Arbetet med GVI ger mening, folk ska inte behöva vara rädda för att deras barn ska bli skjutna, säger Aaron Weaver och Isabel Rojas, här under en paus med kollegerna. 
Arbetet med GVI ger mening, folk ska inte behöva vara rädda för att deras barn ska bli skjutna, säger Aaron Weaver och Isabel Rojas, här under en paus med kollegerna.  Foto: Johanna Carlson

USA-polisens metod – börja med att be om ursäkt

I Malmö försöker man minska antalet skjutningar med hjälp av GVI, en metod som varit framgångsrik i USA. Där inleds ofta processen med en ursäkt – från polisen.

– Att stoppa kriminaliteten i miljöer där människor är argare på polisen än på förövarna är en omöjlighet, säger mannen bakom metoden, professor David Kennedy.

Publicerad

 

NEWBURGH, NEW YORK. Tipset kom som ett sms. ”Någon kommer att dö, kolla Facebook”. Poliskommissarie Aaron Weaver berättar om händelsen i bilen till Newburgh, en liten stad tio mil norr om New York. Gänget hade lagt upp bilder på Facebook, skrivit när killen, som tillhörde en rivaliserande grupp, skulle skjutas.

I baksätet sitter Isabel Rojas, polis och projektledare för GVI, Group Violence Intervention. GVI är en strategi som används i USA för att minska antalet skjutningar bland gängkriminella och som i Malmö tillämpas under namnet ”Sluta skjut”.

Hon berättar att killen som hotats på Facebook hörde av sig till henne samma dag som Weaver fick sitt sms. Han hade fått höra om att hon hjälper unga i hans situation och ville träffas. Men när de väl sågs var han arg och defensiv, och sedan dess har han inte hörts av.

– Han hade precis förlorat sin bror i ett rån som brodern själv utförde, så jag förstår att han är arg, säger Isabel Rojas.

Newburgh är en stad på drygt 28 000 invånare som i decennier haft problem med gängkriminalitet och grov brottslighet. Aaron Weaver har jobbat här i 20 år och menar att skjutningar alltid har varit vanligt, men att de förr brukade handla om uppgörelser i den undre världen. Inte om att ”nån skrev nåt på Facebook” som de unga i dag kan uppge i förhör.

– För dem som växer upp i ett område där den äldre generationen använder vapen blir det till slut normalt. Det blir som en livsstil, säger Aaron Weaver.

Utanför polisstationen i Newburgh vajar en amerikansk flagga i vinden. Det är en liten station med hänförande utsikt mot Hudsonfloden. Hit bjuds gängmedlemmar in till en så kallad ”call-in" var tredje månad, ett möte där ungdomarna informeras om brottslighetens konsekvenser. Med på mötet är de samhällsaktörer som gemensamt arbetar med GVI, men också invånare som har fallit offer för gängvåldet.

Annons
Metoden GVI har gjort att polisen möter en helt annan acceptans i Newburgh. I dag kommer folk fram och pratar med mig, det gjorde de inte förr, säger Aaron Weaver.
Metoden GVI har gjort att polisen möter en helt annan acceptans i Newburgh. I dag kommer folk fram och pratar med mig, det gjorde de inte förr, säger Aaron Weaver. Foto: Johanna Carlson.

Syftet är att framföra budskapet att samhället inte accepterar våld, och att samtidigt erbjuda en väg bort från kriminaliteten.

– Vi bjuder in de som kartlagts som de mest betydande inom gänget och som vi vet att de övriga lyssnar på, säger Isabel Rojas.

Polischefens öppningstal är 15 minuter långt, budskapet enkelt: Nästa gång någon skjuter kommer hela nätverket att sättas under lupp. Vilket betyder ständiga kontroller och hårda straff vid minsta lilla brott. Alternativet? Lämna gruppen och få hjälp.

Ingen kan förmedla smärtan bättre än en mor som förlorat sitt barn.

Därefter pratar distriktsåklagaren, socialtjänsten och kriminalvården. Fem minuters anförande från var och en, strikt anpassat efter målgruppen. De unga gängmedlemmarna verkar först oberörda, men Rojas vet vad som väntar. Snart är det dags för offren att tala. De som har förlorat någon på grund av skjutningarna och som inom GVI kallas smärtans röst.

Annons

– Många av killarna har själva mist nära och kära. Ingen kan förmedla den smärtan bättre än en mor som förlorat sitt barn. Jag ser killarnas miner, hur de kämpar för att hålla undan tårarna. Många går fram till mamman efteråt och ber om ursäkt.

Efter mötet på polisstationen uppmanas de unga kriminella att gå hem och sprida budskapet i sitt nätverk. Väljer ett gäng att sluta skjuta sprider det sig som ringarna på vattnet. Till slut blir hela området lugnt, enligt Rojas.

Det låter enkelt, men kräver mod. Killarna är ofta lika rädda för medlemmarna i sitt eget gäng som för andra nätverk. GVI:s strategier är utformade för att underlätta deras beslut.

– Livet som kriminell är stenhårt, många av dem vill inget hellre än att ta sig ur det, säger Isabel Rojas.

Isabel Rojas, polis och projektledare för GVI, Group Violence Intervention. Här med poliskommissarie Aaron Weaver.
Isabel Rojas, polis och projektledare för GVI, Group Violence Intervention. Här med poliskommissarie Aaron Weaver. Foto: Johanna Carlson
Annons

Hennes jobb är även att göra uppföljningar. De unga kriminella får i slutet av varje call-in ett telefonnummer som de kan ringa om de vill få hjälp att lämna kriminaliteten. Under tre månader ringer hon också upp dem en gång i veckan och frågar hur de ställer sig till erbjudandet.

– ”Jag är dömd för grova brott – hur ska du kunna hjälpa mig?” kan de undra. Men det spelar ingen roll, vi kan hitta jobb åt alla, oavsett hur deras brottsregister ser ut.

För att kapa beroendet till nätverket börjar man inom GVI med de grundläggande behoven, som pengar till mat och hyra, blöjor och mediciner. De kan även få hjälp med att förstå papperen från myndigheterna, eller något så enkelt som pengar till en väckarklocka. Allt för att klara ett normalt yrkesliv.

Många vill helst gå tillbaka till skolan. Rojas kontaktar då rektorn och blir ställföreträdande mamma om ingen förälder dyker upp. Ungdomarna ska förstå att de kan lita på polisen och då gäller det att kunna svara på alla frågor direkt.

– Du har bara en chans att hålla ditt ord – de kanske bara ringer en gång, säger Weaver.

Annons
David M Kennedy är hjärnan bakom GVI.
David M Kennedy är hjärnan bakom GVI. Foto: Fanny Reuterswärd

MANHATTAN, NEW YORK. GVI har implementerats i över 60 städer i USA. Men arbetet görs inte över en natt, och särskilt inte i områden där det saknas förtroende för rättsväsendet.

I Sverige har Polisen länge vittnat om att det finns en tystnadskultur i utsatta förorter som gör att invånarna väljer att inte prata med dem. I USA har det gått ännu längre, enligt David Kennedy, hjärnan bakom GVI – och professor vid John Jay College of Criminal Justice i New York.

Han talar om områden där förtroendet för polisen är så lågt att invånarna helt slutat kontakta dem. Efter århundraden av kränkande polismetoder förväntar de sig ingen hjälp, vilket Kennedy menar måste ses som en rot till våldet.

– Om en mor vet vem som har skjutit hennes son, men tiger för att hon inte litar på polisen så har vi ett stort problem, säger David Kennedy.

Annons

Han kallar dessa områden ”överpolisierade" och ”underbeskyddade” och menar att det är rasismen i USA som kommer till uttryck i våld och arresteringar, men även i oförmågan att skydda den afroamerikanska befolkningen.

– Mitt mål är att folk ska känna sig trygga och det gör de inte i områden där de kan bli skjutna på vägen till matbutiken eller där polisen har gjort mer skada än nytta.

Vi måste vara ärliga med vår historia och ta tag i de problem vi skapat.

Som exempel på skadliga metoder nämner han Nolltolerans, en omdiskuterad modell som förenklat går ut på att stävja grov kriminalitet genom att slå ner på ringa brott som till exempel klotter. Metoden utvecklades i New York under 1990-talet då polisen i jakt på misstänkta kunde stoppa och visitera vem som helst på gatan, vilket enligt Kennedy mestadels drabbade oskyldiga afroamerikaner.

Såren är många gånger så djupa att de kräver en formaliserad försoningsprocess för att läkas, enligt Kennedy:

– Att stoppa kriminalitet i miljöer där människor är argare på polisen än på förövarna är en omöjlighet. Vi måste vara ärliga med vår historia och ta tag i de problem vi skapat.

Annons

Försoningsprocessen genomförs i flera steg och börjar med att Polisen kallar till ett medborgarmöte, där polischefen ber om ursäkt för metoder som genom åren har skadat förtroendet.

GVI har haft stor betydelse för processen, eftersom metoden bygger på följande teorier:

• Antalet personer som står för det grövsta våldet i utsatta områden är ofta mycket litet och kan enkelt identifieras och ringas in.

• De flesta människor som lever i utsatta områden tolererar inte våld, men tvingas lida både psykiskt och fysiskt av det våld som det lilla antalet våldsutövare gör sig skyldiga till.

• Våldsutövarna skulle överge sitt destruktiva beteende om de kunde lämna gruppen riskfritt och med hedern i behåll, samt om de fick hjälp att bygga upp ett bättre liv.

– När rättsväsendet erkänner att våldet och droghandeln drivs av ett mycket litet antal människor är nästa steg för polisen att förstå att de har betett sig som om alla vore kriminella, säger Kennedy.

Dan Cameron tycker att Newburgh är ”överpolisierad”.
Dan Cameron tycker att Newburgh är ”överpolisierad”. Foto: Fanny Reuterswärd
Annons

Han berättar om polischefer som ser sambandet, att deras metoder går i linje med USA:s rasistiska historia. Likaså att de ofrivilligt faktiskt skapar misären i USA:s utsatta områden, genom att med sina ständiga ingripanden slå sönder familjer och normalisera bilden av den svarte mannen som fängelseintern.

Just Newburgh är ett typexempel på vad Kennedy kallar en överpolisierad och underbeskyddad stad. Dan Cameron tillträdde som polischef här 2015 efter 19 år på fältet, men sa upp sig 2017 och är i dag pilot. Han berättar att han fick en chock när han kom hit som nybliven polis och insåg att polisen betraktades som en ockupationsmakt. Som polischef arbetade han därför hårt för att stärka förtroendet. Han gick in för att tacka ja till olika samhällsarrangemang och deltog i allt från Halloween-parader till sagostunder.

Dan Cameron införde också GVI i Newburgh. Sedan dess har antalet gängskjutningar som skadat eller dödat någon minskat betydligt – från 56 stycken 2016, till 8, år 2018.

- GVI gör att vi fokuserar på rätt personer. Ungdomarna erbjuds ett bättre liv, samtidigt som de som tackar nej till hjälp sätts under hårdbevakning av polisen. Det gör området tryggare för alla, säger han.

Annons

Polisen håller regelbundna medborgarmöten i Newburgh där de bland annat informerar om GVI och dess syfte. Det har ökat invånarnas förtroende stöd för polisen. Någon försoningsprocess har det inte funnits behov av, menar Cameron.

– Vi kan erkänna att det som hände förr var fel och förklara hur vi har förändrat våra metoder. Men jag kan inte se varför vi ska be om ursäkt för något som varken har med oss eller vårt samhälle att göra. För polisen gäller det att gå framåt. 

Gängkrigen i Newburghs mest utsatta kvarter har avlöst varandra och gjort gatorna livsfarliga för dess invånare. Sedan polisen bytte strategi till GVI har det blivit lugnare
Gängkrigen i Newburghs mest utsatta kvarter har avlöst varandra och gjort gatorna livsfarliga för dess invånare. Sedan polisen bytte strategi till GVI har det blivit lugnare Foto: Johanna Carlson

NEWBURGH, NEW YORK. Aaron Weaver styr mot Broadway och Southside, Newburghs våldsammare kvarter. Gatorna är tomma, men på trappavsatserna sitter unga killar och röker och dricker öl. De vänder sig om efter bilen, följer oss med blicken. ”Hey Weaver, what’s up?” Han nickar, byter några ord.

Annons

– Förr använde vi oss av Nolltolerans, men det slog mot den vanliga människan, hon som var på väg till mataffären och plötsligt fick finna sig i att bli muddrad. Nu förklarar vi för invånarna att vi riktar in oss på dem som faktiskt står för våldet. Det har gjort att vi möter en helt annan acceptans, säger Weaver som ser på Kennedys försoningsprocess mer som ett erkännande än en ursäkt.

– Vi är villiga att säga okej, det vi gjorde fungerade inte, låt oss göra något som fungerar. Vi kan inte säga att poliser är Guds bästa människor, men se oss gärna som individer.

Eftermiddagspaus med kollegerna. Sedan Polisen i Newburgh började jobba med den brottsförebyggande metoden GVI har det dödliga våldet i staden minskat betydligt.
Eftermiddagspaus med kollegerna. Sedan Polisen i Newburgh började jobba med den brottsförebyggande metoden GVI har det dödliga våldet i staden minskat betydligt. Foto: Johanna Carlson.

Han håller med sin forne chef Dan Cameron om att det är invånarna som måste visa att de inte accepterar våldet och kontakta polisen även om de är rädda.

– Vi ber dem inte att stoppa våldet, bara att ringa om de hör eller ser något. För oss blir det annars som att hitta en nål i en höstack. Vi åker dit och ser killarna spela domino och se ut som änglar, trots att de har gömt både knark och vapen.

Aaron Weaver kör in på Johnston’s street, där två kriminella nätverk krigade förra året och orsakade skjutningar flera gånger i veckan. När Polisen började ligga på som iglar och bland annat samarbeta med fastighetsägarna, började folk kontakta dem igen och anmäla brotten. Till sist kunde de kriminella dömas.

Han ser det som ett bra exempel.

– När allt hade blivit normalt igen kom folk fram och tackade och sa att ”wow, ni blev verkligen av med dem!” Nej, sa vi, det var ni som fick bort dem, det var ni som ringde oss. Vi gjorde bara vårt jobb.

Metoden GVI har gjort att polisen möter en helt annan acceptans i Newburgh. I dag kommer folk fram och pratar med mig, det gjorde de inte förr, säger Aaron Weaver.

Foto: Johanna Carlson. Bild 1 av 6

Isabel Rojas, polis och projektledare för GVI, Group Violence Intervention. Här med poliskommissarie Aaron Weaver.

Foto: Johanna Carlson Bild 2 av 6

David M Kennedy är hjärnan bakom GVI.

Foto: Fanny Reuterswärd Bild 3 av 6

Dan Cameron tycker att Newburgh är ”överpolisierad”.

Foto: Fanny Reuterswärd Bild 4 av 6

Gängkrigen i Newburghs mest utsatta kvarter har avlöst varandra och gjort gatorna livsfarliga för dess invånare. Sedan polisen bytte strategi till GVI har det blivit lugnare

Foto: Johanna Carlson Bild 5 av 6

Eftermiddagspaus med kollegerna. Sedan Polisen i Newburgh började jobba med den brottsförebyggande metoden GVI har det dödliga våldet i staden minskat betydligt.

Foto: Johanna Carlson. Bild 6 av 6