Annons

Bilder innan Sergels torg byggdes: ”Läskigt”

Bilden till vänster är från 1958 – innan Sergels torg fanns. En bild på samma avstånd och vinkel går inte att ta i dag. Bilden till höger är tagen från Hötorgsskrapan närmast torget. Hela bilden från 1958 finns längre ner.
Bilden till vänster är från 1958 – innan Sergels torg fanns. En bild på samma avstånd och vinkel går inte att ta i dag. Bilden till höger är tagen från Hötorgsskrapan närmast torget. Hela bilden från 1958 finns längre ner. Foto: Jan F Jonsson och Johan Lindberg

Det är svårt att tänka sig Stockholm med bara en enda Hötorgsskrapa. Men SvD-läsaren Jan F Jonsson minns. Han har rotat fram sina gamla diabilder från 1958 då han i en skranglig hiss åkte upp i första höghuset innan det var färdigbyggt.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Foto: Jan F Jonsson
Foto: Lennart af Petersens/Stadsmuseet
Foto: Stockholmskällan.se
Foto: Jan F Jonsson
Foto: Stockholmskällan.se
Foto: Jan F Jonsson
Foto: Stockholmskällan.se
Foto: Jan F Jonsson
Foto: Stockholmskällan.se
Foto: Jan F Jonsson
Foto: Stockholmskällan.se
Foto: Jan F Jonsson
Foto: Jan F Jonsson

SvD den 29 mars 1958.

SvD den 13 april 1959 – en av fem skrapor har nått sin fulla höjd.

David Helldén uttalade sig i en lång SvD-intervju den 18 april 1959. Han är släkt med Daniel Helldén, Stockholms trafikborgarråd. David var Daniels farfars kusin.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Jan F Jonsson som han såg ut 1958.

Foto: Privat
Foto: Bertil Ericson/TT
Foto: Jan F Jonsson

Bilderna som 87-åringen har bevarade är verkligen speciella. Att han fick möjlighet att ta dem den där majdagen 1958 beror på att hans bolag hade vunnit upphandlingen av glasmästeriarbetena till det första höghuset.

Den mest ovanliga bilden är den här:

Foto: Jan F Jonsson

Som ni ser är det alltså här Sergels torg numera ligger. En likadan bild går inte att ta i dag eftersom de övriga fyra Hötorgshusen nu skymmer sikten från denna byggnad. Jan F Jonsson riktade här sin kamera söderut. Närmast rivs Konstfack på Mäster Samuelsgatan och bakom den byggnaden har bron över blivande Sveavägen kommit en bit på väg.

Högre upp på bilden ligger Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet. På institutets plats och ett antal meter under dess markyta ligger i dag fontänen vid Sergels torg. Det öppna utrymmet till höger med parkerade bilar plus utrymmet höger därom bildar i dag Sergels torg.

Annons
Annons
Foto: Lennart af Petersens/Stadsmuseet
Foto: Stockholmskällan.se
Foto: Jan F Jonsson

Så här såg första Hötorgsskrapan ut ungefär vid den tid då Jan F Jonsson stod däruppe och fotograferade – bilden är tagen norrut:

Foto: Lennart af Petersens/Stadsmuseet

– Jag brukade åka runt och fotografera de olika arbetsplatserna. Den här dagen, den 3 maj 1958, blev en upplevelse: Byggnaden var långt ifrån klar och jag fick åka upp i en utvändig bygghiss som vätte mot Konserthuset, berättar Jan F Jonsson.

– Eftersom huset är 72 meter högt och har 19 våningsplan så var det ganska nervpirrande och kusligt att åka upp i den skramlande hissen. Men utsikten var ju fantastisk!

Här har vi satt in vinkeln som han fotograferade på en karta från 1940:

Foto: Stockholmskällan.se

Den 26-årige Jan F Jonsson tog ytterligare fyra bilder den där dagen. Här är bild nummer två som är tagen mot nordväst och visar Hötorget:

Foto: Jan F Jonsson
Annons
Annons
Foto: Stockholmskällan.se
Foto: Jan F Jonsson
Foto: Stockholmskällan.se

Här syns den provisoriska Hötorgshallen som stod där från 1954 till 1958 då dagens saluhall invigdes. Till vänster ses PUB-huset med sin huvudingång. Kungsgatan går utefter torgets norra sida. Nere till höger skymtar hörnan på Konserthuset.

Här en karta som visar hur bilden togs:

Foto: Stockholmskällan.se

Jan F Jonsson minns att det var en väldigt speciell känsla under åren då City helt förvandlades:

– Jag hade bott hela uppväxten inne i stan och gått på de där gatorna som nu förändrades. Det var en lite läskig känsla att se alla rivna hus. Man visste ju inte riktigt vad som skulle komma sen, säger han.

På hans tredje bild från 1958 syns nya saluhallen som håller på att byggas:

Foto: Jan F Jonsson

Bilden är tagen mot sydväst och huset som syns i bakgrunden är Slöjdgatan 9. Till höger ses en liten flisa av Slöjdgatan 11. Båda dessa fastigheter finns kvar i dag, rejält uppfräschade. Här bildvinkeln på en karta:

Foto: Stockholmskällan.se
Annons
Annons
Foto: Jan F Jonsson
Foto: Stockholmskällan.se
Foto: Jan F Jonsson

Nästa bild är tagen mot sydost – här byggs Sveavägens fortsättning till Sergels torg.

Foto: Jan F Jonsson

Den provisoriska trappan leder upp till Jakobsbergsgatan. Till vänster om trappan ses nedgången (och T-et) till Hötorgets tunnelbanestation.

Foto: Stockholmskällan.se

Även den femte bilden som Jan F Jonsson tog 1958 är tagen mot sydost. De två husen i mitten som har var sin hörnkupol har adress Malmskillnadsgatan 40-38.

Foto: Jan F Jonsson

Till vänster om dessa går Mäster Samuelsgatan in och till höger ses Smålandsgatan. Mäster Samuelsgatans bro över blivande Sveavägen är påbörjad men inte med på bilden. Den som syns är tillfällig och har en annan vinkel. Alla hus som ses på bilden utefter Malmskillnadsgatan revs.

Annons
Annons
Foto: Stockholmskällan.se
Foto: Jan F Jonsson
Foto: Jan F Jonsson

Här bildvinkeln på karta:

Foto: Stockholmskällan.se

Jan F Jonsson tog också en sjätte bild som ger en lite tydligare bild av hur långt man ser från Hötorgshuset:

Foto: Jan F Jonsson

Ni får gärna testa er själva och se vilka hus ni känner igen. Vill ni ha svaret direkt så kommer här facit:

Foto: Jan F Jonsson

Här fotovinkeln – vid pilens spets ligger ”Kvinnohuset”:

Det är som alltid spännande att läsa vad SvD skrev på tiden då förändringen skedde. I mars 1958 skrevs en artikel om taklagsfesten för det första Hötorgshuset.

Annons
Annons

SvD den 29 mars 1958.

SvD den 13 april 1959 – en av fem skrapor har nått sin fulla höjd.

SvD den 29 mars 1958.
SvD den 29 mars 1958.

Här står bland annat att besökarna får uppleva det märkliga att titta ned på Kungstornens tak:. ”Alla har vi väl gått och tittat på den väldiga högkantställda tändsticksasken som vuxit upp intill Konserthuset och gjort det imponerande musiktemplet vid Hötorget mindre och mindre ju mer nykomlingen vuxit.”

När första höghuset utvändigt är klart i mars 1959 skriver fil. lic. Göran Lindahl en artikel i SvD där han menar att ”det finns risk att det nya City kan komma att präglas av en viss monotoni alla goda estetiska ambitioner till trots. De gamla hyresgästerna har inte längre någon hemortsrätt i ett tekniskt perfekt och dyrbart City med höga hyror. Det nya får en ny prägel: Välproportionerade glasväggar, nya varuhus och bilar, bilar”, skriver han.

SvD den 13 april 1959 – en av fem skrapor har nått sin fulla höjd.
SvD den 13 april 1959 – en av fem skrapor har nått sin fulla höjd.

I april 1959 invigs Hötorgscity under stora festligheter. SvD har då även intervjuat David Helldén, arkitekt för den första skrapan och Sergels torg. Han var den som på 1940-talet var pappa till förslaget om Hötorgshusen som då fick smeknamnet ”trumpetstötarna”.

Annons
Annons

David Helldén uttalade sig i en lång SvD-intervju den 18 april 1959. Han är släkt med Daniel Helldén, Stockholms trafikborgarråd. David var Daniels farfars kusin.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Jan F Jonsson som han såg ut 1958.

Foto: Privat
Foto: Bertil Ericson/TT
David Helldén uttalade sig i en lång SvD-intervju den 18 april 1959. Han är släkt med Daniel Helldén, Stockholms trafikborgarråd. David var Daniels farfars kusin.
David Helldén uttalade sig i en lång SvD-intervju den 18 april 1959. Han är släkt med Daniel Helldén, Stockholms trafikborgarråd. David var Daniels farfars kusin.

David Helldén betonar i intervjun den tyngd han har känt på sina axlar och säger bland annat att ”det skulle vara skottpengar på arkitekter, som miljöskapande faktorer har de ett oerhört ansvar”. Helldén säger att det nästan är ett underverk att så mycket av grundförslaget överlevde processen.

Helldén, som senare även var en av arkitekterna bakom Sergels torg, säger att idén till höghusen kom ”som en blixt”, men att det har varit en hård kamp för att få igenom på grund av en ”allmän ovilja mot höghus”.

– När jag ville riva Sergelhuset beskyllde man mig för att vara vandal, att ej vilja behålla smycken. Men jag kunde inte få in i mitt huvud att Sergelhuset var ett sådant smycke som absolut måste bevaras, sade han i intervjun som ni kan läsa i sin helhet här.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Det har nu gått 62 år sedan Jan F Jonsson tog sina bilder. Han tycker att de fem hötorgshusen blev fina.

Jan F Jonsson som han såg ut 1958.
Jan F Jonsson som han såg ut 1958. Foto: Privat

– Ja, jag gillar husen – den nya byggnadsstilen med glasfasader var häftig att se då och det känner jag fortfarande. Det är fint vid Sergels torg med fontänen och allt, säger han.

Ni som vill se mer från äldre tiders Sergels torg kan läsa intervjun med Roland Schröder och Holger Joné här. De tog bilder när det revs i området och hötorgsskraporna sköt mot höjden. Det har kommit in fler historier och bilder från er läsare som vi kommer att publicera längre fram.

Foto: Bertil Ericson/TT
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons