Annons

Tyngsta aktörerna har alla egna planer för Syrien

Recep Tayyip Erdogan, Bashar al-Assad, Vladimir Putin och Donald Trump.
Recep Tayyip Erdogan, Bashar al-Assad, Vladimir Putin och Donald Trump. Foto: AP

Syrien skickar styrkor till den turkiska gränsen för att bistå kurderna. I bakgrunden finns Ryssland, Iran, EU, USA och inte minst IS med egna planer och intressen. SvD reder ut de tyngsta aktörernas roller, viljor – och nästa steg.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Turkiets primära intresse är att motverka någon form av kurdiskt självstyre i Syrien, enligt UI:s analytiker.

Foto: Lefteris Pitarakis/TT Bild 1 av 1

1 / 7

Turkiets primära intresse är att motverka någon form av kurdiskt självstyre i Syrien, enligt UI:s analytiker.
Turkiets primära intresse är att motverka någon form av kurdiskt självstyre i Syrien, enligt UI:s analytiker. Foto: Lefteris Pitarakis/TT

Turkiet – Konfliktens anfallare

Från turkiskt håll handlar konflikten främst om två saker, enligt Utrikespolitiska institutets Mellanösternexpert Aras Lindh. Dels är det en insats för att placera syriska flyktingar i Syrien, och dels är det ett sätt att angripa det säkerhetshot som man upplever längs sin gräns mot Syrien.

– Turkiets president Recep Tayyip Erdogan var pressad på hemmaplan och ville flytta fokus från sina egna utmaningar och ena folket under en gensam nationell kamp mot ett yttre hot, säger Lindh.

Vad har Turkiet för intressen?

– Det primära intresset är att motverka någon form av kurdiskt självstyre i Syrien.

Vilka blir Turkiets nästa steg?

– Att den kurdiskledda SDF ingått ett avtal med Syriens president Bashar al-Assad är ett bakslag för Turkiets offensiv. Nu verkar det som att säkerhetszonen som först var tanken med offensiven inte blir av. Jag ser inte heller hur Turkiet långsiktigt kan vara kvar i Syrien.

Annons
Annons

Syriens president Bashar al-Assad skakar hand med med sin ryske motpart Vladimir Putin.

Foto: Alexei Druzhinin/ AP Bild 1 av 1

2 / 7

Syriens president Bashar al-Assad skakar hand med med sin ryske motpart Vladimir Putin.
Syriens president Bashar al-Assad skakar hand med med sin ryske motpart Vladimir Putin. Foto: Alexei Druzhinin/ AP

Syrien – låter sina motståndare bekämpa varandra

Syriens roll i konflikten finns det speciellt en sak som är central, säger UI:s analytiker Aras Lindh. Under Syrienkriget har al-Assad verkligen gått hårt mot civila för att bekämpa oppositionella grupper som allt eftersom blivit allt mer jihadistiska.

– Tittar man på norra Syrien så har Assad insett att han har haft tiden på sin sida. Utan att behöva delta i en endaste strid så har han lyckats återfå i princip hela nordöstra Syrien, genom att låta sina motståndare bekämpa varandra, säger Lindh.

Syrien vill återfå kontrollen över hela sitt territorium.

– Gårdagens besked att syriska och kurdiska styrkor ska strida tillsammans är ett stort steg i den riktningen.

Annons
Annons

När Turkiet var redo att gå in i norra Syrien klev USA åt sidan. ”Trumps agerande blev ett sätt för Turkiet att legitimera offensiven”, säger forskaren Therese Pettersson.

Foto: Susan Walsh/TT Bild 1 av 1

3 / 7

När Turkiet var redo att gå in i norra Syrien klev USA åt sidan. ”Trumps agerande blev ett sätt för Turkiet att legitimera offensiven”, säger forskaren Therese Pettersson.
När Turkiet var redo att gå in i norra Syrien klev USA åt sidan. ”Trumps agerande blev ett sätt för Turkiet att legitimera offensiven”, säger forskaren Therese Pettersson. Foto: Susan Walsh/TT

USA – drar sig tillbaka

USA:s främsta fokus i området har varit att motverka IS och internationell terrorism, säger Therese Pettersson, freds- och konfliktforskare vid Uppsala universitet.

– De har egentligen inget eget intresse i hur konflikten mellan kurderna och Turkiet utspelar sig, säger hon.

Turkiet och USA är nära allierade bland annat via Nato – vilket kan vara en av anledningarna till att USA drog tillbaka sina styrkor när Turkiet sade sig vara redo att inleda offensiven.

USA intresse är bland annat att förhindra att IS, som kan vara ett direkt hot mot USA, får fotfäste i regionen, uppger hon.

– USA vill också förhindra Irans inflytande, bland annat eftersom USA jobbar nära Saudiarabien. Iran och Saudiarabien är ärkefiender.

Hon tror att USA fortsätter att dra tillbaka sina trupper från området.

– Det ligger i linje med Trumps löften. Om IS återigen skulle växa sig starkt kan vi få en annan situation där USA kan tänka sig mer engagemang igen.

Annons
Annons

”Ryssland har kunnat agera i det utrymme som uppstått när västmakterna har dragit sig ut”, säger Rysslandsforskaren Martin Kragh. På bilden träffas Rysslands president Vladimir Putin, Turkiets Recep Tayyip Erdogan och Irans president Hassan Rouhani.

Foto: Pavel Golovkin/TT Bild 1 av 1

4 / 7

”Ryssland har kunnat agera i det utrymme som uppstått när västmakterna har dragit sig ut”, säger Rysslandsforskaren Martin Kragh. På bilden träffas Rysslands president Vladimir Putin, Turkiets Recep Tayyip Erdogan och Irans president Hassan Rouhani.
”Ryssland har kunnat agera i det utrymme som uppstått när västmakterna har dragit sig ut”, säger Rysslandsforskaren Martin Kragh. På bilden träffas Rysslands president Vladimir Putin, Turkiets Recep Tayyip Erdogan och Irans president Hassan Rouhani. Foto: Pavel Golovkin/TT

Ryssland – ”Medlaren” som förhandlar om Syriens framtid

Rysslands långsiktiga strategi ger utdelning när väst drar sig ur Syrien, säger forskaren Martin Kragh på Utrikespolitisiska institutet. På frågan om vilken roll Ryssland har i konflikten svarar han:

– Målet är att säkra Assads regim. Ryssland har agerat steg för steg enligt den linjen och det har varit framgångsrikt. Syrien är militärt viktigt för Ryssland. Syrien är också ett viktigt land på den internationella energimarknaden.

– Ryssland har positionerat sig som en av stormakterna globalt med relativt små medel har de åstadkommit ganska mycket. Det använder också Putin inrikespolitiskt. Ryssland har kunnat agera i det utrymme som uppstått när västmakterna har dragit sig ut.

Han uppger att Ryssland är en aktörerna som kommer att förhandla om Syriens framtid.

– Det gäller inte minst i förhållandet till kurderna. Det visar att Ryssland skaffat sig en stark diplomatisk roll.

Annons
Annons

Irans president Hassan Rouani lär stödja Syrien, men ligger lågt i konflikten.

Foto: Ebrahim Noroozi /AP Bild 1 av 1

5 / 7

Irans president Hassan Rouani lär stödja Syrien, men ligger lågt i konflikten.
Irans president Hassan Rouani lär stödja Syrien, men ligger lågt i konflikten. Foto: Ebrahim Noroozi /AP

Iran – försöker etablera en transportskorridor

Iran står på al-Assads sida i den här konflikten och har uppmanat Turkiet att upphöra med stridigheterna.

– Så de vill samma sak som Syrien, säger Aras Lindh.

Vad har de för intressen?

– Iran vill etablera en transportskorridor som sträcker sig hela vägen från Iran, över Irak och genom Syrien, ut mot Medelhavet. Detta vill de för att kunna ha handelsvägar i Medelhavet men också för att kunna utmana Israel vid behov, som ligger i närheten.

På frågan om vad som blir Irans nästa steg svarar Lindh:

– De kommer avvakta, de har inget behov av att agera annorlunda än vad de gjort hittills.

Annons
Annons

EU:s utrikeschef Federica Mogherini får jobba hårt om hon ska få alla EU-länder att ställa sig bakom sanktioner eller vapenembargo mot Turkiet. Och om det blir en kompromiss blir den förmodligen urvattnad, säger Niklas Bremberg på utrikespolitiska institutet.

Foto: Virginia Mayo/TT Bild 1 av 1

6 / 7

EU:s utrikeschef Federica Mogherini får jobba hårt om hon ska få alla EU-länder att ställa sig bakom sanktioner eller vapenembargo mot Turkiet. Och om det blir en kompromiss blir den förmodligen urvattnad, säger Niklas Bremberg på utrikespolitiska institutet.
EU:s utrikeschef Federica Mogherini får jobba hårt om hon ska få alla EU-länder att ställa sig bakom sanktioner eller vapenembargo mot Turkiet. Och om det blir en kompromiss blir den förmodligen urvattnad, säger Niklas Bremberg på utrikespolitiska institutet. Foto: Virginia Mayo/TT

EU – fördömer Turkiets offensiv

EU fördömer Turkiets militära agerande. Utrikesministrarna vill också ha ett ministermöte inom den USA-ledda internationella koalitionen mot terrorrörelsen IS. Niklas Bremberg, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, säger att det är oklart om EU-länderna kan enas om sanktioner mot Turkiet.

EU:s primära intresse rör migrationen och vad som händer med de 3,6 miljoner syriska flyktingarna i Turkiet.

– Allt som rör migrationen har blivit en enormt stor och svårt fråga för EU och medlemsstater. Ur det perspektivet har EU ett stort, stort intresse.

– Jag tror inte EU kommer försöka hota Turkiet, utan jobba med morötter genom att diskutera med turkiska regeringen. EU får helt enkelt förlita på sig på diplomati.

Annons
Annons

”Erdogan = IS”, står det på ett plakat på en demonstration i stöd för kurderna.

Foto: Francois Mori/TT Bild 1 av 1

7 / 7

”Erdogan = IS”, står det på ett plakat på en demonstration i stöd för kurderna.
”Erdogan = IS”, står det på ett plakat på en demonstration i stöd för kurderna. Foto: Francois Mori/TT

IS – fria fångar och skapa kaos

Terrororganisationen IS är kraftigt försvagad men långt ifrån uträknad. Det säger Magnus Ranstorp, terrorforskare på Försvarshögskolan.

– IS har begått sporadiska våldsdåd. De försöker störa återuppbyggandet så mycket som möjligt. De ligger i skuggorna för att träda fram ibland och skapa kaos.

IS främsta mål är att överleva. Och att få ut IS-medlemmar och anhöriga från läger och fängelser ligger också högt på to-do-listan.

– Det finns tre anhörigläger i Syrien. Två ligger innanför ”säkerhetszonen” och ett, al-Hol, ligger strax utanför. I al-Hol sitter många svenskar och det talas om ett 70-tal svenska barn.

Sannolikheten är stor för att fler kvinnor och män med IS-koppling bryter sig ut eller fritas, säger Ranstorp.

Annons
Annons
Annons
Annons