Annons

"Terrorister kan bekämpas med kulor – inte terrorism"

Det finns redan tvåtusen våldsbejakande islamister i Sverige och fler beräknas återvända när IS tappar mark i Syrien och Irak. Men trenden kan vändas. Anas Deneches pappa misstänktes felaktigt för terrorsympatier – nu kämpar han själv mot radikalisering.

Under strecket
Publicerad

Att möta unga innan de radikaliserats är Anas Deneches väg för att förhindra terrorresor.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 2

Al Rahman-moskén i Eskilstuna har täckt sina fönster efter att flera personer med kopplingar till moskén har åkt till krigets Syrien.

Foto: Tomas OneborgBild 2 av 2

Att möta unga innan de radikaliserats är Anas Deneches väg för att förhindra terrorresor.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1
Att möta unga innan de radikaliserats är Anas Deneches väg för att förhindra terrorresor.
Att möta unga innan de radikaliserats är Anas Deneches väg för att förhindra terrorresor. Foto: Tomas Oneborg

Anas Deneche har mött många unga muslimer som funderat på att ansluta sig till våldsbejakande extrema terrorgrupper. Han förklarar att det egentligen inte har något med religion att göra.

– De vill vara med och påverka världen och ser inget annat sätt, säger han.

Via den ideella föreningen Swedish Minara institute, som arbetar mot våldsbejakande religiös extremism och terrorism, hoppas han kunna sprida kunskap och verka mot radikalisering. Men i stället för att presentera en handlingsplan väljer Anas Deneche att berätta en historia om ett möte med en ung man han träffade av en slump på tågstationen i Eskilstuna.

Mannen hade planer på att resa till Syrien, för han hade sett kaoset på nyheterna. Kropparna, de sönderslagna husen, överlevarna. Nu ville han göra en insats för sitt folk.

Annons
Annons

Vi visste ju att han var oskyldig, men att bli anklagad för något man inte gjort, det var inte lätt för någon av oss.

– Jag frågade honom vilka han skulle strida med? Islamiska staten? Han tyckte inte ens att IS var bra, delade inte ens deras extremistiska syn, men sa: "De gör i alla fall någonting och det gör inte jag".

Den unge mannen ville bli läkare och Anas Deneche lyckades få igång ett samtal om ironin i att vilja döda och rädda människor på samma gång.

– Han är fortfarande kvar här, så det hjälpte att vi talades vid, säger han.

Anas Deneches engagemang kommer delvis av att själv ha växt upp med en pappa, som efter att ha kritiserat regimen i Algeriet plötsligt anklagades för att vara terrorist. Tre gånger i veckan skulle pappan anmäla sig hos den svenska polisen. Utvisningshotet var ständigt närvarande för familjen som såg Sverige och inte Algeriet som sitt hem.

– Vi visste ju att han var oskyldig, men att bli anklagad för något man inte gjort, det var inte lätt för någon av oss, säger Anas Deneche.

Ingen ilska lyser i dag igenom Anas Denches berättelse, men väl en riktad vilja av att vilja göra skillnad.

Hur kan någon ens överväga att ansluta sig till IS?

– När du är ung vill du rädda världen och samtidigt ser du att ingenting händer. Då vill vissa göra en ”insats”, i stället för att bara leva det goda livet i Sverige. Det har ingenting med religion att göra. Och de är inte nödvändigtvis blodtörstiga nihilister. De här ungdomarna anger humanitära skäl för sin resa. De vill hjälpa folk.

Det finns en antimuslimsk retorik i Sverige och ställ det mot att du tror att du kan bli en hjälte i Afghanistan eller Syrien.

Annons
Annons

Al Rahman-moskén i Eskilstuna har täckt sina fönster efter att flera personer med kopplingar till moskén har åkt till krigets Syrien.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1
Al Rahman-moskén i Eskilstuna har täckt sina fönster efter att flera personer med kopplingar till moskén har åkt till krigets Syrien.
Al Rahman-moskén i Eskilstuna har täckt sina fönster efter att flera personer med kopplingar till moskén har åkt till krigets Syrien. Foto: Tomas Oneborg

Det är en bild som i stort stämmer överens med den som Henrik Häggström, senior analytiker på Försvarshögskolan, ger av unga människor som lockas av våldsbejakande extremism. Enligt Häggström söker de som rekryteras ofta en identitet och en mening. Men kan också lockas av äventyret och har inte sällan en personlig koppling via föräldrar eller syskon som är eller har varit aktiva i extremistiska miljöer.

Anas Deneches pappa blev fri från terrormisstankarna. Familjen fick stanna i Sverige och Anas Deneche fick en röst i Rainer Hartlebs film "När jag blir stor" – en berättelse om Stockholmsförorten Jordbro.

Just att bli sedd och lyssnad på och om så krävs – intellektuellt utmanad av någon som också förstår ens religion – är nyckeln till integration och fungerar även som prevention mot extremism enligt Anas Deneche, vars ledord är: Empatisera, men inte sympatisera.

– Det finns en antimuslimsk retorik i Sverige och ställ det mot att du tror att du kan bli en hjälte i Afghanistan eller Syrien...

Många människor kan själva berätta, som åkt till exempelvis Afghanistan eller som kommer från Somalia med erfarenheter som avskräcker. Deras berättelser är viktiga för att undvika att fler radikaliseras. Men ännu är dessa röster få i Sverige, något som Anas Deneche hoppas kunna vara med att förändra.

– Man kan bekämpa terrorister med kulor, men aldrig terrorism, säger han.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons