Annons

Utsatta skolor halkar efter i resultat

Skolor som har det tufft i Stockholm försämrar sina resultat trots uppsatta mål om att skolorna ska hålla världsklass. Nu får de politiskt ansvariga kritik av stadens revisorer. Stadshuspolitiker pekar på många nyanlända barn – men forskare talar om en bredare segregation som orsak.

Under strecket
Publicerad

Bredängsskolan i Stockholm tar emot många nyanlända elever. Eleverna Arjun Callmir, Sitora Daot, Sabina Damek och Pa Assan tittar på kartan och pekar ut var de kommer ifrån.

Foto: EMMA-SOFIA OLSSONBild 1 av 1

Bredängsskolan i Stockholm tar emot många nyanlända elever. Eleverna Arjun Callmir, Sitora Daot, Sabina Damek och Pa Assan tittar på kartan och pekar ut var de kommer ifrån.

Foto: EMMA-SOFIA OLSSONBild 1 av 1
Bredängsskolan i Stockholm tar emot många nyanlända elever. Eleverna Arjun Callmir, Sitora Daot, Sabina Damek och Pa Assan tittar på kartan och pekar ut var de kommer ifrån.
Bredängsskolan i Stockholm tar emot många nyanlända elever. Eleverna Arjun Callmir, Sitora Daot, Sabina Damek och Pa Assan tittar på kartan och pekar ut var de kommer ifrån. Foto: EMMA-SOFIA OLSSON

**I en av Bredängsskolans **korridorer hänger en rad prisutmärkelser från internationella tävlingar, eleverna i skolan har utmärkt sig i poesi och novellskrivande.

Skolan som har 488 elever uppskattar att 98 procent av dem har invandrarbakgrund, och man tar emot omkring 20 nyanlända barn varje år som ska slussas in i skolsystemet. Biträdande rektorn Ewa Sarén säger att de nya eleverna är ambitiösa och ivriga att studera, språket är nyckeln som binder alla samman.

– Det talas 48 olika språk hos oss, men svenska är det gemensamma språket. En del har helt otroliga kunskaper i matematik men de kan inte komma åt problemlösningen förrän de kan svenska, säger Ewa Sarén.

**När de nyanlända **eleverna kommer till skolan börjar de i samma mottagningsgrupp, därefter delas de in i förberedelsegrupper. Resurspedagoger, lärare i modersmål och svenska som andraspråkslärare arbetar med grupperna.

Annons
Annons

– Tiden i grupperna är individuell och kan variera mellan två månader upp till ett år. Är det något vi skulle behöva mer av för att bli bättre så är det fler svenska som andraspråkslärare och att få fortbilda våra lärare i svenska som andraspråk, säger Ewa Sarén.

”En skola i världsklass” blev namnet på skolprogrammet som klubbades igenom i maj 2013 och skulle lyfta upp Stockholms skolor i världsklass. Alla elever skulle lyckas, skolan skulle vara i ständig förändring och varje enskild skola skulle uppfattas som en skola i världsklass av omvärlden.

SvD kunde hösten 2014 berätta att en grupp skolor kraftigt hade försämrat sina resultat: de skolor som har störst andel barn med svagast socioekonomisk bakgrund.

Nu får de politiskt ansvariga i utbildningsnämnden kritik av stadens revisorer för att inte lyckas med målet att höja resultaten för den gruppen elever. Enligt revisorerna har grundskolor som redan har det tufft i stället försämrat sina kunskapsresultat.

”Det är oroande att grundskolor med minst gynnsamma socioekonomiska förutsättningar har försämrat sina kunskapsresultat”, skriver revisorerna i sin årsberättelse: ”Sammantaget bedöms att utbildningsnämnden inte helt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt”.

– Jag är säker på att Lotta Edholm och stadshusalliansen haft den bästa intentionen. Men resultatet på vissa punkter är inte uppmuntrande, framförallt att klyftorna ökar. Vissa kurvor går åt helt fel håll, det visar revisionsrapporten tydligt, säger skolborgarrådet Olle Burell (S) till SvD.

Annons
Annons

Förra skolborgarrådet och i dag vice ordförande i utbildningsnämnden Lotta Edholm (FP) menar att utsatta områden och skolor tappar i resultat när antalet nyanlända flyktingbarn blir fler.

– Det tror jag är den viktigaste anledningen till att resultaten försämras i den fjärdedel av våra skolor som redan från början har de sämsta kunskapsresultaten, det beror på att andelen nyanlända har fördubblats på bara några år, säger Lotta Edholm (FP), vice ordförande i utbildningsnämnden och före detta skolborgarråd.

Är det alltså uteslutande nyanlända de här fallande resultaten beror på?

– Det är jättesvårt att veta när statistiken inte går att bryta ner på det sättet, men det är klart att en fördubbling av antalet nyanlända gör att det är svårare att uppnå godkänt-nivåerna för elever som inte ens har varit i Sverige i två år när de går ut nian, säger Lotta Edholm.

Forskare som SvD talat med menar att även andra faktorer spelar in.

– Att ta emot många nyanlända kan innebära bekymmer för många skolor och det gör att de halkar efter. En annan viktig del är valfrihetsprincipen, ofta är det starka föräldrar som väljer att flytta sina barn. Kvar blir elever som kanske inte har lika mycket hjälp hemma, säger Laid Bouakaz, lektor på Malmö högskola, som bland annat specialiserat sig på mångkulturella skolfrågor.

**På Institutet för **arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har man nyligen tittat på skillnaden mellan skolor i landet sedan slutet 80-talet.

– Nyanlända kan inte enskilt förklara betygsskillnaderna. Om man däremot också väger in elevernas socioekonomiska bakgrund kan det förklara de ökande resultatskillnaderna mellan skolor. Det finns en ökad skolsegregation och den drivs huvudsakligen på av en ökad boendesegregation, säger Björn Öckert, docent och nationalekonom på IFAU.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons