Annons

Tung expert dömer ut A26-ubåtens unika funktion

Ubåten A26 får en sluss som ifrågasätts av en svensk ubåtsexpert. Luckan i fören där dykare och små undervattensfarkoster kan släppas ut är bara ett av de många extremt komplicerade system som finns i den nya svenska ubåten. Det mesta på A26 är hemligt fast det går i vilket fall att få en viss uppfattning om hur den nya svenska ubåten kommer att se ut, både på utsidan och insidan.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Foto: Saab/Thomas Molén

1 / 7

Foto: Saab/Thomas Molén

Luckan längst fram på A26 finns ett utrymme som är ungefär sex meter långt och två meter i diameter. Där inne kan man till exempel ha dykare, specialsoldater eller mindre undervattensfarkoster.

Via en sluss och en lucka längst fram kan de sedan släppas ut när ubåten ligger stilla på botten. Sedan kan dykarna utföra sitt uppdrag innan de simmar tillbaka in i ubåten.

Så låter det i vilket fall på beskrivningen när Saab Kockums, som bygger nya A26, och svenska försvaret pratar om den nya ubåten. Men enligt Nils Bruzelius, pensionerad kommendör och tidigare chef för de tre svenska ubåtarna i Näckenklass, kommer det inte att fungera i praktiken.

En orsak är att när ubåten går ned för att lägga sig på botten gör den det med fören först för att inte skada propellern. När en tung ubåt går ned på botten rörs det upp en massa grus och lera. Om luckan då öppnas kan det komma in skräp som gör det svårt att stänga luckan och göra det helt tätt igen.

Det är en risk som få ubåtskaptener vill ta.

Vad är då alternativet?

Annons
Annons
Foto: Saab/Thomas Molén

2 / 7

Foto: Saab/Thomas Molén

Ett alternativ är att i stället ha ubåten svävande i vattnet en bra bit ovanför botten. Men enligt Nils Bruzelius innebär det för stora risker.

En svävande ubåt kan inte hålla sin position utan påverkas av vattnets strömningar. Om ubåten ankras fast kommer den i stället att pendla upp och ned i vattnet.

– Om dykarna ska klara sig måste man ligga stabilt och inte komma för djupt. Eftersom vattnet i Östersjön är så grumligt riskerar dykarna också att tappa kontakten med ubåten om den pendlar. Det kan bara fungera om dykarna ska sättas ut och inte ta sig tillbaka till ubåten igen, säger Nils Bruzelius.

Enligt Saab Kockums är bolaget ensamt om den här lösningen. Fast den amerikanska marinen sägs titta på samma sak.

Scrolla ned för att se mer av den nya ubåten:

Annons
Annons

Stirlingmotorn i Saab Kockums motorverkstad i Malmö.

Foto: Tomas Oneborg

3 / 7

Stirlingmotorn i Saab Kockums motorverkstad i Malmö.
Stirlingmotorn i Saab Kockums motorverkstad i Malmö. Foto: Tomas Oneborg

Stirlingmotorn är en av de viktigaste delarna i de nya svenska ubåtarna. Intresset i andra länder är stort för tekniken som vidareutvecklats av ingenjörerna vid Saab Kockums i Malmö.

Stirlingmotorn är extremt tyst, luftoberoende och används för att ladda batterierna i ubåten. Batterierna ger i sin tur energi till den elmotor som driver propellern.

När ubåten är i ytläge använder man i stället en dieselmotor som laddar batteriet.

Stirlingmotorn drivs av diesel och syre. Eftersom den inte behöver någon luft kan ubåten vara i undervattensläge så länge syret i tankarna räcker. I praktiken handlar det om mer än två veckor åt gången.

Fördelarna med en stirlingmotor är att den är så tyst och inte beroende av luft. Den ger knappt heller ifrån sig några vibrationer. Därför blir ubåten mycket svår att upptäcka.

Nackdelarna är att stirlingmotorn är tung och relativt dyr att producera, fast billig jämfört med andra luftoberoende system.

Själva konceptet med stirlingmotorn är ungefär 200 år gammalt. Svårigheten med tekniken ligger i själva tillverkningen. Där har Saab Kockums lyckats få fram ett material som har så hög kvalitet att det under lång tid klarar de höga temperaturer på omkring 750 grader som motorn arbetar med.

Saab Kockums stirlingmotor används redan i de svenska ubåtarna av Gotlandsklass. Tekniken används också i två äldre ombyggda ubåtar av Södermanlandklass och den har licensierats ut till japanska ubåtsbyggare.

Men framför allt blir stirlingmotorn en viktig del i de två nya ubåtarna, A26, som nu håller på att byggas.

Annons
Annons
Foto: Saab/Kalle Källström

4 / 7

Foto: Saab/Kalle Källström

A26 väger 1 800 ton och kan dyka till mer än 200 meters djup. Tack vare att ubåten drivs av en luftoberoende stirlingmotor kan den vara under ytan i mer än 18 dagar. Totalt sett klarar den uppdrag på mer än 45 dagar.

Inne i ubåten krävs det en besättning på 26 personer.

Annons
Annons
Foto: Saab/Kalle Källström
Foto: Saab/Kalle Källström

5 / 7

Foto: Saab/Kalle Källström

Så här kan sovplatserna komma att se ut i nya A26. Än så länge handlar det om hur en tecknare tänker sig att det kan bli. Även om det alltid är trångt i en ubåt är det i vilket fall förhållandevis ljust.

Foto: Saab/Kalle Källström

Bra mat är ett av få nöjen som finns ombord på en ubåt. Det här är en skiss på hur det kan komma att se ut där besättningen ska äta. Vad det eventuellt blir för typ av kaffebryggare är inte bestämt.

Annons
Annons
Foto: Saab/Kalle Källström

6 / 7

Foto: Saab/Kalle Källström

Svenska försvaret har än så länge bara beställt två nya ubåtar av modellen A26. De utmärks bland annat av att drivas av extremt tysta stirlingmotorer.

Hållfastheten i de svenska ubåtarna testas också på riktigt genom att man genomför sprängningar direkt utanför ubåten i undervattensläge när besättningen är ombord.

Annons
Annons
Foto: Saab/Kalle Källström
Foto: Saab/Kalle Källström

7 / 7

Foto: Saab/Kalle Källström

A26 förnyar på flera olika sätt. Ubåten har till exempel inget periskop utan har i stället en optronisk mast. Uppe i masten sitter det en kamera som gör att alla nere i ubåten på sina skärmar kan se vad som händer uppe på ytan. Det gör också att kontrollrummet inte behöver ligga direkt under masten.

Foto: Saab/Kalle Källström

Samma typ av optronisk mast kommer att sättas in på de två nuvarande ubåtarna av Gotlandsklass som ska byggas om. Ubåten kan kommunicera med andra enheter via flera olika typer av utrustning.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons