Annons

Utredning: Riksbanken kan ha gått för långt

Riksbankschef Stefan Ingves.
Riksbankschef Stefan Ingves. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Riksbankens stödköp av värdepapper från företag och bolåneinstitut har oklart stöd i lagen. Detta enligt slutsatser i den färska riksbanksutredningen. Men Riksbankens chefsjurist håller inte med.

Under strecket
Publicerad
Foto: Ali Lorestani/TT

– Vi kommer att göra det som krävs, eller som man har sagt på annat håll över årens lopp: ’whatever it takes’ för att hantera det här.

Riksbankschefen Stefan Ingves tog i från tårna i sitt tal härom veckan. Och hans centralbank har redan gått längre än någon gång förut för att hantera krisen.

Det var den 16 mars som Riksbankens direktion fattade det historiska beslutet. Banken skulle köpa värdepapper som inte kom från staten.

Allt för att hålla liv i marknaden som höll på att frysa till följd av coronapandemin.

Först köpte man så kallade säkerställda obligationer, värdepapper som oftast kommer från bostadsinstitut och utgörs av bolån. Hittills har Riksbanken köpt bostadspapper för 30 miljarder kronor.

Men Riksbanken har gått ännu längre, och även köpt skuldsedlar utgivna av privata företag. Hittills har banken köpt så kallade företagscertifikat för 3,8 miljarder kronor, där mest köp har gällt certifikat från företag med längre kreditvärdighet.

Genom köpen har banken lindrat pressen på marknaden. Men frågan är om Stefan Ingves och hans direktion har gått för långt.

Annons
Annons
Foto: Ali Lorestani/TT

I riksbankslagen står att banken, i penningpolitiskt syfte, får:

”Köpa, sälja och förmedla värdepapper, valuta samt rättigheter och skyldigheter som anknyter till sådana tillgångar”.

Men enligt den stora statliga Riksbanksutredningen som presenterades i november innebär det inte att banken kan köpa vilka sorters instrument som helst.

Som medlemmarna av den så kallade Riksbankskommittén, som har gjort utredningen, skriver:

”Någon definition av uttrycket värdepapper finns inte i riksbankslagen.”

Utredarna baserar sin analys på vad förarbetena till lagen säger. Och enligt utredningens tolkning får visserligen Riksbanken köpa andra värdepapper än de som kommer från staten, men bara i så kallade ”repor” – ett slags avtalade återköp där Riksbanken köper in en tillgång men samtidigt har försäkrat sig om att sälja tillbaka den.

Att, som Riksbanken gör nu, köpa bostadspapper och företagscertifikat och sedan behålla dem finns, som utredarna ser det, inte stöd för i lagen. Åtminstone om man ser till förarbetena.

”Syftet med bestämmelsen är således inte att Riksbanken ska ha möjlighet att köpa t.ex. företagsobligationer utanför repor”, skriver författarna.

Riksbankskommittén jobbade i över tre år. Sekreterare var tidigare chefen för Konjunkturinstitutet Mats Dillén och gruppen bestod av politiker från riksdagens politiska partier samt ett antal anknutna experter.

Foto: Ali Lorestani/TT
Annons
Annons

Kommitténs förslag ska bli grunden för en ny riksbankslag där flera av förslagen redan har fått stor politisk uppbackning.

I en skriftlig kommentar skriver Riksbankens chefsjurist Dag Edvardsson att banken inte håller med om att Direktionen har gått utanför sina befogenheter:

”Riksbanken delar inte utredningens bedömning av hur 6 kap. 5 § riksbankslagen ska tolkas. Det framgår tydligt av texten i själva bestämmelsen att Riksbanken får köpa, sälja och förmedla värdepapper.”

Frågan vem som ska avgöra om Riksbankens direktion faktiskt bryter mot lagen är inte självklar. Inte heller vilka konsekvenser en eventuell överträdelse skulle få.

Riksbanken har en unik självständighet bland svenska myndigheter, och bestämmelserna om vem som har tillsynsansvar för regelefterlevnad är inte helt tydligt i de lagar och föreskrifter som finns.

Detta är också något som Riksbankskommittén i sin utredning tar upp som ett problem:

”I dag finns ingen myndighet som granskar huruvida Riksbanken följer gällande rätt. Det saknas exempelvis mekanismer, i form av exempelvis domstolsprövning eller granskning av JO, för att pröva lagenligheten i vissa av Riksbankens beslut.”

Direktionen utses av Riksbanksfullmäktige men dess roll är främst att hantera vilka som blir direktionsmedlemmar. Det slutgiltiga politiska ansvaret finns i Sveriges Riksdag.

Riksbankskommittén föreslår därför att övervakningen i framtiden stramas upp, ett av flera förslag som – om de blir verklighet – kommer att vingklippa bankens makt.

Men ett annat av förslagen är också att ge banken den juridiska möjligheten man anser att den inte har idag, att köpa privata värdepapper. Men då bara om det finns ”synnerliga skäl”.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons