Annons

Rolf Gustavsson:Tydligt valresultat – nu väntar de verkliga problemen

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson efter torsdagens valseger.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson efter torsdagens valseger. Foto: Matt Dunham / TT NYHETSBYRÅN

Skenbart har valutgången gett klara besked, men det är först nu som de verkliga problemen väntar. Tiden är extremt kort och oklarheterna betydande, både i Storbritannien och inom EU.

Under strecket
Publicerad

Britter i demonstration i centrala London mot valvinnaren Boris Johnson på fredagen.

Foto: Kirsty Wigglesworth / TT NYHETSBYRÅNBild 1 av 2

EU-kommissionschefen Ursula von der Leyen.

Foto: Francisco Seco / TT NYHETSBYRÅNBild 2 av 2

Sammanhållningen sätts på prov inom EU. Chefsförhandlaren Michel Barnier var utomordentligt skicklig i att hålla samman EU-sidan under förhandlingarna om skilsmässoprocessen.

Nu får hans fortsatta uppdrag i de kommande förhandlingarna ännu större strategisk betydelse. Knäckfrågorna får större direkt påverkan i enskilda medlemsländer. Det blir betydligt svårare för EU att hålla en enad front.

Boris Johnsons regering har fått ett starkt mandat för att lämna EU den 31 januari 2020. Britternas företrädare i EU tar ner namnskylten och lämnar sina poster. Men vad det i övrigt betyder i praktiken förblir oklart. Ingen vet idag vad ”brexit” egentligen betyder. Först genom de framtida avtalen mellan EU och Storbritannien fylls slagordet brexit med praktiskt innehåll och får betydelse för hur det framtida samarbetet gestaltas.

Efter den 1 februari lägger EU-kommissionen fram ett förslag till förhandlingsmandat som godkänns av medlemsregeringarna. Förhandlingarna skall slutföras under nästa år, men kan förlängas, vilket Boris Johnson säger sig vara emot.

Annons
Annons

Britter i demonstration i centrala London mot valvinnaren Boris Johnson på fredagen.

Foto: Kirsty Wigglesworth / TT NYHETSBYRÅNBild 1 av 1
Britter i demonstration i centrala London mot valvinnaren Boris Johnson på fredagen.
Britter i demonstration i centrala London mot valvinnaren Boris Johnson på fredagen. Foto: Kirsty Wigglesworth / TT NYHETSBYRÅN

Alla erfarenheter av sådana avtal säger att de blir utomordentligt komplicerade och kontroversiella, i synnerhet när frihandel konfronteras med nationalism och protektionism. I det brittiska fallet bör avtalen med EU dessutom vara förenliga med de generösa frihandelsavtal som Donald Trump utlovat Storbritannien. Här väntar i så fall hårda sammandrabbningar. 

En central fråga blir hur pass EU-sidans medlemsregeringar är beredda att gå Storbritannien till mötes och till vilket pris. När Boris Johnson i agitationen talat om att förvandla Storbritannien till en global frizon utanför EU:s regler så väcker han naturligtvis reaktioner. Den nya EU-kommissionen under Ursula von der Leyen som definierar sin uppgift som geopolitisk vill inte se att London blir ett Singapore vid Themsen.

De kommande förhandlingarna mellan EU och Storbritannien öppnar antagligen också för nya maktkamper inom EU. Det tillhör EU-kommissionens huvuduppgifter att företräda medlemsländerna utåt och samtidigt vara den institution som övervakar hur EU:s grundläggande regelverk efterlevs.

Men det är medlemsländernas regering som fattar de avgörande besluten inom ramen för Europeiska rådet (”toppmötet”). I denna hybrid mellan formaljuridiken och politiken hamnar till slut även besluten om de nya brittiska avtalen. I ett EU som allt mer politiserats hamnar EU-kommissionen, regelverket och formaljuridiken i skymundan. Flera regeringar, främst Ungern och Polen, verkar pådrivande i processen att urvattna juridiken och minska EU-kommissionens betydelse.

Annons
Annons

EU-kommissionschefen Ursula von der Leyen.

Foto: Francisco Seco / TT NYHETSBYRÅNBild 1 av 1

Ursula von der Leyen lovade vid sitt tal i EU-parlamentet i juni att ge särskild prioritet åt respekten för rättsgemenskapen.  Det är den traditionella, närmast ortodoxa hållningen, som ställer den institutionella maktbalansen i centrum. Men tongångarna vid de senaste årens EU-toppmöten går snarare i motsatt riktning. Attityden blir allt mer politisk och allt mindre formaljuridisk.

EU-kommissionschefen Ursula von der Leyen.
EU-kommissionschefen Ursula von der Leyen. Foto: Francisco Seco / TT NYHETSBYRÅN

Även om många ogillar det så kommer frågan om respekten för EU:s rättsgemenskap att bestå och sannolikt kommer förhandlingarna om de framtida förbindelserna med Storbritannien att aktualisera den.

Samtidigt inleder EU:s framtidskonferens en ny intern översyn av hela organisationen. Utan rättsgemenskap skulle EU bli en lös studiecirkel som till och med Boris Johnson skulle kunna delta i.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons