Annons

Underrättelsehotet ökar och breddas

Oscar Jonsson, om främmande makts påverkansoperationer och bristen på avskräckning.

Under strecket
Publicerad

Under ett tal i november 2018 uttryckte Putin uppskattning för den underrättelseinformation som KGB tillhandahöll.

Foto: Alexei Druzhinin/TT Bild 1 av 1

Under ett tal i november 2018 uttryckte Putin uppskattning för den underrättelseinformation som KGB tillhandahöll.

Foto: Alexei Druzhinin/TT Bild 1 av 1
Under ett tal i november 2018 uttryckte Putin uppskattning för den underrättelseinformation som KGB tillhandahöll.
Under ett tal i november 2018 uttryckte Putin uppskattning för den underrättelseinformation som KGB tillhandahöll. Foto: Alexei Druzhinin/TT

SAAB:s VD Håkan Bushke skapade rubriker när han förra året i ett tal sade att “vi är redan ockuperade, främmande makt har tagit sig in”. Bushke syftade då främst på cyberattacker och informationspåverkan. Det kanske låter dramatiskt för gemene man, men den som tittar djupare på underrättelsehotet mot Sverige ser att hotet ökas, breddas och får konsekvenser.

Dock passerar mycket av detta under radarn. Våra egna underrättelsemyndigheter talar ofta väldigt lite om påverkan, och bland företag som är utsatta för till exempel cyberattacker finns det all anledning att tiga för att de inte ska uppfattas som osäkra och förlora börsvärde.

En person som har grävt djupare i saken är generalmajor Stefan Kristiansson, tidigare chef för Must 2007-2012, i en rapport för tankesmedjan Frivärld. I rapporten analyserar Kristiansson de viktigaste aktörerna och den förändrande hotbilden mot Sverige.

Annons
Annons

En av de viktigaste slutsatserna är att hotbilden inte bara har ökat utan den har också breddats. Idag drabbar främmande makts underrättelseinhämtning inte bara mål kopplade till totalförsvaret, utan även civila företag. I takt med att Sverige demonterat hela vårt civila försvar är vi också särskilt oskyddade när det gäller att värja oss mot spionage och påverkan mot våra ekonomiska intressen.

SÄPO har visserligen blivit tydligare kring påverkan mot Sverige. 2016 slog man fast att “Ryssland bedriver krigsförberedelser mot Sverige”. Det tydligaste uttalandet kom nog i årsboken 2019 i vilken man skrev att:

“Ibland förs tankegången fram att det här kan bli allvar i någon diffus framtid om vi skulle hamna i en militär konflikt. Så är det inte, de antagonistiska handlingarna som sker idag är ett problem att hantera här och nu. Statliga aktörer är idag redan aktiva i allt från mord och inhämtning av militära hemligheter till industrispionage”.

Trots de varningarna går det långsamt med motåtgärder. Kristianssons rapport belyser hur det varit fritt fram för Kina att öppet förvärva svenska företag med kritisk teknologi som till exempel halvledare, men också hur officerare i den kinesiska armén kan studera på svenska universitet eller hur den kinesiska uppskjutningsmyndigheten CLTC ingår avtal med det statliga Rymdbolaget.

Utöver de saker som direkt gynnar kinesisk militär upprustning har Kina antagit en ny nationell lag om underrättelseinhämtning som innebär att man kan kräva att individer och företag stödjer med underrättelseinhämtning.

Annons
Annons

Det understryker faran med att låta Huawei bygga det svenska 5G-nätet. 5G-nätet kommer att vara infrastrukturen för vår nästa digitala ekonomi och en oskiljbar del från internet. Det är absolut inte otänkbart att Sverige hamnar i samma sits som Norge sedan den opolitiska Nobelkommittén tilldelade den av Kina fängslade Liu Xiaobo fredspriset 2010. Norge hamnade i Kinas diplomatiska frysbox i sex år och släpptes ut först efter vad som skulle kunna betraktas som en politisk reträtt från norsk sida.

I ett läge där Sverige är i konflikt med Kina över, låt säga Gui Minhai, och vår kritiska infrastruktur är i kinesiska händer är vi i ett dåligt läge.

Den farligaste aktören är dock Ryssland. Det som skiljer rysk och kinesisk påverkan är främst att Ryssland inte bara ägnar sig åt spionage, intrång och förvärv, utan även syftar till att öka polariseringen i samhället. Exempelvis visar MSB att rysk informationspåverkan syftar till att främja narrativ som att “lag och ordning inte upprätthålls, att Sverige är moraliskt dekadent, styrs av USA och är russofober”. Hela paletten av åtgärder som kan användas illustreras av påverkan mot det amerikanska presidentvalet.

Jurij Bezemenov som hoppade av till väst från KGB 1970 förklarade att det som vi i Väst tänker på som underrättelsetjänst – inhämtning av hemligheter – motsvarar bara 15 procent av vad KGB gjorde. De övriga 85 procenten bestod av aktiva åtgärder och ideologisk subversion. Det vill säga, att själv försöka genomföra olika operationer och åtgärder som främjar de ryska intressena och hotar andra staters politiska självständighet. Den balansen kvarstår rimligen i mycket när det gäller dagens FSB.

Annons
Annons

I Sverige har vi i viss mån börjat åtgärda dessa frågor, främst med säkerhetsskyddslagstiftningen. Dock handlar de fåtaliga diskussionerna enbart om försvarsåtgärder. Om en främmande makt kan genomföra exempelvis cyberintrång eller spionage som är svårupptäckta måste det finnas en kostnad för dem att göra sådana. Som en person med lång erfarenhet av svensk utrikes- och säkerhetspolitik sade:

“om jag var avdelningschef för främmande makts underrättelsetjänst hade jag ägnat nästan all uppmärksamhet åt Sverige som är ett väldigt högteknologiskt land, men med nästan inga politiska efterverkningar av spionage och en gränslös naivitet”.

Det understryker hur dåliga på avskräckning av icke-militära medel vi är i Sverige idag. För att vi ska kunna stävja den aggressiva underrättelseverksamheten mot Sverige behöver vi en idé om avskräckning. Den består av: ett svar som ger en kostnad, en beredskap att genomföra svaret och ett trovärdigt kommunicerade av svaret till antagonisten. Så länge detta saknas kommer underrättelsehotet mot Sverige att tillta.

OSCAR JONSSON är fil.dr. i krigsvetenskap och tf chef för tankesmedjan Frivärld.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons