Annons

Johan Carlström:Signalen tydlig – dra åt svångremmen mer

Uselt. Så skulle man tidvis kunna beskriva förhållandet mellan Sveriges finansministrar och det Finanspolitiska rådet. Lika usla har politikerna varit på att värna regeln om ett överskott i de offentliga finanserna visar årets rapport.

Under strecket
Publicerad

Finansminister Magdalena Andersson

Foto: Stina Stjernkvist Bild 1 av 4

Harry Flam, ordförande i det Finanspolitiska rådet.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 4

Harry Flam, ordförande i det Finanspolitiska rådet.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 3 av 4

Elisabeth Svantesson (M) sitter, tillsammans med Fredrik Olovsson (S), i den valberedning som sedan årsskiftet nominerar nya ledamöter till det Finanspolitisk rådet.

Foto: Tomas Oneborg Bild 4 av 4

Finansminister Magdalena Andersson

Foto: Stina Stjernkvist Bild 1 av 1
Finansminister Magdalena Andersson
Finansminister Magdalena Andersson Foto: Stina Stjernkvist

Det var länge sedan som regeringen undkom en rejäl dos kritik från experterna i det Finanspolitiska rådet, ledda av professor Harry Flam.

Kritik blev det i år också men tonen var betydligt snällare.

Regeringens åtgärder för att minska den höga arbetslösheten bland invandrare beskrivs som otillräckliga. Rådet oroas också över att tillväxten mätt per svensk har ökat mindre än i andra länder de senaste åren. Utvecklingen beskrivs som allvarlig om den skulle fortsätta, anser rådet.

På många sätt har målet fungerat. Många länder ser med avund på Sveriges statsskuld.

Men för första gången på länge menar rådet att politikerna faktisk följer det så kallade överskottmålet.

Överskottsmålet har annars varit en återkommande punkt i rådets rapporter. Och när rådet i år lyfter blicken och analyserar en längre period finns kängan där.

Annons
Annons

Harry Flam, ordförande i det Finanspolitiska rådet.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 2

Harry Flam, ordförande i det Finanspolitiska rådet.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 2

”Det är uppenbart att överskottsmålet inte har nåtts i ett bakåtblickande perspektiv”, skriver rådet i rapporten som släpptes på tisdagen.

1/2

Harry Flam, ordförande i det Finanspolitiska rådet.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
2/2

Harry Flam, ordförande i det Finanspolitiska rådet.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

I drygt tio år har Finanspolitiska rådet haft den föga populära uppgiften att betygsätta politikernas ekonomiska politik. Både finansminister Magdalena Andersson (S) och hennes företrädare Anders Borg (M) har blivit rejält förbannade när rådet klankat ned på deras politik. Det var också just Anders Borg som skapade rådet under sin tid som finansminister.

En av rådets största uppgifter är att se till att regeringen inte bryter mot just överskottmålet, ett mål som politikerna själva upprättat och som går ut på att politikerna måste spara en del av skattebetalarnas pengar över en konjunkturcykel. I år sänktes målet betydligt – från 1 procent till 0,33 procent av BNP.

På många sätt har målet fungerat. Många länder ser med avund på Sveriges statsskuld som de senaste tjugo åren nästan halverats till knappt 40 procent och i dag är bland västvärldens lägsta. Sverige är – tillsammans med Luxembourg och Estland – de enda länderna som inte har brutit mot EU:s budgetregler som sätter ett tak för hur mycket ett land får skuldsätta sig.

Men allt är inte guld och gröna skogar.

Det är alltså det nya sänkta målet som inte väntas nås.

Politiker har i många år tävlat om vem som kan agera mest ansvarsfullt med skattebetalarnas pengar. Men faktum är att både regeringarna Reinfeldt och Löfven har misslyckats med att leva upp till överskottsmålet. Mellan 2011 och 2018 har politikerna inte sparat ett enda öre i ladorna. I stället har de lånat 0,1 procent av BNP – alltså långt ifrån det tidigare målet om ett överskott på 1 procent.

Annons
Annons

Elisabeth Svantesson (M) sitter, tillsammans med Fredrik Olovsson (S), i den valberedning som sedan årsskiftet nominerar nya ledamöter till det Finanspolitisk rådet.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

Det har lett till skarp kritik från Finanspolitiska rådet som både 2015 och 2016 anklagade regeringen för att ha begått ett brott mot regelverket. För ett par år sedan beskrev rådet det som uppseendeväckande att regeringen tvingats låna pengar, trots att ekonomin gick som tåget.

Elisabeth Svantesson (M) sitter, tillsammans med Fredrik Olovsson (S), i den valberedning som sedan årsskiftet nominerar nya ledamöter till det Finanspolitisk rådet.
Elisabeth Svantesson (M) sitter, tillsammans med Fredrik Olovsson (S), i den valberedning som sedan årsskiftet nominerar nya ledamöter till det Finanspolitisk rådet. Foto: Tomas Oneborg

För att få ett hum om hur mycket politikerna bör spara under ett givet år räknar regeringen ut ett så kallat strukturellt sparande. Eftersom det rensar för effekter av hög- och lågkonjunktur borde det strukturella sparandet varje år ligga ungefär i linje med överskottsmålet.

Hur stort väntas det strukturella sparandet då bli i år? Svaret är något nedslående. Enligt regeringens egna beräkningar fortsätter den att missa målet.

I år spår Magdalena Andersson att det strukturella sparandet kommer att landa på 0,2 procent av BNP, jämfört med målet på 0,33 procent. Det är långt ifrån någon katastrof och rådets dom mot regeringen är, som sagt, inte alls lika hård som tidigare.

Men faktum kvarstår. Riksdagens politiker har alltså enats om att sänka överskottsmålet. Det är alltså det nya sänkta målet som inte väntas nås. Det väcker frågan om politikerna också fortsättningsvis kommer att spendera mer pengar än de får.

Internationell forskning visar samtidigt att finanspolitiska regler bidrar till att hålla länders skulder i schack. Här spelar Finanspolitiska rådets blåslampa en viktig roll.

Men blåslampans styrka beror också på vilka som sitter i rådet. Till skillnad från tidigare har politiker från och med i år något att säga till om när nya ledamöter nomineras. Om politikerna vågar utse nya ledamöterna som är lika orädda att kritisera just politikernas felsteg som deras föregångare – kan det hjälpa att hålla Sveriges statsskuld under kontroll.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons