Annons

Upprustningen i världen tillbaka på kalla krigets nivå

Internationella vapenflöden fortsätter att öka. Under den senaste femårsperioden ökade volymen med 8,4 procent, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri. Det innebär att vi nu är tillbaka på kalla krigets nivå.

Under strecket
Publicerad

Turkiska stridsvagnar på väg mot den syriska gränsen, augusti 2016. Turkiet, precis som andra länder i Mellanöstern, har kraftig ökat sin vapenimport den senaste femårsperioden.

Foto: Ismail Coskun

En rysk exportsuccé. Rysslands president Vladimir Putin tittar på utbudet av automatvapen på Kalasjnikov-fabriken i Izjevsk vid ett besök i september 2016. Ryssland står för 23 procent av den globala vapenexporten.

Foto: Michail Klimentjev

Turkiska stridsvagnar på väg mot den syriska gränsen, augusti 2016. Turkiet, precis som andra länder i Mellanöstern, har kraftig ökat sin vapenimport den senaste femårsperioden.

Foto: Ismail Coskun

En rysk exportsuccé. Rysslands president Vladimir Putin tittar på utbudet av automatvapen på Kalasjnikov-fabriken i Izjevsk vid ett besök i september 2016. Ryssland står för 23 procent av den globala vapenexporten.

Foto: Michail Klimentjev
Turkiska stridsvagnar på väg mot den syriska gränsen, augusti 2016. Turkiet, precis som andra länder i Mellanöstern, har kraftig ökat sin vapenimport den senaste femårsperioden.
Turkiska stridsvagnar på väg mot den syriska gränsen, augusti 2016. Turkiet, precis som andra länder i Mellanöstern, har kraftig ökat sin vapenimport den senaste femårsperioden. Foto: Ismail Coskun

– Vi är oroade. Spänningarna har eskalerat på många platser. Det har lett till en upprustning, och när vapnen blir fler finns alltid risken att de kommer att användas, säger Aude Fleurant, chef för Sipris program för vapen och militärutgifter.

Senast denna typ av vapenflöden var på samma nivå som 2016 var 1989, strax före östblockets och Sovjetunionens kollaps.

En rysk exportsuccé. Rysslands president Vladimir Putin tittar på utbudet av automatvapen på Kalasjnikov-fabriken i Izjevsk vid ett besök i september 2016. Ryssland står för 23 procent av den globala vapenexporten.
En rysk exportsuccé. Rysslands president Vladimir Putin tittar på utbudet av automatvapen på Kalasjnikov-fabriken i Izjevsk vid ett besök i september 2016. Ryssland står för 23 procent av den globala vapenexporten. Foto: Michail Klimentjev

Med vapenflöde avses volymen på alla vapenöverföringar mellan länder, i första hand vapenhandel men också vapen i form av gåvor eller licensproduktion.

Annons
Annons

Flödena går framför allt till Öst- och Sydasien som stod för 43 procent av världens vapenimport åren 2012–2016. Mellanöstern kommer tvåa med 29 procent av importen.

Totalt har importen ökat med 7,7 procent i Asien och med hela 86 procent i Mellanöstern.

De största importörerna under femårsperioden var Indien (13 procent av den totala volymen) och Saudiarabien (8,2 procent). För saudierna var detta en ökning med 212 procent sedan den förra femårsperioden 2007–2011.

De största exportörerna var USA (33 procent) och Ryssland (23 procent). Tillsammans stod de båda länderna alltså för över hälften av världens vapenexport – vilket de gjort under många decennier. Både USA:s och Rysslands export har ökat sedan förra femårsperioden, med 21 respektive 4,7 procent.

Sverige stod för 1,2 procent av den globala vapenexporten under 2012–2016, en minskning med 35 procent sedan 2007–2011.

Totalt sett verkar världen med andra ord vara på väg mot allt mer omfattande upprustning. Visserligen har vapenimporten minskat i Europa och i Nord- och Sydamerika, men detta uppvägs mer än väl av de växande vapenvolymerna i länderna från Nordafrika till Östasien.

– Trenden är stadigt uppåtgående sedan 2003–2004, säger Aude Fleurant.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons