Annons

Jonas Gummesson:Upprustningen kan äventyras

Försvarsövningen Aurora 17 på Gotland med militär från Sverige, USA, Frankrike, Finland och Estland. Arkivbild.
Försvarsövningen Aurora 17 på Gotland med militär från Sverige, USA, Frankrike, Finland och Estland. Arkivbild. Foto: Tomas Oneborg

Försvarsbeslutet nästa höst blir av allt att döma en strid på kniven mellan olika intressen som drar åt olika håll. Risken är nya svarta hål i ekonomin – och att den planerade militära upprustningen äventyras.

Under strecket
Publicerad

Minnet kan som bekant vara kort i politiken. När det förra försvarsbeslutet gick i mål 2015 beskrev försvarsminister Peter Hultqvist (S) tillskottet på tio miljarder som ”en oerhörd summa”.

I praktiken var den en kraftig underfinansiering jämfört med den verkliga kostnadsnivån under kommande femårsperiod – och hälften av vad ÖB hade begärt för att uppfylla politikernas önskemål. För att fylla igen luckorna blev det nya uppgörelser om ökade anslag, totalt ett belopp på 36 miljarder under den förra mandatperioden.

Under resans gång har Hultqvist gjort försök att åstadkomma en bättre styrning av försvarsekonomin. Både Statskontoret och Ekonomistyrningsverket (ESV) har anlitats för att åtgärda konstaterade brister i Försvarets underlag och försvarsdepartementets instruktioner.

Annons

Inför nästa försvarsbeslut är det meningen att bordet ska vara rensat och miljardunderskotten i Försvarets investeringsplaner undanröjda, eller åtminstone hjälpligt åtgärdade. Vad kostnaderna för ubåtar, stridsflyg och luftvärnssystemet Patriot till slut landar svävar fortsatt i det blå.

I försvarsberedningens båda rapporter om det civila och militära försvaret lades en grund som partierna var överens om, för utformning och inriktning av det svenska totalförsvaret. Det fanns också en detaljerad prislapp för vilka ekonomiska tillskott som krävdes för att genomföra den planerade upprustningen.

När slutrapporten låg på bordet i maj ville S inte skriva på med motiveringen att man inte ville binda sig för en ekonomisk uppgörelse i det läget.

Istället fick Försvarsmakten i uppdrag att analysera beredningens förslag enligt en komplicerad räknesnurra med årtal och nivåer. Resultatet av det ska redovisas för regeringen i november.

I slutet av augusti hände något annat. Regeringen gjorde upp med samarbetspartierna C och L om det militära försvaret på samma nivå som S avvisade när försvarsberedningen sprack i maj: fem miljarder om året 2022–2025 och 1,5 procent av BNP slutåret 2025.

När uppgörelsen presenterades fanns det ingen antydan om hakar och komplikationer.

• Hultqvist talade om att det var ”en stark signal om gemensamt ansvarstagande”.

• Centerledaren Annie Lööf skrev om en historisk uppgörelse på Instagram: ”Vi har genom vilja, kraft och förhandling lyckats med det som tyvärr inte försvarsberedningen lyckades med”.

• I en gemensam debattartikel i DN skrev partiledarna Stefan Löfven (S), Annie Lööf (C), Nyakmo Sabuni (L) och Isabella Lövin (MP) att ”helheten i försvarsberedningens förslag” är grunden för nästa förvarsbeslut 2020.

Försvarsminister Peter Hultqvist på Musköbasens nyinvigning  i september 2019.
Försvarsminister Peter Hultqvist på Musköbasens nyinvigning i september 2019. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Även om inget antyddes utåt fanns det vissa signaler som pekade på dramatik in i det sista. Presskonferensen flyttades fram, och debattartikeln försenades efter invändningar från finansdepartementet som hade en nyckelroll i förhandlingarna med C och L.

Runt bordet satt då Liberalernas och Centerns ekonomiska företrädare Mats Persson och Emil Källström, med finansminister Magdalena Andersson (S), finansmarknadsminister Per Bolund (MP) plus statssekreterarna Max Egler, Leif Jakobsson och Ulf Holm på andra sidan.

I förra veckan kunde DN rapportera om vad utfallet av samtalen till slut blev. Den värdesäkring av anslagsökningen grundad på ”kostnadsläget 2019” – som försvarsberedningen utgått från både i slutrapporten och i hemliga kalkyler till försvaret – är inte det som gäller i budgeten.

Istället ska anslagen räknas upp år för år när pengarna läggs in i respektive budgetproposition med start 2022. Enligt Peter Hultqvist rör det sig den här gången likväl om ”enorma belopp”.

Versionerna om exakt vad som hände går isär. Fakta är att försvarspolitikerna räknat på ett sätt och partiernas ekonomiska förhandlare på ett annat. I tabell 7.16 i budgeten står det nu fem miljarder på raden för 2022, utan uppräkning. Så kommer det att fortsätta följande år, förutsatt att den ingångna uppgörelsen håller och överlever beslut i riksdagen.

Konsekvensen blir att Försvarsmakten förlorar köpkraft i förhållande till försvarsberedningen och att alla förslag – helheten – inte kommer att kunna genomföras.

Konsekvensen blir att Försvarsmakten förlorar köpkraft i förhållande till försvarsberedningen och att alla förslag – helheten – inte kommer att kunna genomföras. Konkret på marken och på sjön kan det betyda att soldater och sjömän inte får den utrustning och ammunition det var tänkt.

Hur mycket som skiljer beror på hur man räknar och på hur priser och löner utvecklas i den väntande lågkonjunkturen.

Samtidigt driver försvarsindustrin på för att pressa in fler materielprojekt i försvarsbeslutet. På försvarssidan är det en dragkamp mellan armén, flygvapnet och marinen om vad som ska prioriteras. Risken för ytterligare ett underfinansierat försvarsbeslut och nya svarta hål är uppenbar.

Annons
Annons

Försvarsminister Peter Hultqvist på Musköbasens nyinvigning i september 2019.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons