faserna har centrala funktioner för hjärnan och hälsan. Vaknar man lätt och har svårt att somna om, missar man delar av de viktiga sömnfaserna.

När kroppen sover kan försvaret ostört fokusera på att bekämpa virus och bakterier. I den drömmande hjärnan stabiliseras också vårt emotionella minne vilket hjälper oss att hantera känslomässiga upplevelser bättre. Och det är inte för inte som man ”sover på saken” inför knepiga situationer.

– På engelska brukar man tala om att ”sleep inspires insight”. Minnesstabiliseringen under framför allt djupsömnen hjälper dig att pussla ihop olika informationsbitar så att du lättare kan hitta en lösning till ditt problem, säger han.

Fortfarande finns det dock många olösta forskargåtor kring sömnens olika funktioner. Som forskare fokuserar Christian Benedict på hur sömn och sömnbrist påverkar samspelet mellan hjärnan och kroppen. I sina studier har han bland annat konstaterat att hjärnan agerar själviskt av att sova för lite.

En vaken hjärna förbrukar mer energi och roffar därför åt sig glukos. Obalansen som då uppstår i kroppen rubbar ämnesomsättningen vilket i sin tur leder till en ökad risk för diabetes typ 2.

Annons
Annons

En del av sömnbristen kan man kompensera med att leva sunt i övrigt, menar Christian Benedict som själv springer flera mil i veckan – delvis för att han inte sover tillräckligt.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

– Kunskapen om hur hjärnan och kroppen interagerar hjälper oss inte bara att förstå hur diabetes utvecklas, på sikt kan vi kanske också förbättra tillståndet hos människor med sjukdomen genom att öka tiden de befinner sig i djupsömn. Men det återstår mycket forskning innan vi är där.

En del av sömnbristen kan man kompensera med att leva sunt i övrigt, menar Christian Benedict som själv springer flera mil i veckan – delvis för att han inte sover tillräckligt.
En del av sömnbristen kan man kompensera med att leva sunt i övrigt, menar Christian Benedict som själv springer flera mil i veckan – delvis för att han inte sover tillräckligt. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Jag kan fortsätta prata om sömnens funktioner i timmar!

I en annan studie belyser han kopplingen mellan dålig sömn och Alzheimers. Bristen på sömn gör nämligen att en viss typ av peptider som misstänks ligga bakom sjukdomen inte bryts ned som de ska.

– Beta-amyloid är en peptid som produceras i kroppen när du är vaken och som skyddar dig mot bakteriell infektion. När du sover tvättas den bort från hjärnan. Om du inte sover tillräckligt kan peptiderna klibba ihop – det leder till att hjärnsubstansen förstoras och att risken för Alzheimers sjukdom ökar, berättar Christian Benedict och utbrister:

– Jag kan fortsätta prata om sömnens funktioner i timmar!

Hur uppstod ditt intresse för sömn?

– Min fru och jag har fyra barn som är 12, 11, 10 och 8 år. När vi flyttade hit från Tyskland var de 5, 4, 3 och 1 år. Det var en galen period, vi sov inte mycket. Sedan hade jag som doktorand i neuroendokrinologi på universitetet i Lübeck den ledande sömnforskaren Jan Born som handledare. Under slutet av min doktorandutbildning började jag med sömnstudier, det finns så många olika aspekter som är intressanta.

Annons
Annons

Christian Benedict fick fyra barn i tät följd. Sömnbristen de första åren var en av anledningarna till att han började forska om sömn. ”Det var en galen period”, konstaterar han.

Foto: Lars Pehrson

Sover du bättre i dag när barnen är större?

– Nej, det gör jag inte. Jag är äldre nu och djupsömnen minskar stegvis med åldern. Det är också mycket stress som ingår i att ha familj, som finansiella krav. Du har kanske också hört uttrycket ”små barn små problem, stora barn stora problem”. Inget av detta lämnar mig opåverkad.

För att kompensera sömnbristen försöker han leva sunt i övrigt. Det går nämligen att väga upp en del av problematiken med för lite sömn, menar Christian Benedict.

– Jag skulle inte påstå att du får Alzheimers, blir fet och får diabetes för att du inte sover tillräckligt. Det är summan av vår livsstil som avgör hälsan. Till exempel springer jag fyra till fem mil i veckan och äter relativt sunt, berättar han och nickar åt pepparkaksburken som han knaprar flitigt ur under hela intervjun.

– Jag äter också mycket nötter som är nyttigt. Man behöver inte vara extrem, konstaterar han.

Christian Benedict fick fyra barn i tät följd. Sömnbristen de första åren var en av anledningarna till att han började forska om sömn. ”Det var en galen period”, konstaterar han.
Christian Benedict fick fyra barn i tät följd. Sömnbristen de första åren var en av anledningarna till att han började forska om sömn. ”Det var en galen period”, konstaterar han. Foto: Lars Pehrson

Man sover bättre ensam – det har ingen koppling till hur kär man är i varandra.

Ur det allmänna intresset för sömn och hälsa har det vuxit fram en stor marknad för appar och fitnessarmband som ska hjälpa oss att hålla koll på sömnen. Christian Benedict är ljummet inställd till utvecklingen, men tror att tekniken kan fylla en funktion för unga som inte sover tillräckligt.

Annons
Annons

– En sömnapp kan vara ett lovande instrument för att öka medvetenheten om sömn bland ungdomar. Det blir som ett spel där man kan upptäcka att ”oops, den här veckan har jag förlorat en hel natts sömn”.

Däremot är han kritisk till att tvångsmässigt mäta sömnen om man har insomningsproblem.

– Jag tror att det leder till ökad frustration. Man ska vara försiktig med förhoppningarna på vad en app kan hjälpa till med.

Christian Benedicts egna sömnrutiner är traditionellt analoga. Han går och lägger sig mellan klockan 22.00 och 23.00 varje dag – även på helger. Frukost, lunch och middag intas vid samma tidpunkter, så att hjärnan automatiskt ställer in sig på läggdags när det är läge.

Sista halvtimmen varvar han ner med en bok, då är det slut på skärmtid för dagen. Fast det händer att han trillar dit och kollar mejlen. Han sover också i ett eget sovrum, vilket han förespråkar för god nattsömn.

– Den tidigare förbundskanslern Helmut Schmidt fick en gång frågan hur han och hans fru lyckades hålla ihop i så många år, varpå han svarade: ”Vi har olika sovrum”. Jag tror det stämmer. Man sover bättre ensam – och det har ingen koppling till hur kär man är i varandra.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons