Annons

”Utan kunskap går det inte att förstå sjukförsäkringen”

Den svenska socialförsäkringen är satt under press. En bristande förståelse för reglerna tillsammans med regeringens skiftande politiska prioriteringar skapar en negativ bild av Försäkringskassans arbete. Det skriver Maria Hemström Hemmingsson, tillförordnad generaldirektör för Försäkringskassan.

Under strecket
Publicerad

Maria Hemström Hemmingsson.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

Maria Hemström Hemmingsson.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
Maria Hemström Hemmingsson.
Maria Hemström Hemmingsson. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

DEBATT | FÖRSÄKRINGSKASSAN

Försäkringskassan beviljar 97,4 procent av alla nya ansökningar om sjukpenning. Men i samhällsdebatten dominerar berättelser om dem som inte får den ersättning de ansöker om. Det är utmanande, både för att det är mycket olyckligt om människor känner sig orättvist eller illa behandlade, men också för att vi vet att verkligheten ofta är betydligt mer komplex än det som kommer fram.

Den negativa bilden av vårt arbete förstärks av en nyligen publicerad rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF 2018:16). ISF konstaterar att tillämpningen av regelverket i socialförsäkringen har varierat över tid, till följd av regeringens styrning av Försäkringskassan. Under perioder då regeringen har gett myndigheten i uppdrag att prioritera förtroendefrågor har tillämpningen varit mer generös än under perioder då regeringen betonat rättssäkerhet. Enligt ISF har variationerna haft en negativ effekt för både rättssäkerheten, förtroendet för Försäkringskassan och i förlängningen tilliten till socialförsäkringen. Det är allvarligt.

Annons
Annons

Det ISF lyfter är ingen nyhet för oss som arbetar på Försäkringskassan, vi är de första att instämma i behovet av en långsiktig och stabil styrning av myndigheten. Kritiken mot regeringens ”ryckiga styrning” är inte ny. Men det är viktigt att komma ihåg att de senaste årens styrning – både målet om en låg och stabil sjukpenningnivå på 9,0 dagar (2016) och en ökad samordning (2018) – syftat till precis det som ISF efterlyser: en långsiktigt korrekt och stabil regelefterlevnad där de människor som nekas ersättning får hjälp att komma tillbaka till arbete. Det är med den målsättningen vi arbetar i dag.

Vi arbetar systematiskt för att betala ut ersättning i rätt tid till dem som uppfyller villkoren i försäkringen. Vi arbetar, kort sagt, för att de skattemedel vi förvaltar ska användas till det de är avsedda för.

Trots att vi gör vårt yttersta för att det ska bli rätt händer det att det blir fel. Enskilda har därför rätt att begära omprövning eller – om beslutet kvarstår efter omprövning – överklaga och få sitt ärende prövat i domstol.

De senaste åren har vi arbetat hårt för att öka rättssäkerheten i våra bedömningar, så att villkoren i försäkringen tillämpas korrekt och likvärdigt, oavsett var, när eller vem som handlägger ett ärende. Nu ser vi minskade regionala skillnader och att en lägre andel av alla omprövningar och överklaganden leder till att våra beslut ändras. Detta måste ses som en stark indikation på att vi är på rätt väg. Men vi behöver fortsätta att förstärka vårt arbete med att följa gällande regler och att tillämpa principerna om likabehandling och förutsebarhet för att inte myndighetsutövningen ska framstå som godtycklig.

Annons
Annons

Vårt uppdrag är inte enkelt. Det finns situationer när det är svårt att avgöra exakt vad lagstiftningen syftar till. Då ska vi, enligt regelverket, ändå göra en bedömning av rätten till ersättning. Det är aldrig helt okomplicerat, framförallt inte i de cirka 50 procent av alla sjukfall som handlar om smärttillstånd och psykiska besvär. Det faktum att tillämpningen av regelverken har varierat över tid kan dessutom bidra till att människor har svårt att förutse vilken ersättning de har rätt till. Det är inte bra för någon.

Alla som upplever ett behov av ersättning har inte rätt till det. Ett sådant system vore i princip medborgarlön, vilket vi inte har i Sverige. Stora delar av socialförsäkringen är inkomstbaserad, däribland sjukpenning. Dessutom måste man tillhöra den svenska socialförsäkringen för att över huvud taget ha rätt till ersättningar. Detta känner inte alla till. I dag är det färre än tre av hundra som nekas vid första ansökan om sjukpenning. Men den som får ett avslag och inte känner till reglerna kan naturligtvis känna sig illa behandlad.

Att sjukpenningen är inkomstbaserad regleras i lag, bestämd av riksdagen. Den som inte känner till detta kan säkert bli upprörd över att människor inte får sjukpenning, utan att reflektera över att de kanske inte har arbetat.

På motsvarande sätt kan man, som återvändande utlandssvensk, bli irriterad över att man inte per automatik får del av svenska förmåner när man flyttar tillbaka till Sverige efter en tid utomlands. Men så ser regelverket ut. Den svenska socialförsäkringen bygger i stor utsträckning på att man är med och finansierar försäkringen genom de skatter man betalar. Det är inte märkligare än att man inte kan få del av en privat försäkring om man inte har betalat premien.

Annons
Annons

Vi kan konstatera att det behövs en ökad medvetenhet om samhällskontraktet – att det är människors arbete som finansierar vår gemensamma välfärd.

En annan källa till irritation är när handläggare på Försäkringskassan begär kompletteringar av läkarintyg i syfte att kunna fastställa rätten till sjukpenning. Det handlar inte om att vi ifrågasätter läkares bedömningar av om en person är sjuk eller inte. Det handlar om att vi, enligt den lagstiftning vi är skyldiga att tillämpa, måste utreda om den sjukskrivne kan arbeta trots sin sjukdom. Först då vet vi om hen har rätt till sjukpenning eller inte. Det är så regelverket är utformat.

När människor inte förstår grunden för ett beslut påverkas förtroendet både för regelverket och myndighetsutövningen. Därför arbetar vi ständigt för bli bättre på att förklara grunderna för olika beslut och hur de kopplar till försäkringens villkor.

Vilka slutsatser kan vi dra av detta? Vi kan konstatera att det behövs en ökad medvetenhet om samhällskontraktet – att det är människors arbete som finansierar vår gemensamma välfärd. Dessutom behövs det en ökad kunskap om de grundläggande villkoren i socialförsäkringen, och om att dessa måste vara uppfyllda för att man ska ha rätt till olika förmåner. Här behöver alla samhällets krafter stå upp för att både förklara det som utgör välfärdens grundval.

Dessutom behövs det naturligtvis en långsiktig styrning av myndigheten. Tvära kast mellan olika målsättningar är aldrig bra. Myndigheten behöver ett stabilt uppdrag för att kunna utveckla verksamheten på ett sätt som förtjänar medborgarnas förtroende. Här har både regeringen och Försäkringskassans ledning ett ansvar.

Vi bidrar mer än gärna med fakta, analyser och ett engagerat deltagande i samhällsdebatten. Vi behöver fortsätta diskussionen om den svenska socialförsäkringen – det är den verkligen värd.

Maria Hemström Hemmingsson
tillförordnad generaldirektör, Försäkringskassan

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons