Annons

Utredning om kärnvapen klar först efter valet

Regeringen skjuter med god marginal upp analysen av konsekvenserna av ett svenskt undertecknande av FN-avtalet om kärnvapenstopp till efter valet nästa år.

Först den 31 oktober 2018 ska utredaren, som väntas bli Lars-Erik Lundin vid fredsforskningsinstitutet Sipri, redovisa sina slutsatser.

Under strecket
Publicerad

Gustav Fridolin, Isabella Lövin, Stefan Löfven och Magdalena Andersson håller pressträff. Arkivbild.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Gustav Fridolin, Isabella Lövin, Stefan Löfven och Magdalena Andersson håller pressträff. Arkivbild.

Foto: Pontus Lundahl/TT
Gustav Fridolin, Isabella Lövin, Stefan Löfven och Magdalena Andersson håller pressträff. Arkivbild.
Gustav Fridolin, Isabella Lövin, Stefan Löfven och Magdalena Andersson håller pressträff. Arkivbild. Foto: Pontus Lundahl/TT

SvD har tagit del av direktiven till den aviserade utredning som kommer att tillsättas av regeringen på förslag av utrikesminister Margot Wallström inom kort. Då blir det också offentligt vem som får uppdraget.

Enligt vad SvD erfar är det hetaste namnet veterandiplomaten Lars-Erik Lundin, 69, tidigare verksam bland annat vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och numera knuten till det internationella fredsforskningsinstitutet Sipri i Stockholm.

Ordförande i Sipri är sedan några månader tillbaka Jan Eliasson, tidigare ambassadör i Washington, vice generalsekreterare i FN och utrikesminister i Göran Perssons S-regering några månader 2006.

Enligt direktiven till den kommande utredningen är det nu nödvändigt att göra ”en grundlig analys av konventionens innebörd och konsekvenser”.

Annons
Annons

En punkt är Sveriges ”bi- och multilaterala säkerhets- och försvarssamarbeten”. En annan är konsekvenserna för Sveriges materielsamarbete med andra länder på försvarsområdet. En tredje vilka förpliktelser Sverige har enligt EU-fördraget och andra internationella avtal som redan finns.

För att beslutet i så fall ska bli juridiskt bindande krävs det också att riksdagen godkänner avtalet.

Dessutom ska utredaren analysera om FN-konventionen står i samklang eller inte med icke spridningsavtalet NPT och provstoppsavtalet CTBT och hur ett undertecknande skulle påverka svensk rätt.

För att beslutet i så fall ska bli juridiskt bindande krävs det också att riksdagen ratificerar, godkänner, avtalet.

Beskedet om utredningen lämnades nyligen av Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist.

Det kom efter skarpa varningar från både USA, bland annat i ett brev från försvarsministern James Mattis, och Nato om konsekvenserna för Sveriges försvarspolitiska samarbeten om regeringen skriver på FN-konventionen där slutmålet är en kärnvapenfri värld.

Redan i juli röstade Sverige ja till förhandlingsresultatet i New York. I den svenska röstförklaringen fanns samtidigt vissa reservationer.

Enligt Nato står konventionen i strid med redan existerande nedrustningsavtal.

Parallellt pågick också diskussioner med flera av Natos tyngsta medlems- och kärnvapenländer i Bryssel. UD:s uppdrag till den svenska Natodelegationen var att avvisa invändningarna från USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Regeringens budskap var istället att en svensk underskrift av FN-konventionen varken skulle påverka det nära Natosamarbetet eller bilaterala försvarsöverenskommelser.

För två veckor sedan gjorde Natos 29 medlemsländer ett enigt uttalande där man ”uppmanar” partnerländer som Sverige att tänka igenom FN-konventionens negativa effekter för ”fred och säkerhet”. Enligt Nato står konventionen i strid med redan existerande nedrustningsavtal och kommer därför att få motsatt verkan än den avsedda.

Sju veckor efter riksdagsvalet 2018 ska utredningen redovisas för regeringen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons