Annons

Ultraortodox feminist: ”Extrem sekt i tv-serien”

I tv-serien ”Unorthodox” berättas om hur den kvinnliga huvudperson Esty lämnar sin ultraortodoxa, chassidiska grupp i New York och flyr till Berlin.
I tv-serien ”Unorthodox” berättas om hur den kvinnliga huvudperson Esty lämnar sin ultraortodoxa, chassidiska grupp i New York och flyr till Berlin. Foto: Anika Molnar/Netflix

Håret rakas av, de får inte jobba eller spela piano. Tv-serien ”Unorthodox” belyser kvinnoförtryck i ultraortodox miljö. Men det går att vara feminist och ultraortodox – SvD har intervjuat Pnina Pfeuffer.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Pnina Pfeuffer är en ultraortodox kvinna som håller på religionen och traditionerna. Hon är också feminist. Det innebär ingen motsättning, säger hon.

Foto: Privat

Chassidiska män tillhörande sekten Satmar – som skildras i ”Unorthodox”–  firar ett bröllop i Williamsburg, i Brooklyn.

Foto: Eells Scott/GAMMA

Aftonbladet 15 april....

...och SvD den 22 april .

Det finns många fördelar med att vara ultraortodox och kvinna. Det säger Pnina Pfeuffer, som bor i Jerusalem med sina två barn.

Netflix succéserie ”Unorthodox” har väckt ett stort intresse för den ultraortodoxa livsstilen. Att den har sina fördelar är långt ifrån självklart för den som sett hur seriens huvudperson Esty flyr sin begränsande tillvaron.

– Det bästa är gruppens och familjens stöd, säger Pnina Pfeuffer. Det ger en känsla av mening och av att vara en del av obruten kedja. Vi växer upp med en medvetenhet om var vi kommer ifrån och om generationerna före oss.

Gruppen erbjuder också trygghet och hjälper till att lösa problem som uppstår, om det så handlar om att betala hyra eller se till att det står mat på bordet. (Det finns förstås även nackdelar, men mer om det senare.)

Pnina Pfeuffer är social aktivist med många kontakter i den ultraortodoxa världen. Den kan beskrivas som en brokig familj uppdelad i olika grenar och sekter. Till det yttre är de ganska lika. Männen har ofta svarta hattar och korkskruvslockar, kvinnorna täcker håret och har långa kjolar.

Annons
Annons

De ultraortodoxa förenas också av en önskan att leva efter den judiska lagens alla bestämmelser och en misstro mot det sekulära samhället.

– Vi försöker alla bygga murar mot den moderna världen och stänga den ute i någon mån. Men hur mycket varierar, säger Pfeuffer.

I Israel finns i dag över en miljon ultraortodoxa. De utgör 12,5 procent av befolkningen och andelen växer stadigt eftersom de skaffar många barn, i snitt sju barn per familj. 2033 beräknas de bli två miljoner.

Ultraortodoxa är i allmänhet inte sionister och vissa är aktivt emot staten Israel.

De många barnen och att större delen av männen studerar de heliga skrifterna i stället för att yrkesarbeta har gjort de ultraortodoxa till en av Israels fattigaste grupper. Över 40 procent av dem ligger under fattigdomsgränsen.

Samtidigt har det skett stora förändringar det decenniet. Andelen ultraortodoxa män som arbetar ökar, fler ultraortodoxa använder sig av internet och avståndstagandet från staten Israel har minskat.

– Ultraortodoxa är i allmänhet inte sionister och vissa är aktivt emot staten Israel, säger Pnina Pfeuffer. Det har att göra med synen att Israel inte borde skapas före Messias ankomst.

– Samtidigt har de ultraortodoxa engagerat sig i den israeliska politiken, så det är en komplicerad relation. Jag skulle nog säga att de flesta är ganska patriotiska i dagsläget.

De senaste åren har två tv-serier synliggjort den ultraortodoxa gruppen. Vid sidan av aktuella ”Unorthodox” drog också ”Shtisel” stora tittarskaror världen över. Medan den förra skildrar ultraortodoxt liv i Brooklyn, utspelar den andra sig i Jerusalem.

Annons
Annons

Pnina Pfeuffer är en ultraortodox kvinna som håller på religionen och traditionerna. Hon är också feminist. Det innebär ingen motsättning, säger hon.

Foto: Privat

Pnina Pfeuffer har sett och uppskattar båda, men allra mest ”Shtisel”.

– De flesta skildringar om ultraortodoxa judar handlar om personer som lämnar eller funderar på att lämna den ultraortodoxa världen. Det unika med ”Shtisel” är att den ger en bild av det ultraortodoxa livet och dess problem utan att ifrågasätta dess grundvalar.

I ”Shtisel” kände hon dessutom igen sig. ”Unorthodox” beskriver hon mer som att titta in i en främmande värld, vilket inte bara beror på att den utspelar sig bland amerikanska ultraortodoxa.

– Tv-serien skildrar en extrem sekt, vars livsstil är främmande för de flesta av oss ultraortodoxa.

Pnina Pfeuffer är en ultraortodox kvinna som håller på religionen och traditionerna. Hon är också feminist. Det innebär ingen motsättning, säger hon.
Pnina Pfeuffer är en ultraortodox kvinna som håller på religionen och traditionerna. Hon är också feminist. Det innebär ingen motsättning, säger hon. Foto: Privat

Huvudpersonerna i ”Unorthodox” tillhör en minoritetsinriktning bland de ultraortodoxa som kallas chassidism. Den har sin grund i en östeuropeisk väckelserörelse från 1700-talet, men har sedan dess splittrats upp i olika grenar och följer olika rabbiner.

Pnina Pfeuffer har bra koll på chassidismen eftersom hennes pappa kommer från en chassidisk dynasti i New York. Han valde dock att lämna både USA och chassidismen.

– När jag växte upp talade pappa och mamma alltid jiddisch med varandra när de inte ville att vi barn skulle begripa, berättar Pfeuffer.

”Allt som är nytt är förbjudet av Torahn.”

Det ledde förstås till att hon lärde sig förstå språket. Därför har hon inga problem med att ta till sig den jiddisch som talas i ”Unorthodox”, men hon känner sig samtidigt främmande för miljön.

Annons
Annons

Chassidiska män tillhörande sekten Satmar – som skildras i ”Unorthodox”–  firar ett bröllop i Williamsburg, i Brooklyn.

Foto: Eells Scott/GAMMA

– ”Unorthodox” handlar om den kanske mest slutna och isolerade chassidiska sekten av alla, säger hon.

Den heter Satmar och har sitt ursprung i sträng ungersk ultraortodoxi, som kan sammanfattas i slagordet: ”Allt som är nytt är förbjudet av Torahn” – det vill säga av religionen.

I USA räknas omkring 6 procent av landets judar som ultraortodoxa. Merparten håller till i New York och framför allt i Brooklyn, där de är över en halv miljon. En mindre del av dessa är chassidiska.

Satmar, som är en av de största chassidiska sekterna, har 75 000 medlemmar i hela världen. Pnina Pfeuffer betonar att de inte är representativa för hur ultraortodoxa lever och inte ens för hur alla chassider har det.

–Mina chassidiska kusiner tillhör sekten Bobov, som precis som Satmar finns i Brooklyn. Det är också en mycket strikt sekt men ändå finns där betydligt mer frihet än inom Satmar.

Chassidiska män tillhörande sekten Satmar – som skildras i ”Unorthodox”–  firar ett bröllop i Williamsburg, i Brooklyn.
Chassidiska män tillhörande sekten Satmar – som skildras i ”Unorthodox”–  firar ett bröllop i Williamsburg, i Brooklyn. Foto: Eells Scott/GAMMA

Det mest framträdande temat i ”Unorthodox” är kvinnornas underordnade ställning. De får inte studera, inte arbeta – och inte spela piano. Något som får huvudpersonen Esty att fly den instängda sekten.

– Kvinnors underordning är något som är förekommande i alla ultraortodoxa grupper. Men återigen, Satmar är ett extremfall, säger Pnina Pfeuffer.

Bland Israels ultraortodoxa är det vanligt att ultraortodoxa kvinnor arbetar. Det uppmuntras också eftersom de behöver försörja sina familjer, när männen studerar de heliga skrifterna.

Annons
Annons

– I mitt samfund arbetar de flesta kvinnor utanför hemmet. I traditionella kvinnoyrken som lärare och förskollärare, men också som dataprogrammerare och advokater, berättar Pnina Pfeuffer.

Att kvinnor stängs ute från allt beslutsfattande handlar inte om religion utan om sociala normer.

Kvinnorna är också mer välutbildade än männen, eftersom de i högre grad studerar. Trots det finns det inga kvinnliga företrädare på beslutsfattande positioner inom den ultraortodoxa världen. Varken på nationell, lokal eller religiös nivå.

– Jämfört med kvinnorna i ”Unorthodox” kan man säga att de flesta ultraortodoxa kvinnor är ganska jämställda, men skrapar man på ytan så finns det väldigt mycket som kan förbättras.

Det är vad feministen Pnina Pfeuffer brinner för – att stärka de ultraortodoxa kvinnornas ställning.

– Javisst, självklart. Att kvinnor stängs ute från allt beslutsfattande handlar inte om religion utan om sociala normer. Dem vill jag förändra, inte den judiska lagen.

Hon har en lång historia av socialt engagemang, inte bara för kvinnor utan även för att skapa bättre förståelse mellan judar och araber. Hon har ställt upp i lokalvalen i Jerusalem och var med och grundade socialdemokratiska Labors första ultraortodoxa avdelning i staden.

Numera leder hon organisationen ”Nya haredim”, som verkar för att förbättra villkoren för den ultraortodoxa gruppen. (Haredim är den hebreiska benämningen för de ultraortodoxa.)

För fem år sedan bröt hon också ett religiöst tabu när hon samlade en grupp kvinnor för att studera en av judendomens heliga skrifter, som handlar om den religiösa lagen.

Annons
Annons

Aftonbladet 15 april....

...och SvD den 22 april .

– Det anses inte vara något för kvinnor och i skrifterna avråds kvinnor från att göra det. Många tror därför att det är förbjudet, men det har aldrig funnits någon judisk lag som säger det.

En manlig ultraortodox rabbin och expert på den judisk lagen välkomnade initiativet och är nu med och hjälper dem.

Aftonbladet 15 april....
Aftonbladet 15 april....

...och SvD den 22 april .
...och SvD den 22 april .

I Sverige har tv-serien ”Unorthodox” gett upphov till en debatt kring individens frihet och gemenskapens roll, bland annat i SvD och Aftonbladet.

Flera israeliska undersökningar har visat att de ultraortodoxa är den lyckligaste gruppen i landet, men det är Pnina Pfeuffer skeptisk till, eftersom det handlar om självuppskattningar.

– Det finns en stark stolthet över att vara ultraortodox. Det tror jag har stor betydelse för svaren.

För även om gemenskapen enligt henne har fördelar har den också ett pris.

– Det sämsta är att vi kvinnor är maktlösa och utan representation i alla beslutsfattande sammanhang. Sen är fattigdomen ett problem, liksom det begränsade utrymmet för personliga uttryck.

Pnina Pfeuffer är glad över att hon inte växte upp så avskuren från samhället som Esty i ”Unorthodox”. Själv hade hon tillgång till sekulär litteratur och musik. Det kan ge upphov till en intern konflikt, men det behöver inte vara så dumt, säger hon.

– Det innebar en möjlighet för mig att arbeta med den konflikten. Jag kan leva religiöst och ta del av västerländska värderingar och kultur. Jag har aldrig känt att jag måste välja mellan att stänga ute omvärlden eller bli sekulär.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons