Forskare med skalle från neandertalare, här ett kranium hittat i Spanien som tros vara 400 000 år gammalt.
Forskare med skalle från neandertalare, här ett kranium hittat i Spanien som tros vara 400 000 år gammalt. Foto: Rights Managed/TT

Unikt skallfynd – ny pusselbit i människans utveckling

På 1970-talet gjordes unika skallfynd i Grekland. Det skulle dröja fram till 2019 innan nya analyser av skallarna visar att de kan vara årets viktigaste arkeologiska rön. Människan kan ha vandrat ut från Afrika tidigare än vad man har känt till.

Publicerad

Fynden gjordes i Apidimagrottan i Greklands södra delar, redan på 1970-talet. Nu har kranierna analyserats med radiometrisk datering. Forskarna konstaterar i en nyligen publicerad studie i Nature att den moderna människan Homo sapiens utvandrade från Afrika till Europa långt innan vad man tidigare har känt till. Analyserna visar också att människor med likheter med Homo sapiens fanns på platsen för 210 000 år sedan, 40 000 år innan neandertalare levde där.

Enligt evolutionsbiologen Carina Schlebusch vid Uppsala universitet är rönen en möjlig intressant pusselbit för att förstå människans tidiga vandringar till och från Afrika och Europa.

– Enligt ”Ut ur Afrika”-hypotesen har den moderna människan först utvecklats i Afrika och därefter vandrat till bland annat Europa. Sådana migrationer gjorde även neandertalare och Homo erectus. Brist på fynd har dock medfört att man inte vetat exakt när, hur och i vilken omfattning det skedde, säger hon till SvD.

Det delvis inkompletta kraniet Apidima, 1, har enligt radiometrisk datering en ålder av 210 000 år.
Det delvis inkompletta kraniet Apidima, 1, har enligt radiometrisk datering en ålder av 210 000 år. Foto: Katerina Harvati/University of Tuebingen/TT

Under lång tid har människor migrerat från Afrika till Europa, med blandat resultat. Dessa migrationer skedde ofta via landbryggan vid Adenviken mellan Afrika och Asien, när denna inte var täckt med vatten, och Levantinkorridoren vid Medelhavet i norr. Man har hittat över två miljoner år gamla rester av människans föregångare, Australopithecus, i Shenzhen i Kina. Även lämningar av Homo erectus, som tros ha levt för 1,9 miljoner år sedan i Asien, har hittats – däribland den kända Pekingmänniskan.

Annons

Apidimaskallarna är de hittills äldsta kända benresterna från vad som tros vara en Homo sapiens som har hittats i Europa, enligt den nyligen publicerade artikeln i Nature. De senaste mätningarna visar att fynden – Apidima 2, som är en relativt välbevarad skalle från en neandertalare, och Apidima 1, som tros vara rester av en skalle från en tidig Homo sapiens – har daterats till en ålder av 170 000 respektive 210 000 år.

– Vårt nuvarande scenario är att det fanns en tidig modern grupp i Grekland för 210 000 år sedan, kanske relaterad till jämförbara populationer i Levanten, men att den över tiden ersattes av en Homo neandertal-population, representerad av Apidima 2 för cirka 170 000 år sedan, säger en av författarna till studien, professor Chris Stringer vid Londons Naturhistoriska Museum, till BBC.

Replika av en käke från en Homo heidelbergensis som tros vara den äldsta människan i Europa.
Replika av en käke från en Homo heidelbergensis som tros vara den äldsta människan i Europa. Foto: Uwe Anspach/TT
Annons

Under stora delar av evolutionen har områdena runt Sahara, som då var betydligt mer fruktbara än i dag, varit en källa som många populationer förflyttat sig från. Ofta handlade det om mindre grupper som förflyttade sig, inte sällan fram och tillbaka mellan olika områden. De flesta av dessa antas ha misslyckats, då de inte har lämnat någon avkomma som kan spåras i dag.

Ett av de äldsta exemplen på tidig migration i Europa, när det gäller den moderna människans föregångare, är en käke av Homo heidelbergensis som hittades i tyska Grafenrain, nära Mauer. Den anses vara över 610 000 år gammal och ett av de äldsta kända människofynd som har hittats i Europa.

Illustration över den moderna människans och dess föregångares vandringar över jorden.
Illustration över den moderna människans och dess föregångares vandringar över jorden. Foto: Science Photo Library/TT

– De landbroar som har använts mellan Afrika, Europa och Asien fanns länge, så det var nog inte så att bara några få individer lyckades ta sig över. Ofta misslyckades försöken ändå på sikt på grund av klimatförändringar som försämrade levnadsvillkoren, säger Carina Schlebusch.

Annons

Trots att det inte finns något arkeologiskt bevis har man genom gentekniken lyckats kartlägga den moderna människans ursprung till relativt små populationer i Afrika.

Genetikern Rebecca Cann använde den genetiska klockan och visade med den att en stor del av dagens levande människor kan spåras tillbaka till relativt små populationer i Afrika. Den ”mitokondriska Eva” som man därmed anser kan ha funnits, har däremot inte kunnat påvisas direkt i arkeologiska fynd.

Analyserna av Apidima 1 har ifrågasatts, framför allt eftersom det kranium som antas vara en tidig Homo sapiens inte är komplett, utan består av fossiliserade delar som uppvisar likheter med skallar från Homo sapiens. Men om analysen av kraniernas ålder håller för fortsatt vetenskaplig granskning så är skallen den äldsta som har hittats utanför Afrika. Ifall skallen verkligen visar sig vara en Homo sapiens skulle det kunna handla om ett av 2019 års viktigaste fynd inom den mänskliga evolutionen och migrationen.

En väg att analysera fynden, som i framtiden kan ge svar på ifall Apidima 1 verkligen är rester från en Homo sapiens, är den proteinteknik som under senare år har varit under snabb utveckling.

– Till skillnad från DNA som bryts ned snabbt kan protein och rester finnas kvar under mycket lång tid, säger Carina Schlebusch.

På sikt kan den här proteintekniken spela en viktig roll i kartläggningen av människans evolution – exempelvis när det gäller utvecklingen av den moderna människans närmaste föregångare. I fall som Apidima 1 – där det saknas DNA att analysera – och när inkompletta, eller delvis fossiliserade, fynd gör det svårt att fastställa art- och rastillhörigheter kan proteiner i exempelvis tänder bära på ett framtida svar.

Det delvis inkompletta kraniet Apidima, 1, har enligt radiometrisk datering en ålder av 210 000 år.

Foto: Katerina Harvati/University of Tuebingen/TTBild 1 av 3

Replika av en käke från en Homo heidelbergensis som tros vara den äldsta människan i Europa.

Foto: Uwe Anspach/TTBild 2 av 3

Illustration över den moderna människans och dess föregångares vandringar över jorden.

Foto: Science Photo Library/TTBild 3 av 3