Annons

Janerik Larsson:USA:s farväl till framtiden

Foto: John Minchillo

USA:s roll som frihandelsbudskapets predikant kan vara ett avslutat kapitel. Donald Trumps merkantilism och demokraternas och fackens protektionism kan vara framtidens melodi för amerikansk handelspolitik.

Under strecket
Publicerad

Den amerikanska arbetsmarknadens utveckling kommer förmodligen att spela en viktigare roll för utgången av nästa års presidentval är börsutvecklingen. Men arbetsmarknaden i USA är en komplicerad fråga. Det handlar inte bara om den officiella arbetslösheten som nu är nere under 4% och därmed unikt låg.

För förståelsen av denna komplexitet rekommenderas en artikel i New York Times med rubriken With His Job Gone, an Autoworker Wonders, 'What Am I as a Man?

Som mycket som skrivs om amerikansk politik är artikeln både sann och djupt osann. Den beskriver känslorna hos Rick Marsh som i våras förlorade jobbet på GMs fabrik i Lordstown i Ohio.

Marsh är i första hand arg på president Trump som inte rakt av avskaffade NAFTA - handelsavtalet mellan Mexiko, Kanada och USA.

Han är också besviken på GM men den besvikelsen är lite komplicerad:

G.M. is a lifeline for Mr. Marsh, too. It will pay him a pension, a rare thing in today’s economy. He may have given up raises, but he gets a share of the company’s profits — last year, about $10,000. Under the union contract, he gets payments to supplement his unemployment check, and his family still has health insurance — unlike his brother-in-law, who worked at a company that made the seats for the cars.

Annons
Annons

(GM är hans livlina. GM betalar hans pension, en sällsynt sak i dagens amerikanska ekonomi. Han må ha gett upp hoppet om fler löneförhöjningar, men han får en andel av GMs vinst - förra året ca 10 000 USD. Enligt det kollektivavtal som hans fackförbund tecknat så kompletterar GM också hans arbetslöshetsunderstöd och hans familj har fortsatt sjukförsäkring - till skillnad från hans svåger som hade arbetat på ett bolag som tillverkade bilsäten.)

NYT-artikelns fokus är kritik av Trump i första hand och av amerikansk kapitalism i andra hand.

De faktorer som varit avgörande för utvecklingen berörs inte.

Det handlar om en föråldrad facklig strategi som struntat i konkurrenskraften och främst sett till att agera för att få dels kortsiktiga löneförhöjningar dels trygghetsarrangemang som oftast är knutna till ett företag och som alltså inte som t ex svenska sociala ersättningssystem är knutna till individen. Sjukförsäkringarna i USA är oftast kopplade till ett företag och bygger på modellen livstidsanställning.

USAs tradition av att vara en sluten ekonomi har lett till problem för de företag som inte förmått bibehålla konkurrenskraften. Därför är Donald Trumps merkantilism - tron att man kan ha en sluten ekonomi endast fokuserad på dels inrikes handel dels export - så falsk.

Men om sådant kan man inte läsa ett ord i NYT-artikeln, eftersom dess syfte enbart är att lyfta fram en friställd bilarbetares ilska mot Trump och mot att ”American capitalism no longer works for ordinary people”. 

Den rörlighet som finns på svensk arbetsmarknad saknar idag motsvarighet i USA. Mobiliteten på den amerikanska arbetsmarknaden har å senare decennier sjunkit drastiskt.

Viktiga delar av amerikansk ekonomi är fortsatt vitala men frågan är vad som händer med den förnyelsekraften om tron att man kan stänga USAs gränser för konkurrens slår igenom. Paradoxalt nog handlar NYT-artikelns underförstådda budskap just om detta - och det är ett budskap med traditionella rötter i det demokratiska partiet.

USA:s roll som frihandelsbudskapets predikant kan vara ett avslutat kapitel.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons