Annons

Lotta Lundberg:Tysk tidning: Allting är Pippi Långs-Trumps fel

Donald Trump och Pippi Långstrump.
Donald Trump och Pippi Långstrump. Foto: Andrew Harnik/AP och Jan Collsiöö/TT

De är omåttligt rika, har samma hårfärg och förvanskar gärna sanningen. En tysk dagstidning finner likheterna mellan Pippi Långstrump och USA:s president slående. Jag borde skratta, om det inte vore för att vissa kommer att ta det för sanning.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Det är Pippi Långstrump som banat vägen för Donald Trump, skriver den tyska tidningen FAZ:s söndagsupplaga. Rubriken lyder: ”Det är Pippi Långstrumps fel”.

Och jag känner mig som de symbolanalfabeter som trodde att Lars Vilks rondellhund verkligen var Muhammed. Jag vill slåss. Någonting skändas. I mitt husorgan – på ett helt uppslag.

Populismens framfart världen över, men framför allt i USA, kan förklaras med infantila väljare som har haft Pippi Långstrump som förebild, skriver FAZ.

Och så börjar skribenten rabbla exempel:

Pippi har samma fula hårfärg som Trump, samma dåliga uppfostran, intresse för sprängstoff och förfärliga vänner – och det älskar folk.

Hon bor i en överdimensionerad villa, typisk för bortskämda rikemansbarn och hon har redan innan hon började skolan rest världen runt som värsta business-eliten. Hon är som Trump miljonär redan vid nio års ålder. Det imponerar också på väljarna.

Pippi håller sig, som alla excentriker, med exotiska husdjur. Och hon vågar minsann trotsa rättsstaten (här måste man syfta på Prussiluskan samt Kling och Klang) och hon förvanskar sanningen – ja, Pippi laborerar hela tiden med fake news.

Annons
Annons

Humor är inte tyskars eller Trump-väljares bästa gren.

Pippi har inte tjänat sina pengar själv, hon har ärvt dem, av en far som förskansat sig med dem på dubiösa Söderhavsöar – fordom var han havets skräck, numera är han n-kung. Den kapitalism hon frossar i med guldpengar och sitt aristokratiskt långa namn – Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump – är vinster i ett genetiskt finanslotteri. Hennes styrka handlar således om pengar och fysiska krafter, muskler – The American Dream – ingenting annat.

Det ger alla dumskallar som röstar på Trump samma chans. Till och med i hennes efternamn döljer sig hans. Långs-Trump.

Hennes smak och estetik liknar var nyliberal business-punkares. Och hon äter krumelurpiller för att slippa bli stor och ta ansvar.

Och så rasar texten vidare. Hur hon beger sig på luxuösa shoppingresor, men i stället för hummermiddagar och golfset handlar hon 36 kilo godis för att imponera på andra barn. Hur hon agiterar och föraktar eliten för att dölja sin egen överklassposition.

Ja, det tar aldrig slut. Journalisten måste ha haft en väldigt tråkig påsk som tagit sig tid med en så – om man bortser från tendenserna – ypperlig närläsning.

Borde jag inte skratta? Jo, förstås. Om det inte vore för hur tyska läsare kommer att motta texten. Humor är inte tyskars eller Trump-väljares bästa gren. Avund och brist på självironi kommer på en frapperande andra plats.

Varför ens berätta om eländet för SvD:s läsare? Jo, för att populism just kännetecknas av en oförmåga att skilja verklighet från fiktion. När mellanrummet som borde finnas i all konst tolkas rakt av. När de bokstavstrogna får tolkningsföreträde. Och tror att all evidens står att finna på raden.

Det är inte lätt att vara korkad, sa Bill. Det är Pippis fel, sa Bull.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons