Annons

Uppsala domkyrka – från början en budgetlösning?

Uppsala domkyrka är en ovanligt sent byggd domkyrka.
Uppsala domkyrka är en ovanligt sent byggd domkyrka. Foto: Pontus Lundahl/TT

”Uppsala domkyrka lär vara Sveriges största kyrka, byggd av fransmän på medeltiden. Men är det sant? Jag har hört att den i själva verket byggdes på 1800-talet och att dess medeltida föregångare var en sorts budgetvariant av kyrka, eftersom man använde billigt tegel och inte dyr sten. Vad är sant?”

Under strecket
Publicerad

Vad man framför allt bör tänka på när Uppsala domkyrkas ursprung kommer på tal är att det är en ovanligt sent byggd domkyrka.

Det var aldrig meningen att Östra Aros, dagens Uppsala, skulle ha en biskop. Närmaste biskop residerade i det dåtida Uppsala, dagens Gamla Uppsala, där den ombyggda domkyrkan fortfarande står kvar. Närmaste konkurrent i kampen om biskopsämbetet över Uppland var länge Sigtuna.

Inte förrän under 1200-talets andra hälft beslöts att den lilla köpstaden Östra Aros skulle bli ny domkyrkoplats, och bygget av den nya domkyrkan påverkades starkt av tidpunkten: för det första valde man att bygga i den då populära gotiska stilen (och inte i den tidigare populära romanska stilen, som använts till de äldre katedralerna), för det andra kunde man använda tegel, som först på 1200-talet blivit ett realistiskt materialalternativ.

Alla nordeuropeiska byggherrar med ett uns av ekonomi i funderingarna prioriterade från och med sent 1200-tal tegel framför huggsten. Se bara på tegelkyrkorna i Lübeck – ingen skulle drömma om att kalla dessa enorma kristna tempel för budgetlösningar.

Annons
Annons

En annan följd av att Uppsala domkyrka byggdes efter övriga domkyrkor var att byggherrarna verkligen kunde ta ut svängarna och göra den störst. Ärkebiskopens kyrka borde ju överglänsa de övriga biskoparnas, i synnerhet den katedral som de rika biskoparna i Linköping låtit bygga, och som följaktligen är några få meter kortare än Uppsala domkyrka.

Alltså fick bygget ta tid. Till en början användes en provisorisk träkyrka, men steg för steg restes en treskeppig domkyrka i tegel, med vissa inslag av kalksten, på kullen ovanför Fyrisån. Forskarna är oeniga om när byggandet påbörjades och exakt varifrån den gotiska arkitekturinspirationen kom. Tidigare menade man att fransmannen Estienne de Bonneuil var katedralens förste arkitekt (Frankrike var ju gotikens moderland), men i dag menar vissa bedömare att även engelska influenser kan ha haft betydelse. Det färdiga resultatet – domkyrkan invigdes år 1435 – blev i vilket fall som helst Nordens största gotiska kyrkobyggnad, 118,7 meter lång.

Men, alldeles som frågeställaren poängterat, det är inte detta original vi kan beskåda i dag. Katedralens historia hade bara börjat. I mitten av 1400-talet byggdes två stora västtorn. Upprepade bränder, tillbyggnader och restaureringar förändrade utseendet upprepade gånger under påföljande sekler.

Mellan 1886 och 1893 restaurerades hela domkyrkan i enlighet med Helgo Zettervalls planer, med målet att återskapa den franska äktgotiska vision som, menade han, torde ha föresvävat Estienne de Bonneuil på 1200-talet. I synnerhet tornens utseende förändrades därmed fullständigt.

När en och annan påstår att domkyrkan är ett exempel på 1800-talets nygotik är det Zettervall som avses. (Inom parentes kan sägas att Zettervall gjorde detsamma med övriga medeltida svenska domkyrkor också. Han hann inte med Strängnäs, så om man vill komma äldre tiders verkliga katedralmiljö nära är det dit man bör åka.)

Efter reklamen visas:
Harrisons grundkurs – detta bör du kunna om svensk historia
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons