Annons

Uppslagsbok för nytt strategiskt tänkande

Lars Wedin, om vikten av förståelse för strategins grammatik och begrepp när vi i Sverige skall utforma en strategi för vårt fortsatt svaga försvar.

Under strecket
Publicerad

Det är inte seriöst att som Försvarsberedningen tänka bort kärnvapnen i en konflikt där USA och Ryssland är indragna.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Det är inte seriöst att som Försvarsberedningen tänka bort kärnvapnen i en konflikt där USA och Ryssland är indragna.

Foto: Jonas Ekströmer/TT
Det är inte seriöst att som Försvarsberedningen tänka bort kärnvapnen i en konflikt där USA och Ryssland är indragna.
Det är inte seriöst att som Försvarsberedningen tänka bort kärnvapnen i en konflikt där USA och Ryssland är indragna. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Det finns många definitioner av begreppet strategi. Allmänt är strategi konsten att förverkliga ett politiskt projekt i konflikt med en motståndare (eller flera) som har ett motprojekt med tillhörande strategi. Här uppstår en dialektik mellan ”vårt” projekt och den Andres. Vår strategi måste ta hänsyn till den Andres tänkbara motåtgärder. Och så vidare. Strategi är också vetenskapen om hur en sådan strategi kan utformas.  

Detta har sammanfattats väl av generalen André Beaufre som definierar strategi som ”konsten att uppfatta och behärska en växelverkan mellan viljor, som använder sig av maktmedel för att avgöra sin inbördes konflikt”.

Ordet strategi kommer från antikens Grekland där stratos betyder armé och agein leda. Strategica är generalens konst. I min bok From Sun Tzu to Hyperwar. A Strategic Encyclopaedia (KKrVA 2019) tar jag upp såväl tänkare som termer, såväl öst som väst, såväl historia som nutid. Primärt behandlas det västliga tänkandet men med utblickar mot Ryssland och Asien (främst Kina). Boken behandlar alla arenor: mark, sjö, flyg, rymd, cyber och den elektromagnetiska. Den innehåller även ett relativt omfattande avsnitt om kärnvapen och kärnvapendoktriner. 

Annons
Annons

I samband med lanseringen konstaterade tidigare ÖB general Sverker Göranson att:

”I dagens värld med alla dess digitala möjligheter är det enligt mitt förmenande än mer viktigt att säkerställa att vi kan och förstår de grunder och den terminologi på vilka främst den militära planeringen byggs från politiska mål till manövrering på slagfältet. En kedja som måste förstås för att kunna tillämpas och som i dagens integrerade värld och blixtsnabba kommunikativa miljö blir ännu viktigare att förstå, kunna och tillämpa”.

Vikten av strategiskt tänkande kan illustreras med att i slutet av 1990-talet tog Försvarsmakten ”en strategisk time-out”. Nu skulle man koncentrera sig på expeditionära internationella krishanteringsinsatser – alltså begränsade krig. Man skulle koncentrera sig på ”här- och nu-perspektivet”. Men Försvarsmakten fick aldrig ”här- och nu-förmåga” och tappade tyvärr samtidigt det långsiktiga perspektivet. Internationell krishantering kommer alltid vara aktuellt (se exempelvis vad som hände med den svenska tankern Stena Impero i Hormuzsundet i höstas), men samtidigt har också risken för ”gammaldags krig”, d v s krig mellan stater ökat. 

Kan man dra några slutsatser av dessa begränsade krig, som också Sverige varit med om att föra? För det första har vi (d v s väst) i nästan alla fall misslyckats med att förvandla militär framgång till politisk framgång. Ett stort antal begrepp har skapats, ofta för att göra tjusiga PowerPoint-bilder som ersättning för seriöst strategiskt tänkande. De flesta av dessa begrepp har varit kortlivade. 

Annons
Annons

En annan erfarenhet är att väst snabbt kunnat skapa luftöverlägsenhet varefter flygstridskrafterna har kunnat koncentrera sig på att attackera infrastruktur och stödja egna markstridskrafter. De senare har inte behövt bry sig om lufthotet. I strid mot en kvalificerad motståndare kommer det dock inte att bli så enkelt. På samma sätt har sjöstridskrafterna kunnat koncentrera sig på anfall mot mål i land; de vitala sjövägarna – nödvändiga för försörjningen av våra samhällen och våra stridskrafter – har inte hotats. I konflikt med en kvalificerad motståndare blir situationen en helt annan; då blir sjövägarna primärmål för en fiende.

En konsekvens av denna utveckling är ett behov av att tänka igenom ”klassisk” strategi för konflikter mellan stater och samtidigt utveckla tänkandet till att omfatta nya områden som rymd-, cyber- och den elektromagnetiska dimensionens krav och möjligheter. Ett allt viktigare område blir kärnvapnens roll. Att som Försvarsberedningen tänka bort kärnvapnen i en konflikt där USA och Ryssland är indragna, exempelvis över Norden, är inte seriöst. I detta sammanhang behövs förståelse för strategins grammatik och termer. 

Likaså behövs en förståelse för strategins grammatik och begrepp när vi i Sverige skall utforma en strategi för vårt (uppenbarligen) fortsatt svaga försvar. En sådan strategi måste ta ett helhetsgrepp och behandla hela den möjliga utvecklingen från fredskris via gråzon och hybridkrig till krig. Målet måste vara att dels undvika eskalering och dels säkra våra intressen i varje läge. Att som Försvarsberedningen dra en klar skiljelinje mellan krig och icke-krig är inte seriöst. 

From Sun Tzu to Hyperwar behandlar såväl det virtuella som det reella kriget, påverkansoperationer såväl som storskalig krigföring inklusive folkmord och sexuellt våld. Den är inte normativ i så måtto att den slår fast hur termer och begrepp skall användas utan avser att skapa förståelse för hur de kan användas. Den ger inte svar på hur strategin skall utformas – det är politikernas och Försvarsmaktens sak – men beskriver hur byggstenarna ser ut.

LARS WEDIN är kommendör, ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademin och Kungliga Örlogsmannasällskapet samt associerad ledamot av Académie de marine. 

From Sun Tzu to Hyperwar. A Strategic Encyclopaedia kan köpas genom KKrVA Bookstore.e och kostar 200 kr.

https://kkrva.se/bookstore/produkt/from-sun-tzu-to-hyperwar-a-strategic-encyclopaedia/

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons