Annons

Janerik Larsson:USA:s misslyckade handelspolitik

 Roberto Azevedo, Director General of the World Trade Organization, WTO
 Roberto Azevedo, Director General of the World Trade Organization, WTO Foto: Martial Trezzini

Merkantilism (ytterst av latin mercor, "driva handel") är en samlande beteckning på ekonomiska idéer vars gemensamma drag är att välstånd bygger på ackumulation av ekonomiska tillgångar heter det i Wikipedia. Detta sker främst genom att upprätthålla ett överskott i utrikeshandeln. Merkantilism var den ledande ekonomiska teorin i Europa från 1500-talet till slutet av 1700-talet.

Under strecket
Publicerad

Men merkantilismen fick en pånyttfödelse i januari 2017 då Donald J Trump tillträdde som USA:s statschef.

Trump har varit merkantilist länge och det är en av hans få riktigt fasta uppfattningar. I övrigt är han ju, som han beskriver i ”The Art of the Deal” i huvudsak inställd på att gå framgångsrik ur förhandlingar.

“The best thing you can do is deal from strength, and leverage is the biggest strength you can have”, heter det i boken. Att agera med styrka och att använda hävstångseffekten är Trumps sätt att operationalisera sin merkantilism.

Det är knappat 13 månader till nästa amerikanska presidentval och vid sidan om alla de andra diskussioner om Trumps presidenttid som kommer att pågå kan man nu börja granska just handelspolitiken som ju präglats av det merkantilistiska tänkandet.

Men först en kort tillbakablick på amerikansk handelspolitik efter andra världskriget.

Först har vi då Marshallhjälpen som utformades under sommaren 1947 av USA:s utrikesminister George Marshall (i president Harry S Trumans regering) och som var ett ekonomiskt lån och biståndsprogram för återuppbyggnaden av Europa efter andra världskriget.

Annons
Annons

Syftet med Marshallplanen var att komma igång med och få ordning på Europas ekonomier för att därigenom begränsa Sovjets och kommunismens inflytande i Europa. Villkoret som ställdes från USA:s sida var att Europas länder skulle ingå ett ekonomiskt samarbete eftersom man sett två världskrig emanera ur nationella konflikter där. Den grundläggande insikten var att nära ekonomiska band är fredsskapande och fredsbevarande.

I nästa fas kom Kennedyrundan - döpt efter president John F Kennedy - 1964 till 1967. Då kom alltfler länder överens om att sänka sina tullar samtidigt och ömsesidigt. Syftet var att skapa välstånd och underbygga för fredliga relationer.

USA:s politik säkerställde världshandelsorganisationen WTO:s verksamhet och framgång. Världen blev rikare och fredligare.

USA under Donald Trump bryter med denna 70-åriga, framgångsrika amerikanska politik.

I New York Times idag skriver en forskare om fem vanföreställningar som präglat Trumps handelspolitik.

1. Trumps handelspolitiske rådgivare Peter Navarrro sa efter att USA riktat tullar mot Kina att inget land i världen kommer att slå tillbaka med tullar mot USA eftersom den amerikanska marknaden är den största och mest lönsamma marknaden i världen.

Fel. Kina och andra handelsparter har reagerat med tullar på i snitt 16 % av ca 121 billion (tusen miljoner) amerikanska exportprodukter.

2. Trump har hävdat att tullar är ett kraftfullt verktyg för att få företag att återvända till USA. Han har främst tänkt på tillverkningsindustrier och utvecklingen pekar knappast i den riktningen,

Annons
Annons

3. Trump förklarade också tidigt under sin ämbetsperiod att ”trade wars are good and easy to win”. Men handelskrigen Trump bedriver har varken visat sig goda eller lätta att vinna. I stället har USA:s handelspartners ingått handelsavtal med varandra (EU/Japan, EU/Mercosur). Kinas tullar mot USA är 20,7 % i juni i år jämfört med 8% i januari 2018 men Kinas tullar mot alla andra länder har minskat under samma period.

4. USA:s jordbrukare kommer att gynnas av Trumps handelskrig är ett annat påstående som Trump ofta upprepat. Men det motsatta har hänt; amerikanskt jordbruk har drabbats och administrationen har tvingats kompensera dem med 28 billion (tusen miljoner) i ekonomiskt stöd. De amerikanska skattebetalarna får stå för notan.

5. Trumps handelskrig skulle utplåna det amerikanska underskottet i utrikeshandeln. I själva verket är det månatliga handelsunderskottet idag högre än under president Obamas andra mandatperiod.

Medan handelsunderskottet i förhållande till Kina gått ner så har det ökat i förhållande till andra länder som Vietnam och Mexiko. Importen från Kina har gått ner 12% men exporten dit har gått ner 19%.

Sammanfattningsvis stämmer inget Trump utlovat men en sak man kan vara helt säker på är att Trump aldrig kommer medge att han haft fel.

Han medger nämligen aldrig något fel.

Men man ska också vara medveten om att det demokratiska partiet alltid varit och fortsatt är mer protektionistiskt än vad det republikanska partiet brukade vara.

Framtiden ser inte ljus ut; en återgång till den 70 åren av amerikansk liberal handelspolitik är ingen självklarhet även om Trump inte skulle återväljas.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons