”Sverige är en teknisk avancerat marknad, men det är även Polen och där har vi 15 procent av marknaden”, säger Revoluts grundare Nikolay Storonsky.
”Sverige är en teknisk avancerat marknad, men det är även Polen och där har vi 15 procent av marknaden”, säger Revoluts grundare Nikolay Storonsky. Foto: Tomas Oneborg

Uppstickarens kaxiga svar: ”Blir ett Amazon moment”

Storbankernas snara och bråda död har varit en återkommande profetia från kaxiga uppstickare. Men få har lyckats rubba jättarnas makt. Frågan är om de fokuserat på fel saker – och om andra har knäckt koden nu?

Publicerad

En hög splitternya Visa-kort ligger på ett bord. Det är lagret inför nästa event då hängivna användare ska locka vänner och bekanta att ansluta sig. Bredvid Visa-korten står energidrycker staplade.

Det här är den brittiska neobanken Revoluts svenska huvudkontor, och halva bankens nordiska organisation.

Efter en ganska trög start har tillväxten tagit fart.

– Nu har det definitivt lossnat för oss. Vi har 75 000 svenska kunder och förra månaden mer än fördubblades vår tillväxttakt, berättar marknadschefen Hanna Johansson.

Hon och hennes kollega, kommunikationschefen Andreas Zannin, delar skrivbord på kontorshotellet med en apputvecklare och ett företag som utvecklar laddstationer.

Båda har sin bakgrund inom marknadsföring. Ingen av dem har jobbat inom finansvärlden.

Deras uppdrag: att knäcka storbankerna.

Hanna Johansson och Andreas Zannin är Revoluts två anställda i Sverige.
Hanna Johansson och Andreas Zannin är Revoluts två anställda i Sverige. Foto: Malin Hoelstad

Uppstickare är ingenting nytt fenomen i banksektorn. Statliga SBAB har lånat ut pengar till svenskarnas lägenheter och villor sedan början av 90-talet. Kring millennieskiftet lanserade bland andra Ica och Länsförsäkringar egna banker.

Ungefär samtidigt gjorde Avanza och Nordnet aktiehandel tillgängligt för privatpersoner till en låg kostnad.

Men med undantag för aktiehandeln har utmanarna än så länge inte lyckats hota storbankernas affär på allvar. Ta bolånen som exempel. Mellan 2010 och 2018 minskade de fyra storbankernas andel av bolånen, men bara från 79 till 75 procent, enligt Svenska Bankföreningen. Både Handelsbanken och Nordea lyckades till och med att öka sina andelar något.

Andra utmanare har misslyckats totalt. Vem minns längre att telekomoperatören Telia skulle starta sin egen bank.

Frågan är om något är annorlunda denna gång. De nya utmanarna har valt en delvis ny väg för att komma åt jättarnas miljontals kunder.

Magnus Kempe från Kairos Future.
Magnus Kempe från Kairos Future. Foto: Simon Rehnström

Byggnaden som Kairos future huserar i för tankarna till 80-talets Östberlin. Utanför syns nervösa människor vanka av och an i väntan på att skriva Trafikverkets förarprov för körkort.

Flera våningar ovanför den anspråkslösa entrén blir bilden genast en annan. Den hisnande utsikten och moderna lokalerna stämmer bättre överens med företagets affärsidé att förutspå framtiden.

Magnus Kempe slår sig ner med en kopp kaffe.

– De som talat om storbankernas död har haft fel, säger han och tillägger:

– Fram till i dag.

Banker är Magnus Kempes specialområde. Han konstaterar att bara ett lägre pris inte har räckt för att förmå svenskarna att överge sin bank.

– Konsumenterna är ganska trögrörliga, och kanske lite rädda att byta bank. Det handlar trots allt ofta om stora pengar och man är osäker på om man kan lita på de nya aktörerna.

Men Magnus Kempe tycker sig se en utveckling som kan komma att förändra spelplanen i grunden. De nya uppstickarna siktar in sig på bankjättarnas mest sårbara punkt – där kunderna är som mest benägna att vara otrogna.

På den klassiska finansadressen Sveavägen 44, där försäkringsjätten Skandia en gång hade sitt huvudkontor, huserar numera den digitala betaljätten Klarna som numera också är bank.

Så sent som i december spådde grundaren Sebastian Siemiatkowski storbankernas snara död.

– Jag tror snarare vi kommer se globala aktörer med mer nischade bankprodukter. Det är en stor förändring vi är på väg mot, sa han till SvD då.

Annons
Sebastian Siemiatkowski, vd Klarna.
Sebastian Siemiatkowski, vd Klarna. Foto: Lars Pehrson

När SvD intervjuar marknadschefen David Sandström och produktchefen David Fock är budskapet mer nyanserat. Klarna har för närvarande inga planer på att försöka sno åt sig vare sig storbankernas bolån eller Avanzas aktiehandel.

Klarna har nämligen funnit sin nisch.

– Vår utgångspunkt är att titta på vad som är sönder. Jag tycker till exempel att Avanza fungerar ganska bra. Just nu ser vi ingen anledning att ge oss in på den marknaden, säger David Sandström.

David Fock utvecklar resonemanget. Han menar att de stora bankerna har ett övertag mot neobankerna eftersom de redan sitter på kunderna.

– Det räcker inte med att produkten är lite bättre utan den måste vara våldsamt mycket bättre, eller otroligt enkelt att flytta, säger han.

Klarna hittade också något som var sönder. E-handeln växte men det var krångligt att betala för varorna.

Klarnas byggde sitt erbjudande kring shopping. Från började lanserade företaget lösningar för e-handel. Sedan kom krediter och lösningar för kundtjänst och hantering av returer. I dag finns också möjlighet att betala via en app eller med ett Klarna-kort som är knutet till Visa.

– Vi tar en kundrelation i ett läge där friktionen är liten. Att be en kund att flytta sitt lönekonto eller sina lån är en mycket större sak, säger David Sandström.

Revoluts Nikolay Storonsky.
Revoluts Nikolay Storonsky. Foto: Tomas Oneborg

Nikolay Storonsky är inte en typisk bankdirektör. Det är ingen slump att han var inbjuden att tala på Tech Fest-konferensen i Stockholm i september, och inte till en mässa för den traditionella finanssektorn.

Utanför konferensbyggnaden trängs elscooterföretagen med streefoodtruckar som serverar vegetarisk mat från Indien och Vietnam.

Nikolay Storonsky är ledigt klädd med ryggsäcken slängd över axeln.

– Jag köpte precis min första kostym på flera år, men den ska jag ha på ett bröllop. Jag skulle aldrig ha den på jobbet, säger han när han på fotografens order dyker in bland ballongerna i Revoluts monter.

Revolut och Klarna. Lika men också olika. Båda har de siktat in sig på betalningar.

Men när Klarna har tonat ned sina planer har Revolut desto större ambitioner.

– Vi började som en nischbank, men med tiden har vi expanderat mot mer traditionella banktjänster som försäkringar och aktiehandel. Målet är att vi ska vara en bank för alla dina dagliga affärer, säger han.

Det kan vara svårt att ta en sådan ambition på allvar när det kommer från en person i 30-års åldern utan tidigare erfarenhet från konsumentbanker. Men det kan vara värt att minnas att Jeff Bezos var lika gammal när han grundade Amazon.

Foto: Tomas Oneborg

Nikolay Storonsky har också siktet inställt på att bli bankvärldens Bezos.

– Vi kommer att ha ett Amazon moment. När de kommer in på en marknad slås ett stort antal lokala och regionala spelare ut, säger han.

Vad är det hos Amazon som inspirerar dig?

– De verkar ha en organisation som styrs nästan militäriskt. De är så disciplinerade, så totalt fokuserade på resultat.

Revoluts affärsidé bygger på att vara en verkligt global bank.

– Med en lokal bank missar du hela den internationella aspekten. När du reser kommer att att drabbas av växlingsavgifter, om du ska skicka pengar utomlands kommer banker att ta en massa avgifter. Och om du ska jobba utomlands kan du inte använda din svenska bank.

Men svenska banker har relativt låga avgifter, man har utvecklat Swish, det är enkelt att betala räkningar på nätet. Varför ska kunderna byta till er?

– Sverige är en teknisk avancerat marknad, men det är även Polen och där har vi 15 procent av marknaden.

Revoluts väg har inte varit spikrak. Neobanken har blivit ifrågasatt för att man har en skakig organisation som inte klarar av myndigheternas allt högre krav på regelefterlevnad. Nikolay Storonsky slår ifrån sig kritiken.

– Den kritiken bygger på en artikel som helt enkelt var felaktig Det stämmer att vi stängt av ett system för sanction screening, men vi hade hela tiden gamla rutiner på plats för regelefterlevnad.

Annons
Swedbanks Lotta Lovén.
Swedbanks Lotta Lovén. Foto: Malin Hoelstad

Om neobankerna tror att de etablerade jättarna ska ge sig utan strid tar de fel. I ett gammalt industriområde i Sundbyberg, strax norr om Stockholm, har Swedbank sedan några år sitt huvudkontor.

Här basar Lotta Lovén för bankens digitala strategi. Till sin hjälp har hon över 1 000 medarbetare, det vill säga nästan lika många som Revolut har totalt.

I ljusa lokaler några våningar upp i det moderna huset arbetar det team som ansvarar för användarupplevelse och servicedesign. Deras jobb är att kunderna inte ska svära över att de inte förstår sig på appen eller internetbanken.

Mer än hälften av de medarbetare som Lotta Lovén rekryterat under de senaste åren kommer från en bakgrund som inte är typisk för en storbanks IT-avdelning. Det kan vara beteendevetare eller tidigare anställda på digitala byråer.

Hon håller inte med om att det skulle vara svårt att locka rätt kompetens till ”den gamla banken”.

– Vi har folk som kommit tillbaka till oss efter att ha varit på Klara och andra neobanker för att vi gör så spännande saker, säger hon.

När Lotta Lovén hör beskrivningen att bankerna är trögrörliga och defensiva protesterar hon våldsamt.

– Jag skulle säga att storbankerna, framför allt i Sverige har haft förmågan att agera som fintechs och förflytta marknaden. När Swish togs fram fanns ingen motsvarighet i hela världen. Jag skulle inte kalla det defensivt.

Foto: Malin Hoelstad

Men om Lotta Lovén vill tona ner hotet från neobanker som Revolut eller uppstickare som Klarna så finns de andra bolag som oroar henne mer.

– Just nu tittar jag mest på de stora plattformsbolagen som Facebook, Google och kinesiska Alibaba. De har en extremt stor kundbas, de är duktiga på att arbeta med data och har väldigt mycket muskler, säger hon.

Också på Klarna är det de internationella jättarna som ger cheferna sömnbrist.

– Jag ser inte de gamla storbankerna som ett stort hot mot oss. Då är jag mer kallsvettig av Facebook och Amazon.

Varför?

– Det är bara att se till hur många användare de har och hur mycket data de har om dem. En Facebook-användare är inne i snitt åtta gånger per dag. Hur ofta är en bankkund inne?

David Sandström tror dock inte att Facebook vill bli en komplett bank och tvingas lyda under all reglering. Snarare spås bolaget fokusera på vissa delar av kedjan, som till exempel betalningar och information om användarnas privatekonomi

Magnus Kempe på Kairos future tycker att Klarna och Swedbank gör rätt i att vara oroliga.

– De svenska bankerna är stora företag med 10 000 anställda. Men Amazon kan sätta in 10 000 anställda bara på att göra en röstassistent. Ingen kan mäta sig med deras resurser, säger han.

Nikolay Storonsky gör sig redo för att gå upp på scenen på Tech week. Han hymlar inte med sina ambitioner. Om tio år ska Revolut ha 100 miljoner kunder, omsätta upp emot 100 miljarder dollar och göra en vinst på 20 miljarder dollar.

Det senare är dubbelt så mycket som de över 100-åriga svenska storbankerna tjänade tillsammans under 2018.

Men än så länge är inte Revolut någon vinstmaskin.

Ser du ingen risk att de gamla bankerna krossar er genom att spendera mycket mer pengar på produktutveckling?

– Nej. Vi är mycket snabbare. Om de ska ta fram en ny produkt tar det fyra år och på den tiden har vi hunnit bli ännu mycket bättre.

Också i Sundbyberg är Lotta Lovén redo för kamp.

– Vi har ett starkt varumärke, vi ligger nära våra kunder och lyssnar på vilka behov de har. Vi ser helt annorlunda ut nu än vad vi gjorde för 10, 20 och 30 år sedan och vi kommer att se helt annorlunda ut om 200 år.

Magnus Kempe tar en sista klunk kaffe. Han återkommer till att den senaste tidens uppstickare lyckats att pricka storbankernas svaga punkt: betalningar.

– En konsument kan ha en interaktion med exempelvis Klarna var tredje dag, din så kallade personliga bankman ringer kanske en gång per år. Vem har du mest lojalitet med, säger Kempe.

– Med lojaliteten kan de knäcka en barriär.

Vad betyder det för storbankerna?

– Bankerna riskerar att leverera en konkurrensutsatt basvara. De behöver inte slås ut helt. Bankerna finns kvar men utmanarna kommer att ta en växande del av kundrelationerna och kan ta en väldigt stor del av vinsten.

Hanna Johansson och Andreas Zannin är Revoluts två anställda i Sverige.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 7

Magnus Kempe från Kairos Future.

Foto: Simon Rehnström Bild 2 av 7

Sebastian Siemiatkowski, vd Klarna.

Foto: Lars Pehrson Bild 3 av 7

Revoluts Nikolay Storonsky.

Foto: Tomas Oneborg Bild 4 av 7
Foto: Tomas Oneborg Bild 5 av 7

Swedbanks Lotta Lovén.

Foto: Malin Hoelstad Bild 6 av 7
Foto: Malin Hoelstad Bild 7 av 7