Annons

Efterlysning gav effekt – läsare hittade bild

En bild på fotografen Mimmi Gustafsson fanns i en SvD-läsares släktalbum – bilden är tagen i gröngräset på Djurgården på 1930-talet.
En bild på fotografen Mimmi Gustafsson fanns i en SvD-läsares släktalbum – bilden är tagen i gröngräset på Djurgården på 1930-talet. Foto: Privat

Fotopionjären Mimmi Gustafssons fotografier visas just nu upp på Stadsmuseet. Men en sak saknas – en bild på Mimmi själv. Det hålrummet kan nu komma att fyllas tack vare en SvD-läsare.

– Otroligt roligt att få se hur hon såg ut, säger Stadsmuseets Maria von Scheele.

Under strecket
Publicerad

SvD den 22 juni 1949 – Mimmi Ekströms (tidigare Gustafsson) dödsannons.

Bild 1 av 4

Mimmi Gustafsson firar sin födelsedag 1935 i hemmet på Söder.

Foto: Privat Bild 2 av 4

Folke Bergh fotograferad av Mimmi Gustafsson i ateljén som låg högst upp på Götgatan 3.

Foto: Privat Bild 3 av 4

Följande beskrivning finns till detta negativ: ”Porträtt av Maja Beckman klädd i samedräkt och tillsammans med en katt.” Bilden tagen någon gång mellan 1890 och 1930.

Foto: Mimmi Gustafsson Bild 4 av 4

SvD den 22 juni 1949 – Mimmi Ekströms (tidigare Gustafsson) dödsannons.

Bild 1 av 1
Efter reklamen visas:
SvD-läsare hittade unik bild på fotopionjär

Förra veckan fick ni läsa historien om Mimmi Gustafsson (1862–1949) som var fotograf på Götgatan 3 från 1890 till 1930. Då kunde vi inte visa hur hon såg ut eftersom någon sådan bild inte fanns i något arkiv. Eftersom Mimmi inte fick några barn såg det mörkt ut att finna henne i något privat fotoalbum, men SvD:s efterlysning bland läsarna gav napp.

För Uppsalabon Kerstin Bergh Johannesson kändes namnet Mimmi nämligen väldigt bekant. Hennes farmor hade haft en väninna som i släkten omnämnts som ”tant Mimmi Ekström”.

En titt i SvD:s digitala arkiv bekräftade för Kerstin att det rörde sig om samma person:

SvD den 22 juni 1949 – Mimmi Ekströms (tidigare Gustafsson) dödsannons.
SvD den 22 juni 1949 – Mimmi Ekströms (tidigare Gustafsson) dödsannons.

Mimmi gifte sig i slutet av livet med posttjänstemannen Erik Wilhelm Ekström.

– Jag tog snabbt fram ett gammalt fotoalbum och hittade direkt bilder på Mimmi. Det var en häftig känsla, man kände sig lite som en detektiv, säger Kerstin Bergh Johannesson och ler när vi träffas på SvD:s redaktion för inskanning av bilderna.

Annons
Annons

Mimmi Gustafsson firar sin födelsedag 1935 i hemmet på Söder.

Foto: Privat Bild 1 av 2

Folke Bergh fotograferad av Mimmi Gustafsson i ateljén som låg högst upp på Götgatan 3.

Foto: Privat Bild 2 av 2
Mimmi Gustafsson firar sin födelsedag 1935 i hemmet på Söder.
Mimmi Gustafsson firar sin födelsedag 1935 i hemmet på Söder. Foto: Privat

– Så otroligt roligt att få se en bild som föreställer Mimmi själv! Och litet konstigt egentligen att vi inte vetat hur hon själv såg ut! Det blir på något vis lättare att leva sig in i hennes levnadsöde när man får en bild av henne själv att hänga upp berättelsen på, säger Stadsmuseets Maria von Scheele.

Förutom bilderna hittade Kerstin Bergh Johansson även en beskrivning av Mimmi och hennes ateljé i sin pappa Folke Berghs uppväxtskildring. Den är också av historiskt värde eftersom det finns så få kända fakta om Mimmi Gustafssons liv.

Folke blev till och med själv fotograferad av Mimmi i ateljén på 1920-talet. Så här såg han ut då:

Folke Bergh fotograferad av Mimmi Gustafsson i ateljén som låg högst upp på Götgatan 3.
Folke Bergh fotograferad av Mimmi Gustafsson i ateljén som låg högst upp på Götgatan 3. Foto: Privat

Folke Bergh beskriver i texten Mimmi Gustafsson som en aktiv och varm person. ”Tant Mimmi hade säkert varit glad av sig i sin ungdom och hon kunde berätta om Oscars-baler och dansprogram så att man nästan tyckte att man var med. Hon var liten och pimpinett och sa alltid ’att cincilera’ istället för ’att kissa’. Ibland när man träffades spelade vi kort, det var ”Stopp”, ”Tummen opp”, ”Mas” och liknande”, skriver han.

Annons
Annons

Följande beskrivning finns till detta negativ: ”Porträtt av Maja Beckman klädd i samedräkt och tillsammans med en katt.” Bilden tagen någon gång mellan 1890 och 1930.

Foto: Mimmi Gustafsson Bild 1 av 1

– Mimmi verkar ha varit en rolig och pigg person. Jag är väldigt glad att hon får uppmärksamhet, säger Kerstin Bergh Johannesson.

Folke skriver även om något som upprepades när de träffades: ”När man drack kaffe skulle tant Mimmi alltid känna farbror Ekström på magen om han hade fått nog. Då skulle farbror Ekström alltid ryta till, och tant Mimmi skulle alltid bli förskräckt.”

Trapporna upp till ateljén på översta våningen på Götgatan 3 beskriver Folke som ”tunggådda”. Efter att ha passerat den lilla tamburen väntade ett rum möblerat med 1880-talsmöbler där fotografier i olika storlekar var utlagda att titta på. ”Alla var försedda med Mimmi Gustafssons stämpel och även en stämpel som visade årtalet”, skriver Folke Bergh.

– Det här ger en jättefin inblick i Mimmis arbetsliv och även ateljéfotografi runt förra sekelskiftet i allmänhet. Allmänheten är en fantastisk kunskapskälla, säger Stadsarkivets Annsofi Forsmark, författare till Stockholmsfotografer, när hon får läsa Folkes skrift.

Han beskriver vidare Mimmis oerhört fint formerade pennor och att det fanns ”en stor klar vattenkaraff som fungerade som förstoringsglas och även som ljuslins från lampan – det fordrades starkt ljus och goda ögon för att göra en bra retuschering”. I den rymliga ateljén fanns fördragsgardiner i de stora takfönstren mot norr. Det fanns olika slags ”fonder”, som skogspartier och ängsutsikter. Sedan fanns det stolar av olika typer samt konstgjorda träd, stubbar och en ”gräsmatta” till golvet.

Här ett exempel på en sådan bild:

Följande beskrivning finns till detta negativ: ”Porträtt av Maja Beckman klädd i samedräkt och tillsammans med en katt.” Bilden tagen någon gång mellan 1890 och 1930.
Följande beskrivning finns till detta negativ: ”Porträtt av Maja Beckman klädd i samedräkt och tillsammans med en katt.” Bilden tagen någon gång mellan 1890 och 1930. Foto: Mimmi Gustafsson

Folke Bergh skriver också att ”tant Mimmi var mycket eftersökt och hade rykte om sig att göra ett mycket fint arbete när hon fotograferade”.

– Underbart att någon hade den fina berättelsen också ”på lut”. Jag kan inte svara i dag på om vi har möjlighet att ändra i utställningen, men vi kommer att komplettera vårt material kring Mimmi, säger Stadsmuseets Maria von Scheele.

Än en gång har en SvD-läsares album alltså visat sig innehålla unika bilder. Ett tidigare exempel var när en läsarbild på det mytomspunna fartyget Per Brahe landade på Sjöhistoriska museet, eftersom det inte fanns någon bild från båtens ”turné” till Stockholm 1922 – den som skedde efter förlisningen.

Vi får se om nästa gåta resulterar i något liknande – den inleds på måndag den 7 oktober. Välkomna tillbaka då.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons