Annons

Janerik Larsson:Utmaningar för den svenska modellen

 Unionens Martin Linder vid pressträff 2016 om avtalskrav inför lönerörelsen
Unionens Martin Linder vid pressträff 2016 om avtalskrav inför lönerörelsen Foto: Jonas Ekströmer
Under strecket
Publicerad

I dagarna för 80 år sedan signerade företrädare för Landsorganisationen (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) efter två års förhandlingar det huvudavtal som fått namn efter den plats där det undertecknades.

Idag ordnade Facken inom industrin (ett samarbetsorgan för GS, IF Metall, Livs, Sveriges Ingenjörer. och Unionen) en konferens på Grand hotell i Saltsjöbaden där undertecknandet skedde för 80 år sedan.

I inbjudan hette det bl a: ”Vad gör Saltsjöbadsandan till en framtida framgångsfaktor i den globala konkurrensen?”

Bakgrunden till Saltsjöbadsavtalet liknar den situation vi har idag: det finns ett politiskt tryck på kollektivavtalsparterna. Nu gäller det att bidra till att arbetsmarknaden öppnas upp för de många personer som idag befinner sig utanför arbetsmarknaden - främst migranter. Därför är frågan om arbetsrätten och lägstalönregleringen huvudfrågor i en del av de regeringsförhandlingar som pågått sedan riksdagsvalet.

På 30-talet var det politikernas missnöje med de många strejkerna och lockouterna som ledde fram till en statlig utredning som kom med förslag om förbud för sympatistrejker mm skulle bli en garant för arbetsfred.

Annons
Annons

LO och SAF avvärjde det hotet och skapade därmed den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Den saboterades av Olof Palme när han som nybliven partiledare och statsminister förklarade att det var dags för politiken att skapa ekonomisk demokrati.

Då tedde sig det då drygt 30-åriga huvudavtalet något överspelat och i stället kom det en omfattande arbetsrättslig lagstiftning och med tiden även förslaget om löntagarfonder.

Bakgrunden till Palmes offensiv är komplex. Men en viktig faktor var vänsterrörelserna från 1968 som försvagade tilltron till LO som kom att ses som försvarare av något gammalt och förlegat - ett samförståndsavtal med arbetsgivarna var inte modellen för 68-vänstern som då tågade in i kanslihuset och TV- och radiohusen.

Med tiden kom också arbetsgivaresidan att markera avstånd mot delar av den svenska modell som då rådde - bl a lämnade SAF de korporativt styrda ämbetsverkens styrelser.

Professor Lars Magnusson som 2014 skrev här i SvD att den svenska modellen är segare än sitt rykte, inledde konferensen idag med att konstatera att många fundament fortsatt lever.

Nationalekonomen Cecilia Hermansson fokuserade på Saltsjöbadsandans fortsättning, industriavtalet från 1997 ( ny och förbättrad version från 2011). Det pågår en omfattande diskussion om industriavtalet som kringgärdas av lagstiftningen kring Medlingsinstitutet (från 2000) fortsatt ska vara den centrala aktören i kollektivavtalssystemet. De kritiska röster som hörts (främst Lars Calmfors) har dock inte lyckats presentera något helgjutet förslag på vad som skulle komma istället. Hermansson konstaterade att avtalet der den svenska arbetsmarknadsmodellen stark legitimitet och att det är en stor styrka för svensk ekonomis konkurrenskraft att avtalets parter ser helheten och inte bara sina skiftande, kortsiktiga egenintressen.

Annons
Annons

Medlingsinstitutets tidigare generaldirektör Claes Stråth gjorde en tillbakablick där han tydligt visade att politisk styrning inte ens fungerat vad gällde lönebildningen på den offentliga sektorn. Industriavtalet och Medlingsinstitutet föddes efter många år av arbetsmarknadskonflikter, devalveringar och avsaknad av reallöneutveckling.

Han beskrev livfullt hur tanken på industriavtalet föddes när några företrädare för industrins parter möttes runt en flaska whisky på ett hotell i London och sedan i en debattartikel 1996 presenterade utkastet till avtal.

Stråth uttryckte oro för att det kortsiktiga perspektivet idag dominerar medan det skulle behövas mera långsiktighet. Han varnade också för att hotet från politiker ingalunda bara kommer från riksdagen utan också från EU. Den svenska arbetsmarknadsmodellen må vara ganska framgångsrik men den är också så pass unik att det är svårt att övertyga den som har erfarenhet från andra länders arbetsmarknader att den är värd bevara.

Unionens ordförande Martin Linder och de andra partsföreträdarna ( Marie Nilsson från IF Metall, Ulrika Lindstrand från Sveriges Ingenjörer, Per Hidesten från Industriarbetsgivarna och Klas Wåhlberg från Teknikföretagen) underströk just oron för att det ska komma EU-lagstiftning som gör försvårande ingrepp på grund av att man i Bryssel inte förstår den svenska modellen.

Arbetsmarknadens EU-råd bildades nyligen för att söka hantera den utmaningen.

Är Saltsjöbadsandan en framtida framgångsfaktor i den globala konkurrensen? Den frågan var seminariets utgångspunkt och svaret är väl att det kan man inte utesluta men att det beror på en rad olika omständigheter.

En sådan som är högaktuell är givetvis den politiska diskussion som fördes redan under Reinfeldt-regeringen och som nu fått än större aktualitet dvs vilken roll kan parterna i kollektivavtalssystemet spela för en arbetsmarknad som utsätts för stora utmaningar som ligger utanför det som avtalen reglerar?

Risken är givetvis att man kan få ett upprepande av det som hände på 70-talet dvs politiska ambitioner kan leda till inte förutsedda problem som underminerar svensk ekonomisk konkurrenskraft.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons