Annons

Erik Thyselius:Tyskland söker cybersoldater till nördarnas krig

Tyskland har inrättat ett nytt cyberkommando och försvarsministeriet uppges vilja bidra med tre nya divisioner till Natosamarbetet. Hur Tysklands framtida säkerhetspolitiska ambitioner kommer att se ut är dock avhängigt vem som blir nästa förbundskansler, skriver Säkerhetsrådets Erik Thyselius.

Under strecket
Publicerad

Massförstörelsevapen?

Foto: TT Bild 1 av 1

Massförstörelsevapen?

Foto: TT Bild 1 av 1
Massförstörelsevapen?
Massförstörelsevapen? Foto: TT

I modern krigföring är ett lands kontroll över den digitala infrastrukturen lika viktig som kontrollen över det egna territoriet. Det senaste exemplet på det var den kinesiska hackergruppen som avslöjades ligga bakom en enorm cyberattack mot flera länder, däribland Sverige (se Linda Nordlunds ledare ”Tidernas Cyberattack var rätt åt oss” 6/4). Tyskland står inte passivt inför utvecklingen, även om svaret har dröjt.

I förra veckan invigde försvarsminister Ursula von der Leyen Tysklands första cyberkommando i Bonn. I dag består kommandot av 260 it-experter. Planen är att styrkan på sikt ska växa till 13 500 medarbetare samt vara fullt stridsduglig till år 2021. Kommandot är en gren av det tyska försvaret jämte armén, marinen och flygvapnet och ska framförallt skydda militär digital infrastruktur och vapensystem från hackerangrepp. Bara under årets första nio veckor uppgav tyska försvarsministeriet att det har skett 284 000 cyberattacker riktade mot militären.

Annons
Annons

”Om ett hackerangrepp hotar våra stridskrafters förmåga, har vi rätten att försvara oss offensivt”, förklarade von der Leyen i samband med invigningen. Även om det officiellt heter att kommandot endast har en defensiv roll måste man kunna gå till motangrepp om it-försvaret ska fylla någon funktion, ett faktum som inte är helt okontroversiellt i den tyska debatten.

Det största hotet just nu för cyberkommandot är inte utländska hackers utan hur man ska lösa personalförsörjningen. ”Nördar” (tyska ”Nerds”) är en bristvara inom det tyska förvaret. LAN-partyn i myndighetens regi och ”Cyberstipendier” uppges vara några av de idéer som diskuterats för att locka rätt kompetens. Så länge lönerna inom det tyska försvaret är såpass låga jämfört med vad en duktig hacker kan tjäna i den privata sektorn lär detta fortsatt vara ett problem. På denna punkt påminner den tyska försvarsdebatten inte så lite om den svenska.

Konservativa FAZ rapporterade för övrigt i torsdags om att försvarsministeriet uppges vilja omstrukturera armén från dagens insatsförsvar till att åter fokusera på att försvara närområdet. Investeringar i nya pansarvagnar, utrustning, personal och eventuellt nya baser skulle i så fall bli aktuella. För Natos del skulle det innebära att Tyskland bidrog med tre helt nya divisioner. Men vad ett enskilt departement vill och vad som blir den faktiska politiken, är som bekant ofta två skilda saker.

Givet att SPD:s kandidat Martin Schulz verkar ha betydligt mer gemensamt med utrikesminister Margot Wallström (S), än försvarsminister Peter Hultkvist (S) vad gäller synen på säkerhet, får de som vill att Tyskland ska ta täten i Natosamarbetet fortsätta hoppas på en seger för Angela Merkel.

ERIK THYSELIUS är biträdande redaktör för SvD Säkerhetsrådet och projektledare i tankesmedjan Frivärld.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons