Annons

”Partierna kan få trovärdighetsproblem”

Under lördagen hade ett hundratal samlats på parkeringsplatsen i Barkarby norr om Stockholm för att protestera mot det höga bensinpriset.
Under lördagen hade ett hundratal samlats på parkeringsplatsen i Barkarby norr om Stockholm för att protestera mot det höga bensinpriset. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Flera partier har eldat på rörelsen Bensinupproret 2.0 med betalda Facebookannonser – trots att de själva saknar politik för en kraftig sänkning av bensinskatten.

– Det kan bli ett trovärdighetsproblem, säger statsvetaren Jonas Hinnfors.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 1 av 1

Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 1 av 1

Såväl Sverigedemokraterna som Moderaterna och Kristdemokraterna har köpt Facebookannonser för att locka nya medlemmar till det snabbt växande Bensinupproret 2.0 – en rörelse som på lördagen samlade över 580 000 personer på Facebook.

Att etablerade partier på det sättet försöker knyta an till utomparlamentariska rörelser är dock inget nytt fenomen. Det säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Som exempel nämner han både Centerpartiet, som under 70-talet blev starkt förknippat med antikärnkraftsrörelsen, och Socialdemokraterna, som under Vietnamkriget försökte knyta upp väljare som ingick i den svenska FNL-rörelsen.

– Till exempel gick Olof Palme i demonstrationer med den nordvietnamesiske ambassadören. Man var förmodligen, på delvis goda grunder, oroade för att det kanske skulle bildas ett mer vänstersocialistiskt parti i Sverige, som inte fanns på den tiden.

Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Foto: Emma-Sofia Olsson
Annons
Annons

Precis som Centerpartiet och Socialdemokraterna på den tiden tror Jonas Hinnfors att Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna nu försöker hitta en symbolfråga som kan mobilisera väljare.

– Med jämna mellanrum växer det till sig kraftfulla utomparlamentariska rörelser. Då är det väldigt intressant för partierna att knyta dem till sig. Det handlar om att hitta frågor som man kan använda för att visa att man som parti själv står på rätt sida.

Men varken M, KD eller SD har presenterat några förslag om större skattesänkningar på koldioxid och energi, som tillsammans med en 25-procentig moms utgör den så kallade bensinskatten. Partierna vill dock slopa den årliga uppskrivningen av bensinskatten, den så kallade överindexeringen, och SD vill även ha en lägre reduktionsplikt.

Martin Kinnunen, SD:s miljöpolitiska talesperson, har tidigare sagt till SvD att partiets förslag ska leda till en prissänkning på bensin och diesel med 75 öre per liter – långt ifrån Bensinupprorets krav på att dagens närmare 17 kronor litern ska ner till 12 kronor.

– Om man funderar på vad partierna som försöker mobilisera kring Bensinupproret kommer med för konkreta förslag när det gäller till exempel beskattning blir bilden plötsligt mer komplex. Det är inte så att partierna föreslår enormt drastiska bensinskattesänkningar. Och det är inte heller så att man ger sig in på en lite mer komplicerad diskussion om landsbygd och stad, säger Jonas Hinnfors.

Är det ett trovärdighetsproblem att de inte har en tydligare politik för att sänka bensinskatten?

– Har man en väldigt tung visionär opinionsbildning, då är det ganska viktigt att det också kommer tydliga förslag. Det vill till att det kommer, annars kan det bli ett trovärdighetsproblem för just de partierna.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons