Annons

”USA hjälper inte Sverige i nästa kris”

Hjälp från USA spelade en avgörande roll för svensk ekonomi under den förra finanskrisen. Men Sverige kan inte räkna med någon hjälp alls nästa gång en kris slår till. Varningen kommer från vice riksbankschef Cecilia Skingsley.

– USA kommer inte vara lika behjälpliga, säger Cecilia Skingsley.

Under strecket
Publicerad

Cecilia Skingsley, vice riksbankschef, tror inte att Sverige kan täkna med hjälp från USA vid nästa finanskris.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1

Cecilia Skingsley, vice riksbankschef, tror inte att Sverige kan täkna med hjälp från USA vid nästa finanskris.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1
Cecilia Skingsley, vice riksbankschef, tror inte att Sverige kan täkna med hjälp från USA vid nästa finanskris.
Cecilia Skingsley, vice riksbankschef, tror inte att Sverige kan täkna med hjälp från USA vid nästa finanskris. Foto: Tomas Oneborg

Det är tio år sedan den globala finanskrisen bröt ut efter att investmentbanken Lehman Brothers gick omkull. Det finansiella systemet gick i baklås, eftersom ingen vågade låna ut pengar till varandra.

Krisen drabbade inte minst svenska banker som lånar det mesta av sina pengar på kreditmarknaden i stället för från vanliga sparare – pengar som de sedan lånar ut till exempelvis bolånetagare. Svenska banker tar också stora lån i dollar, och när finanskrisen slog till fanns det helt plötsligt inga dollar som bankerna kunde låna för att betala sina skulder.

Situationen var mycket allvarlig och räddades av den amerikanska centralbanken som gick med på att förse Riksbanken med tillräckligt med dollar för att rädda de svenska bankerna.

Annons
Annons

Den amerikanska centralbanken hjälpte också andra länder, men fick mycket kritik i kongressen som ändrade reglerna för vad banken får och inte får göra.

– Det stiftades ny lagstiftning i den amerikanska kongressen som allvarligt kringskär Federal Reserves möjlighet att ge den här typen av dollarlån i framtiden, säger Cecilia Skingsley efter ett tal om var ekonomin står tio år efter finanskrisen.

Efter reklamen visas:
Ekonomistudion Risk för ny finanskris

I talet berättar Cecilia Skingsley att det är i stort sett omöjligt för Federal Reserve att upprepa hjälpen från finanskrisen.

– När Riksbanken har frågat: skulle vi kunna få ett nytt sådant här dollar-låneavtal, så är beskedet tvärnej, säger hon.

Sedan finanskrisen har Riksbanken dubblat valutareserven till över 400 miljarder kronor. Tanken är att banken ska vara bättre rustad inför nästa kris.

Riksbanken har tagit höjd från en framtida situation där vi behöver bistå de svenska bankerna med utländsk valuta.

– Riksbanken har tagit höjd från en framtida situation där vi behöver bistå de svenska bankerna med utländsk valuta. Sedan måste vi återkommande se över storleken på den här valutareserven, säger Cecilia Skingsley.

Vad som kommer utlösa nästa kris har Cecilia Skingsley inga starka tankar kring, men hon är orolig för hushållens rekordhöga skulder och vilka effekter den kan få på svensk ekonomi om något går snett i världsekonomin.

Vi har länge påtalat sårbarheterna som följer av högst skuldsatta svensk hushåll.

– Vi har länge påtalat sårbarheterna som följer av högst skuldsatta svensk hushåll, säger Cecilia Skingsley.

Den Internationella valutafonden (IMF) sänkte på tisdagen sin prognos för hur mycket världsekonomin kommer att växa de närmsta åren. IMF oroar sig bland annat för handelskrig och utsikterna för en rad utvecklingsländerna som fått det svårare att betala tillbaka sina dollarskulder i takt med att dollarn stärkts mot andra valutor.

– Länder som då inte har ordning på sina ekonomiska förhållanden kan råka illa ut och det har vi sett exempel på i till exempel Argentina och Turkiet, säger Cecilia Skingsley.

Trots att världsekonomin håller på att sakta in står Cecilia Skingsley fast vid att Riksbanken bör höja räntan i december eller februari.

– Jag tycker att ekonomin följer den inslagna vägen som möjliggör en gradvis minskning av den penningpolitiska expansionen, säger Cecilia Skingsley.

Många har anklagat Riksbanken för att ha bidragit till en bostadsbubbla genom att hålla räntan låg. Men Cecilia Skingsley avvisar bestämt kritiken. Hon tycker att det har varit viktigare för Riksbanken att höja inflationen än att stävja skuldsättningen.

Andra beslutsfattare, i riksdagen och på Finansinspektionen, har bättre verktyg att hantera skuldsättningen, säger Cecilia Skingsley.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons