Annons

”Typ av trosa hör inte hemma i svensk rätt 2015”

Advokat Elisabeth Massi Fritz svar på frågan om klientens stringtrosor spreds nyligen långt utanför rättssalen. Nu har hon tröttnat på det naiva Sverige.

– Jag känner stark oro.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Advokat Elisabeth Massi Fritz är efter terrordåden i Paris redo att lyfta frågan om hur många som organiserar och stödjer terrorverksamhet i Sverige.

Foto: Fotograf Dan Hansson Bild 1 av 5

Inlägget som satte fart på debatten.

Foto: Instagram Bild 2 av 5

Kalsongfrågan plockades upp av brittiska Indipendent.

Foto: Instagram Bild 3 av 5
Foto: Instagram Bild 4 av 5

Advokaten Elisabeth Massi Fritz på sitt kontor som kryllar av feministiska referenser med olika symbolvärden. I förgrunden: en gudinna signerad Niki de Saint Phalle.

Foto: Dan Hansson Bild 5 av 5

Advokat Elisabeth Massi Fritz är efter terrordåden i Paris redo att lyfta frågan om hur många som organiserar och stödjer terrorverksamhet i Sverige.

Foto: Fotograf Dan Hansson Bild 1 av 1
Advokat Elisabeth Massi Fritz är efter terrordåden i Paris redo att lyfta frågan om hur många som organiserar och stödjer terrorverksamhet i Sverige.
Advokat Elisabeth Massi Fritz är efter terrordåden i Paris redo att lyfta frågan om hur många som organiserar och stödjer terrorverksamhet i Sverige. Foto: Fotograf Dan Hansson

Att man har trosor kan vara relevant om de är trasiga eller innehåller dna, men inte vilka trosor.

Hela det ståtliga kontoret är pimpat med feministiska referenser med olika symbolvärden. En gudinna signerad Niki de Saint Phalle, Elisabeth Ohlson Wallins fotobok "Kvinnor", diplom från Rosa bandet och en prydlig rad av skor – alla med skyhöga klackar.

– Jag är en feminist som också är intresserad av kläder, smink, skor och inredning – men det jag verkligen brinner för är mitt jobb, säger advokat Elisabeth Massi Fritz, som specialiserat sig på våldtäktsmål och hedersrelaterat våld.

Det var också hennes okuvliga engagemang i kvinnors rättigheter som fick Elisabeth Massi Fritz att i rättssalen nyligen be en misstänkt förövare i ett våldtäktsmål att beskriva sina kalsonger. Då fick hon frågan om vilken betydelse dessa manliga underkläder hade för målet och svarade: "Lika stor betydelse som min klients stringtrosor, herr ordförande". Denna ordväxling kom sedan att spridas ymnigt på sociala medier och även kommenteras på det egna Instagramkontot.

Annons
Annons

Inlägget som satte fart på debatten.

Foto: Instagram Bild 1 av 1

– Att man har trosor kan vara relevant om de är trasiga eller innehåller dna, men inte vilka trosor. Den frågeställningen hör inte hemma i en svensk rättsprocess 2015, säger hon.

**Hon berättar med sin mest sakliga röst **om hur hon gång på gång uppmanade sin klient att inte svara på frågor vars syfte var att ge henne skuld. Utmanande underkläder inte är detsamma som att vilja ha samlag och definitivt inte samma sak som att tvingas till någon form av sexuell aktivitet. Förstås. Men enligt Elisabeth Massi Fritz så borde också rättens ordförande ha reagerat på dessa illasinnade lingvistiska glidningar, men det gjorde han inte. Och därför kunde hon inte hålla sig ifrån att ställa sin numera omtalade kalsongfråga.

Är du förvånad över spridningen ditt inlägg fick?

– Nej, inte egentligen. Jag satte upp Instagramkontot, med hjälp av mina barn, för att jag vill följa med utvecklingen i sociala medier. Möjligen är jag förvånad att kvinnor varit i majoritet i debatten. Var finns männens stöd för jämställdhet?

Inlägget som satte fart på debatten.
Inlägget som satte fart på debatten. Foto: Instagram

Att kvinnokroppen ska döljas för att inte locka och pocka är ett lika föråldrat synsätt som att kort kjol är detsamma som fritt fram för sexuella närmanden. En självklarhet för de allra flesta, men det finns fortsatt rester av gamla patriarkala synsätt i Sverige.

Annons
Annons

Kalsongfrågan plockades upp av brittiska Indipendent.

Foto: Instagram Bild 1 av 1

Det finns domare jag absolut inte vill ha. Det är lite av ett lotteri.

Det är något Elisabeth Massi Fritz funderar över varje gång hon inträder en rättssal: Hur kommer den här domaren att agera?

– Det finns fantastiskt professionella domare som jag vet kommer att ge min klient en rättvis prövning – oavsett utgång, likväl finns domare jag absolut inte vill ha. Det är lite av ett lotteri, säger hon och fortsätter:

– Offren ska inte behöva känna att de smulas sönder för att deras sexliv vänds ut och in, men det sker om de inte har en sådan som jag som stoppar det. Kan du tänka att många offer berättar att de upplever själva rättegången som att utsättas för ännu en våldtäkt?

**Hon höjer ögonbrynen och tittar **mig stint i ögonen. Nej, jag kan nog inte riktigt förstå, men väl uppröras av de nedvärderande attityder som hon beskriver, vilket också väcker nya frågor.

Varifrån fick Elisabeth Massi Fritz sitt patos för rättvisa? Hon berättar om familjen, sina fem syskon och föräldrarna som ursprungligen kommer från Libanon.

– Jag är uppväxt i en hederskultur och även om jag själv är född i Sverige, så har jag samtidigt rötterna i en annan kultur och jag fick inte samma möjligheter som pojkar.

Kalsongfrågan plockades upp av brittiska Indipendent.
Kalsongfrågan plockades upp av brittiska Indipendent. Foto: Instagram

Det var inte självklart att Elisabeth skulle få välja vilken man hon ville eller att flytta till Stockholm som ogift 19-åring för att studera juridik. Skulle hon vanhedra familjen?

Annons
Annons
Foto: Instagram Bild 1 av 1

– Mina föräldrar ställde sig så småningom bakom mig. Stolta. Såsom deras landsmän. Det blev aldrig någon skam, utan istället har jag fått lovord och biskopen och i den syriansk-ortodoxa församlingen talar man numera om kvinnors rättigheter. Det har förändrats oerhört mycket i min kultur, men det finns nyanlända i Sverige som kommer från mindre byar och städer där det patriarkala systemet lever kvar.

Jag känner stark oro för Sverige.

Det ser Elisabeth Massi Fritz som en anledning att aldrig ge upp. Vägen framåt menar hon är att alltid vara påläst och att våga ta plats.

– Det hjälper inte att vara aggressiv eller hysterisk, utan jag lägger hellre ned ytterligare tio timmar på min framställan för att kunna lyfta frågor på rätt sätt, än att bara höja rösten. Ibland känner jag också att jag kan säga lite mer än andra svenskar.

Hon förklarar att hon varken är, eller kan kallas rasist eftersom hon älskar mångfald och är en kvinna med utländsk bakgrund. Men problematiserar samtidigt sitt eget påstående:

– Och om jag yrkar på utvisning för att åklagaren glömt det i sitt mål, eller om jag påstår att det är ett hedersbrott, så tycker ingen att det är rasistiskt. Om en svensk åklagare gör det så är det många som rynkar på ögonbrynen. Det är tveeggat.

Foto: Instagram
Annons
Annons

Advokaten Elisabeth Massi Fritz på sitt kontor som kryllar av feministiska referenser med olika symbolvärden. I förgrunden: en gudinna signerad Niki de Saint Phalle.

Foto: Dan Hansson Bild 1 av 1

Elisabeth Massi Fritz är en förespråkare för att använda hela den straffskala som finns och kritiserar exempelvis villkorlig frigivning när det finns en hotbild från gärningsmannens sida och när risken är stor för att personen ska begå nya brott, kanske mot samma offer. Mot kvinnan.

– I dag kan en person begå ett brott och sitta av straffet för att vi har det så himla bra på våra anstalter. Jag känner stark oro för Sverige.

Hon sträcker på sig och knackar i det massiva skrivbordet när hon förklarar det hon kallar för det "naiva Sverige", som utnyttjas av människor med tvivelaktigt uppsåt då de rättsliga systemen är ineffektiva och inte utnyttjas till fullo.

– Det är klart att vi ska hjälpa flyktingar som har asylskäl. Men många berättar inte ens vilket land de kommer ifrån. Vi har dessutom många här som inte har registrerats och om de begår brott i Sverige så finns inte en chans att hitta gärningsmännen. Våra regelverk fungerar inte som de ska, vi följer inte ens lag och rätt.

Vi kan sluta vara naiva. Vi vet att terrordåd kommer fortsätta.

Om det är som du beskriver, varför följer man inte svensk lag?

– Det är en fråga som bör ställas till regeringen. Politiker lever i sin värld, men borde lyssna mer på människor som jobbar på fältet.

Ska man vara rädd i Sverige?

– Nej, men vi ska lära av våra misstag. Vi kan inte skydda oss mot exempelvis terrorverksamhet, men vi kan sluta vara naiva.

Så smällde det i Paris. Ännu ett terrordåd och Elisabeth Massi Fritz tänder ljus för de drabbade och skickar ett långt mejl:

"Sverige måste tillsammans med EU och stormakterna bekämpa terrorism och extremism. Sverige borde sedan lång tid ha lagstiftat och kriminalisera rekrytering, organisering och ännu större utsträckning beträffande finansiering av terrorverksamhet. Det räcker inte med låga straffskalor, det måste vara avskräckande – långa fängelsestraff, utvisning. Vi måste förhindra missbruk av svenska liksom utländska pass. Vi vet att terrordåd kommer fortsätta, frågan är dock bara var och när och då kan vi inte tro att Sverige inte skulle kunna bli drabbat."

Advokaten Elisabeth Massi Fritz på sitt kontor som kryllar av feministiska referenser med olika symbolvärden. I förgrunden: en gudinna signerad Niki de Saint Phalle.
Advokaten Elisabeth Massi Fritz på sitt kontor som kryllar av feministiska referenser med olika symbolvärden. I förgrunden: en gudinna signerad Niki de Saint Phalle. Foto: Dan Hansson
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons