Annons

Stjärnekonom sågar Sverige: ”Dålig strategi”

Sverige tar fel väg. Det anser en av världens mest meriterade ekonomer, amerikanskan Catherine Mann. Enligt henne borde Sverige ha enkla jobb till lägre lön än i dag.

– Att betala folk för att inte arbeta är inte den bästa strategin, säger hon.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Att denna superakademiker tog jobb som chefsekonom på den amerikanska storbanken Citi i februari kan kanske verka lite förvånande. ”Citi erbjöd mig den bästa plattformen för min förståelse av hur växelverkan mellan privat beslutsfattande och den ekonomiska politiken får ekonomier att fungera, eller inte fungera”, säger hon lugnt.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 3

Att denna superakademiker tog jobb som chefsekonom på den amerikanska storbanken Citi i februari kan kanske verka lite förvånande. ”Citi erbjöd mig den bästa plattformen för min förståelse av hur växelverkan mellan privat beslutsfattande och den ekonomiska politiken får ekonomier att fungera, eller inte fungera”, säger hon lugnt.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 3

Catherine Mann under Almedalsveckan i Visby i början av juli.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 3 av 3

Att denna superakademiker tog jobb som chefsekonom på den amerikanska storbanken Citi i februari kan kanske verka lite förvånande. ”Citi erbjöd mig den bästa plattformen för min förståelse av hur växelverkan mellan privat beslutsfattande och den ekonomiska politiken får ekonomier att fungera, eller inte fungera”, säger hon lugnt.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 2

Att denna superakademiker tog jobb som chefsekonom på den amerikanska storbanken Citi i februari kan kanske verka lite förvånande. ”Citi erbjöd mig den bästa plattformen för min förståelse av hur växelverkan mellan privat beslutsfattande och den ekonomiska politiken får ekonomier att fungera, eller inte fungera”, säger hon lugnt.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 2
1/2

Att denna superakademiker tog jobb som chefsekonom på den amerikanska storbanken Citi i februari kan kanske verka lite förvånande. ”Citi erbjöd mig den bästa plattformen för min förståelse av hur växelverkan mellan privat beslutsfattande och den ekonomiska politiken får ekonomier att fungera, eller inte fungera”, säger hon lugnt.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
2/2

Att denna superakademiker tog jobb som chefsekonom på den amerikanska storbanken Citi i februari kan kanske verka lite förvånande. ”Citi erbjöd mig den bästa plattformen för min förståelse av hur växelverkan mellan privat beslutsfattande och den ekonomiska politiken får ekonomier att fungera, eller inte fungera”, säger hon lugnt.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

På torsdagen samlas regeringen traditionsenligt på Harpsund i Flen. Där ska finansminister Magdalena Andersson (S) presentera regeringens analys av det ekonomiska läget, inför höstens budget.

En viktig fråga inför det stundande svenska valet är integrationen. Storbanken Citis chefsekonom Catherine Mann är tydlig på det sätt som bara en amerikan kan vara.

För nyanlända som saknar utbildning och har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden finns två val menar hon.

– Om du ska använda statens budget så kan du antingen hjälpa människor att bli en del av arbetskraften och den långsiktiga framgången för svensk ekonomi, eller också kan du betala dem för att inte göra det. Att betala folk för att inte arbeta är inte den bästa strategin, säger hon.

Invandrare har en viktig roll att spela i den långsiktiga framgången för svensk ekonomi och kan behöva någon som talar för dem.

Catherine Mann anser att det är ”rätt okontroversiellt” att regeringen borde skapa en möjlighet för människor att kunna röra sig uppåt i samhället i stället för att fastna i bidrag.

Annons
Annons

– Det är klart att det är bättre om de arbetar.

Men fackföreningarna vill inte ha lägre lön för enkla jobb, eftersom de är rädda att det drar ner lönen för deras medlemmar, vad säger du om det?

– Fackföreningarna har legitima skäl att oroa sig. Men det handlar om dem som är inne i systemet och dem som står utanför.

Hon inser att det är arbetsgivarna och facken som gör upp om lönerna, inte politiker, men har ett förslag.

– Det finns kanske en roll för en tredje part i samtalen. Invandrare har en viktig roll att spela i den långsiktiga framgången för svensk ekonomi och kan behöva någon som talar för dem.

Amerikanskan Catherine Mann är en internationell tungviktare, doktor i ekonomi, med bakgrund både på amerikanska centralbanken Federal Reserve och Världsbanken.

I Sverige har hon varit många gånger, första gången efter college 1977. Hon känner bland andra förre vice Riksbankschefen Lars E O Svensson, statssekreterare Karolina Ekholm (S) och Swedbanks tidigare chefsekonom och numera forskare vid KTH Cecilia Hermansson.

Svensk ekonomi kan hon väl, eftersom hon som chefsekonom på OECD utvärderade den 2015 och 2017. Utförligt, eftertänksamt och vänligt svarar hon på alla frågor under den en timme långa intervjun. Men hon är rätt försiktig, ingen demagog.

Catherine Mann påpekar att Sverige har högre potential att växa på grund av invandringen. Fler människor som kan jobba, helt enkelt.

När hon blickar ut över andra delar av svensk ekonomi ser hon styrka, men påpekar att ingen ekonomi är osårbar och att det finns problem.

Avkastningen på utbildning är väldigt låg. Det kan leda till att folk tänker: varför bry sig om att utbilda sig?

Annons
Annons

Catherine Mann under Almedalsveckan i Visby i början av juli.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

Catherine Mann pekar bland annat på löner och utbildningsnivå.

– Människor med ganska liten expertis har rätt mycket högre lön än i andra OECD-länder. Lönenivån stiger inte särskilt mycket med utbildning och expertisnivå. Det är bra för den sociala sammanhållningen, men avkastningen på utbildning är väldigt låg. Det kan leda till att folk tänker: varför bry sig om att utbilda sig?

Och utbildning är viktigt för ett lands framgång. Hon anser att Sverige borde tänka på hur situationen ska adresseras, men fortfarande ha jämlikhetsmål.

Efter reklamen visas:
Har Sverige världens högsta skatter?

En ytterligare fråga i den svenska valrörelsen är växande klyftor, mellan stad och land. Catherine Mann ser just skillnaderna mellan olika regioner som ännu ett problem. Hon menar att vissa är vinnare medan andra halkar efter. Och att höga huspriser kan hindra dem som inte är välbeställda att flytta för att ta ett bättre jobb.

– Mycket forskning ställer frågan hur man bäst hanterar en bostadsbubbla. Räntor påverkar hela ekonomin, men om det är huspriserna som oroar är det bättre att använda mer riktade instrument.

Just nu skulle folk kunna säga: ni skulle ha höjt räntorna förra året. Men man kan inte spola tillbaka bandet.

Så Riksbanken gör rätt som har minusränta medan Finansinspektionen försöker bromsa hushållens galopperande skuldsättning med amorteringskrav?

– Just nu skulle folk kunna säga: ni skulle ha höjt räntorna förra året. Men man kan inte spola tillbaka bandet.

Hon påpekar att många centralbanker brottas med problemet att tillväxten ser ut att bli rätt bra, men att det inte är någon löneinflation och produktinflation. Därför avvaktar de med att höja räntorna.

– Både ECB (den europeiska centralbanken, reds anm) och Riksbanken är oroliga för att agera för tidigt. De gjorde det förra gången och det slutade inte väl. Det minnet är rätt färskt.

Hon syftar på att de båda centralbankerna höjde räntan i finanskrisen, med en dipp i ekonomin som följd.

– Riksbanken minns mycket väl episoden med höjningen, eftersom Lars E O Svensson fortsätter att skriva om den.

Lars E O  Svensson avgick från posten som vice riksbankschef 2013 eftersom han inte fick gehör för sina åsikter om en lågräntepolitik.

Efter reklamen visas:
Så gör politikerna en miljard av 100 kronor
Catherine Mann under Almedalsveckan i Visby i början av juli.
Catherine Mann under Almedalsveckan i Visby i början av juli. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons