Annons

”Utredningen ignorerar forskning om kvalitet”

Vi blir överraskade av att Välfärdsutredningen anser det mycket svårt och komplicerat att mäta och arbeta med kvalitet i välfärdssektorn. Det finns nämligen en omfattande kunskap i Sverige om hur sådant arbete bör bedrivas, skriver ett flertal forskare och andra verksamma inom kvalitetsområdet.

Under strecket
Publicerad

Ilmar Reepalu, utredare bakom Välfärdsutredningen.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1

Ilmar Reepalu, utredare bakom Välfärdsutredningen.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1
Ilmar Reepalu, utredare bakom Välfärdsutredningen.
Ilmar Reepalu, utredare bakom Välfärdsutredningen. Foto: Lars Pehrson

DEBATT | VÄLFÄRDSUTREDNINGEN

I dag pratas det väldigt mycket kvalitet inom politiken. Alla vill se förbättringar och högre kvalitet inom vård, skola och omsorg. Åsikterna om hur detta ska ske är många. Debatten är het som följd av Välfärdsutredningen och de två publicerade betänkandena ”Ordning och reda i välfärden” samt ”Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning” framtagna av utredaren Ilmar Reepalu. En utredning som i stor utsträckning berör förmågan att leverera god kvalitet. I detta utredningsarbete citeras knappt någon relevant forskning om kvalitet. Det som förvånar oss mest är dock att svenska forskare inom kvalitetsområdet och svenska branschorganisationer inom kvalitetsområdet överhuvudtaget inte tillfrågats eller bjudits in i detta arbete. Många av de personer som uttalar sig samt tycker till om kvalitet och kvalitetsarbete har enligt vår kännedom ingen eller åtminstone mycket begränsad kännedom om detta sakområde. Detta upplever vi som mycket konstigt. Varför ska lekmän föra hela diskussionen när vi har en gedigen och välrenommerad kvalitetsforskning i landet?

Annons
Annons

Svensk forskning inom kvalitetsområdet håller i dag hög nivå. Nyligen utsåg en portugisisk studie svensk kvalitetsforskning som ledande i Europa. Vår forskning har sedan länge ett unikt nationellt samarbete genom den svenska forskningsplattformen SQMA (Swedish Quality Management Academy) som inkluderar kvalitetsforskningen vid KTH, Chalmers, Linköpings Universitet, Luleå Universitet, Uppsala Universitet, Mälardalens Högskola, Mittuniversitetet, Karlstad Universitet och Högskolan Väst. Detta gör att vi förfogar över en stor gemensam erfarenhet och forskningsförmåga. Svenska kvalitetsorganisationer så som SIQ, SFK, SIS och Lean Forum är starka och har många kompetenta medarbetare. De samverkar även sedan ett antal år framgångsrikt via det gemensamma forumet Business Excellence Sweden. Sverige har dessutom sedan 1990 en delvis statligt ägd verksamhet i form av Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ), vilken har i uppdrag att främja kvalitetsutveckling i landet. I skenet av allt detta känns det ännu konstigare att dessa organisationer varken rådfrågats, citeras eller inbjudits i remissarbetet kring en så avgörande utredning som Välfärdsutredningen.

Vi frågar oss självklart varför. Beror det på att man i de kretsar som diskuterar och argumenterar för kvalitet inte ens känner till att det finns en gedigen forskningsplattform och kvalitetsrörelse i landet? Beror det på att dessa personer inte vet att kvalitet är ett forskningsområde med mer än 100-åriga anor? Eller beror det på att man ser de aktuella frågorna mer som politiska frågeställningar än ett område där det finns vetenskapliga rön, erfarenheter och sanningar?

Annons
Annons

Det finns i dag en omfattande kunskap om hur en framgångsrik kvalitetsutveckling bör bedrivas i en verksamhet, oberoende om denna är offentligt eller privat ägd. Förmågan att kunna leverera kvalitet handlar mycket om gott ledarskap och upprättandet av en kultur med stark kundfokus i hela organisationen. Centralt i detta arbete är att ständigt kunna förbättra och kvalitetssäkra verksamheten genom att systematiskt eliminera sådant som hindrar verksamheten från att nå sina mål, lösa problem, utveckla effektiva processer och skapa innovationer i arbetet. Mängder av metoder och verktyg finns att tillgå inom kvalitetsutvecklingsområdet för att bedriva detta arbete på ett systematiskt, faktabaserat och professionellt sätt. Framgångsrikt kvalitetsarbete leder både till bättre resultat och lägre kostnader.

Vi blir därför mycket överraskade då den nu publicerade utredningen anser det vara mycket svårt och komplicerat att mäta och arbeta med kvalitet i välfärdssektorn. I dag finns det mängder med exempel på framgångsrikt kvalitetsarbete inom skola, vård och omsorg. Både inom offentliga och privata organisationer. Studerar man mottagarna av Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola finner man mycket goda exempel. Över åren har ett antal verksamheter från välfärdssektorn tilldelats Utmärkelsen Svensk Kvalitet som följd av föredömligt kvalitetsarbete. Likaså har Svenska Leanpriset, Götapriset samt Lennart Sandholm Team Award tilldelats verksamheter från denna sektor. Både svensk och internationell forskning ger dessutom mängder med spännande exempel på och tillvägagångssätt för framgångsrikt kvalitetsarbete inom välfärdssektorn.

Annons
Annons

Ska man föra en konstruktiv debatt gällande hur kvalitet kan utvecklas och förbättras i det svenska välfärdssystemet måste givetvis den kunskap som finns i landet tas till vara. Vi behöver dessutom satsa än mer resurser på forskning inom detta område. Beslut som baseras på åsikter och tyckande från personer som inte har rötterna i ett modernt kvalitetstänkande och inte heller förefaller förstå de principer, metoder och verktyg som finns att tillgå torde knappast vara bästa vägen framåt. Utifrån detta vill vi som representerar ”kvalitets-Sverige” erbjuda vårt stöd och kunnande med förhoppning om att tillsammans kunna bidra till en hållbar och värdeskapande utveckling i den svenska välfärdssektorn.

Lars Sörqvist
docent i kvalitetsledning, Kungliga Tekniska Högskolan

Mats Deleryd
vd Institutet för kvalitetsutveckling

Niklas Blomqvist
ordförande Svenska förbundet för kvalitet

Lillemor Harnell
ordförande i SIS/TK 304 kvalitetsledning

Anette Kinde
styrelseledamot Lean Forum

Henrik Edman
vd Kvalitetsmässan

Bjarne Bergquist
professor kvalitetsteknik, Luleå tekniska universitet

Mattias Elg
professor i kvalitetsteknik, Linköpings universitet

Anders Fundin
professor kvalitetsutveckling, Mälardalens högskola

Ida Gremyr
biträdande professor i kvalitetsutveckling, Chalmers

Håkan Wiklund
professor kvalitetsteknik, Mittuniversitetet

Peter Cronemyr
universitetslektor i kvalitetsutveckling, Linköpings universitet

Henrik Eriksson
docent i kvalitetsutveckling, Chalmers

Raine Isaksson
docent i kvalitet, Uppsala Universitet

Yvonne Lagrosen
docent i kvalitetsutveckling, Högskolan Väst

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons