Annons

Unga transpersoner: Inte konstigt att fler söker vård

Allt fler unga söker sig till den könskorrigerande vården, speciellt personer födda som kvinnor. Ökningen har väckt debatt om transvården, som kritiker menar främst drivs av ideologi. Transpersonerna Kai, Eric och David tror att ökningen är en naturlig konsekvens av att fler får reda på att man kan få vård.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

21-åriga Kai är mitt i en könsutredning. Hen tycker inte att det är konstigt att fler sökt sig till vården med tanke på hur uppmärksammad ”transfrågan” har blivit.

Foto: Lars Pehrson

Kai tycker att det är viktigt att det görs en utredning, så att de som inte är säkra på sin könsidentitet har tid att fundera och får hjälp med orsaken till könsdysforin.

Foto: Lars Pehrson

Transmannen Eric, 21 år gammal, önskar att han vågat ta kontakt med vården i unga år så han hade kunnat få hormonblockerande medicin som hade stoppat puberteten.

Foto: Privat

24-åriga David har levt som man i flera år, enligt honom räddade könsbytet hans liv.

Foto: Privat

21-åriga Kai är mitt i en könsutredning. Hen tycker inte att det är konstigt att fler sökt sig till vården med tanke på hur uppmärksammad ”transfrågan” har blivit.

Foto: Lars Pehrson
 21-åriga Kai är mitt i en könsutredning. Hen tycker inte att det är konstigt att fler sökt sig till vården med tanke på hur uppmärksammad ”transfrågan” har blivit.
21-åriga Kai är mitt i en könsutredning. Hen tycker inte att det är konstigt att fler sökt sig till vården med tanke på hur uppmärksammad ”transfrågan” har blivit. Foto: Lars Pehrson

Kai hade en lycklig uppväxt, men den feminina kropp hen utvecklade i puberteten började kännas främmande. Ändå var det inte förrän i 17-årsåldern, när hen stötte på transpersoner via internet, som Kai hittade orden för att beskriva sina känslor.

– Det var ingen som pratade om det. Jag visste inte vad trans var innan dess.

För sex månader sedan kom 21-åriga Kai ut som icke-binär för sin familj och skickade in en ansökan om könskorrigering.

Överrepresentationen bland barn och unga har skapat en debatt om vilka konsekvenserna kan bli av att behandla könsdysfori.

Enligt Socialstyrelsens undersökning från 2017 har det skett en kraftig ökning bland unga vuxna (18–29 år), oavsett kön, som diagnostiseras med könsdysfori. Bland de minderåriga som söker sig till vården har ökningen främst skett bland de som har tilldelats könstillhörigheten flicka vid födseln.

Annons
Annons

Kai tycker att det är viktigt att det görs en utredning, så att de som inte är säkra på sin könsidentitet har tid att fundera och får hjälp med orsaken till könsdysforin.

Foto: Lars Pehrson

Överrepresentationen bland barn och unga har skapat en debatt om vilka konsekvenserna kan bli av att behandla könsdysfori.

Enligt Göran Rydén, verksamhetschef för BUP och ett av de team som utreder könsidentitet, följer Sverige ett protokoll som har sitt ursprung i Nederländerna, samt ett kunskapsstöd som 2015 togs fram av Socialstyrelsen baserat på internationella riktlinjer.

För att få diagnosen könsdysfori krävs en könsutredning som innebär cirka två år av samtal med psykologer, psykiatriker och anhöriga.

– Som vid all barn- och ungdomspsykiatrisk bedömning ingår också en så kallad mognadsbedömning, som handlar om att ta ställning till den unges kapacitet att fatta självständiga och mogna beslut, säger Göran Rydén.

Kai tycker att det är viktigt att det görs en utredning, så att de som inte är säkra på sin könsidentitet har tid att fundera och får hjälp med orsaken till könsdysforin.
Kai tycker att det är viktigt att det görs en utredning, så att de som inte är säkra på sin könsidentitet har tid att fundera och får hjälp med orsaken till könsdysforin. Foto: Lars Pehrson

En person som genomgår en utredning för könsdysfori får inte vård förrän en diagnos är fastställd. Behandlingarna som erbjuds varierar från person till person.

Kai berättar att hen är intresserad av att genomgå en mastektomi, en operation där brösten tas bort, men att hen letar efter andra alternativ till testosteron-injektioner eftersom hen ligger i riskzonen för att tappa sitt hår.

– Jag tror folk har en glamouriserad bild av vad som kommer hända när man får testosteron, att man ska börja bygga muskler och få djupare röst och så. Men det är väldigt individuellt hur man svarar på behandlingen, säger Kai.

Annons
Annons

Transmannen Eric, 21 år gammal, önskar att han vågat ta kontakt med vården i unga år så han hade kunnat få hormonblockerande medicin som hade stoppat puberteten.

Foto: Privat

Transutredningarna är omfattande och kan ta tid. Eric beskriver sin utredning som en utdragen och plågsam process, där han upplevde att han inte fick tillräckligt med stöd. Samtidigt vågade han inte byta utredningsteam på grund av risken att han skulle hamna sist i kön.

Transmannen Eric, 21 år gammal, önskar att han vågat ta kontakt med vården i unga år så han hade kunnat få hormonblockerande medicin som hade stoppat puberteten.
Transmannen Eric, 21 år gammal, önskar att han vågat ta kontakt med vården i unga år så han hade kunnat få hormonblockerande medicin som hade stoppat puberteten. Foto: Privat

– Ditt öde ligger i händerna på människor som ska göra en bedömning på om du är ”trans nog” för att få en diagnos och sen behandling. Jag var rädd för hur jag presenterade mig på mötena, för att uppfattas som ”för feminin” för att vara en transman, säger han.

Enligt en svensk studie om könsdysfori var antalet ångeransökningar lågt, 2 procent, under perioden 1960–2010. Dock ökade andelen unga patienter 2015 och eftersom utredning och behandling för könsdysfori tar tid, kan det ta år innan eventuella ångerfall syns i statistiken.

Allmän debatt kan bidra till en ökad medvetenhet och minskad stigmatisering för transpersoner.

Göran Rydén är inte orolig för att patienterna kommer att ångra sig och anser att debatten är positiv om den leder till mer kunskap om vilka individer som kan löpa risk för att senare ångra sig.

– Dessutom kan en allmän debatt bidra till en ökad medvetenhet och minskad stigmatisering för transpersoner, och på det viset även leda till bättre förutsättningar för att få rättvisande statistik.

Annons
Annons

24-åriga David har levt som man i flera år, enligt honom räddade könsbytet hans liv.

Foto: Privat

Transmannen David var tvungen att träffa någon som var trans personligen för att förstå att man kunde behandla könsdysfori. Detta trots att han sedan barnsben brottats med ångest över att hans kropp inte stämde överens med hans inre. För honom blev könsbekräftande behandling med hormoner och kirurgi räddningen från en livstid av depression.

24-åriga David har levt som man i flera år, enligt honom räddade könsbytet hans liv.
24-åriga David har levt som man i flera år, enligt honom räddade könsbytet hans liv. Foto: Privat

– Jag tror att fler söker sig till vården för att frågan uppmärksammas öppet på ett sätt det inte gjorts tidigare, säger han.

David anser att kliniken som han behandlades vid var noga med att förklara vilka förändringar som varje ingrepp medförde. Han tycker därför inte att man ska vara rädd för att transpersoner ska ta förhastade beslut som de sedan ångrar.

– Alla dessa ändringar skedde knappast över en natt, utan man har tid att känna av om man vill fortsätta, oavsett var i utredningen man befinner sig.

Fotnot: Kai, Erik och David har valt att medverka i artikeln utan efternamn.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons