Annons

Izas balladMästerlig skildring av svår mor/dotter-relation

Magda Szabó (1917–2007) var en av 1900-talets stora ungerska författare.
Magda Szabó (1917–2007) var en av 1900-talets stora ungerska författare. Foto: IBL

Efter faderns död väljer den beundrade läkaren Iza att flytta sin mamma hem till sig. Men vad ska den åldrade kvinnan ta sig till när det finns hemhjälp som ordnar allt praktiskt och hon inte känner någon i den stora staden? Magda Szabó skildrar mästerligt en svår mor/dotter-relation.

Under strecket
Publicerad

I ”Izas ballad” är det relationen mellan mor och dotter som står i fokus, och romanen vrider sig kring missriktad omsorg, kommunikationsproblem och ouppfyllda förväntningar.

Foto: Geza Tasi Bild 1 av 2

Szabós mest kända roman ”Dörren” filmatiserades 2012, med Helen Mirren i en av huvudrollerna, och vittnar precis som ”Izas ballad” om en särskild lyhördhet för mänskliga relationer.

Foto: TT Bild 2 av 2

Izas ballad

Författare
Magda Szabó
Genre
Prosa
Förlag
Nilsson Förlag

Övers: János Csatlós 374 s.

Öppningsscenen slår an tonen för romanen. Det hela utspelar sig i 1960-talets Ungern. Ålderstigna mamma Etelka sitter och rostar bröd över öppen eld i sitt hus i den lilla stad där hon är bosatt med sin man. Dottern Iza, som bor i Budapest, har förvisso gett sin mamma en elektrisk brödrost, men mamman är skeptisk mot nymodigheter. När det knackar på dörren är det ett bud som ska förändra allt. Etelkas man, Izas pappa, som har cancer, ligger för döden på sjukhuset.

Efter att begravningen klarats av rycker Iza upp sin mamma ur hennes trygga tillvaro. Hon skickas iväg på vilohem en vecka, medan Iza säljer huset till sin exman, inklusive möbler, husgeråd och husdjur. Sedan installeras mamman i Izas moderna lägenhet i Budapest, där inget blir som det var tänkt för någon av dem. För mamma Etelka fråntas sitt sammanhang och de vardagliga sysslor som var hennes liv – och att ta hand om Izas hem som hon hoppats på, blir det inget av. Det finns en hemhjälp som ordnar allt och Etelka förväntas vara ledig. Men att ensam finna ett sammanhang i den nya storstaden är lättare sagt än gjort.

Annons
Annons

I ”Izas ballad” är det relationen mellan mor och dotter som står i fokus, och romanen vrider sig kring missriktad omsorg, kommunikationsproblem och ouppfyllda förväntningar.

Foto: Geza Tasi Bild 1 av 1
I ”Izas ballad” är det relationen mellan mor och dotter som står i fokus, och romanen vrider sig kring missriktad omsorg, kommunikationsproblem och ouppfyllda förväntningar.
I ”Izas ballad” är det relationen mellan mor och dotter som står i fokus, och romanen vrider sig kring missriktad omsorg, kommunikationsproblem och ouppfyllda förväntningar. Foto: Geza Tasi

Magda Szabó (1917–2007) var en av 1900-talets stora ungerska författare. Hon inledde sin litterära verksamhet som poet, diktsamlingen ”Bárány” (”Lamm”) kom 1947. Två år senare tilldelades hon det prestigefyllda Baumgarten-priset, vilket genast drogs tillbaka med hänvisning till författarens ”borgerliga” härkomst. Och eftersom hon inte verkade i socialrealistisk anda, belades hon med publiceringsförbud fram till 1959. Men sedan lättade det, och Szabó som kom att skriva poesi, prosa och barnböcker, blev en av landets mest lästa och älskade författare. Flerfaldigt prisbelönad dessutom, bland annat förärades hon 1978 det stora Kossuth-priset, Ungerns finaste utmärkelse inom konstområdet.

Szabós författarskap kretsar kring tidlösa teman. I ”Izas ballad” är det relationen mellan mor och dotter som står i fokus, och romanen vrider sig kring missriktad omsorg, kommunikationsproblem och ouppfyllda förväntningar.

Varför talar inte de båda kvinnorna med varandra, kan jag undra, under läsningen. Varför sätter de sig inte ned och berättar om sina olika förväntningar på situationen? Samtidigt accepterar jag att något sådant inte är möjligt. För Magda Szabó skriver skickligt fram en mur av ordlös isolering, där ingen förändring är möjlig. De båda kvinnorna är förvissade om att just deras världsbild är den rätta, vilket gör dem båda låsta i respektive sammanhang och föreställningsvärld.

Annons
Annons

Szabós mest kända roman ”Dörren” filmatiserades 2012, med Helen Mirren i en av huvudrollerna, och vittnar precis som ”Izas ballad” om en särskild lyhördhet för mänskliga relationer

”Izas ballad” kom ut i Ungern 1963. Romanen är tidigare utgiven på svenska 1968 under titeln ”I all oskuld”, men återutges nu i en varsam bearbetning av János Csatlós översättning, och med ett förord av Yukiko Duke. Även om boken heter ”Izas ballad” (den ungerska titeln är ”Pilátus”) är det främst ur mamma Etelkas synvinkel som man följer berättelsen. Iza blir i stället mysteriet som utgör berättelsens nav, den beundrade och ambitiösa läkaren, den utfrån betraktat perfekta dottern. Läsaren kommer henne aldrig in på livet. Vad det är som driver Iza att rycka upp modern från hennes hem förblir outtalat och i viss mån oförklarligt. Det som sägs vara omsorg och kärlek kan även läsas som kontrollerande. Izas skilsmässa från läkarkollegan Antal verkar även den vara ett resultat av hennes distanserade och perfektionistiska personlighet.

Magda Szabó är en mästare på att skildra relationer så att de berör. Det är bara vid enstaka tillfällen som berättelsen brister, som när Etelka bjuder Iza och hennes kavaljer på kaffe kokat på ett omodernt och osande spritkök. Då känns det som om berättaren gjort avkall på sin omsorg om porträttet av den gamla kvinnan, och hon förvandlas till en karikatyr.

Szabós mest kända roman ”Dörren” filmatiserades 2012, med Helen Mirren i en av huvudrollerna, och vittnar precis som ”Izas ballad” om en särskild lyhördhet för mänskliga relationer. Även i ”Dörren” (som kom ut i Ungern 1987), står en ojämlik relation mellan två kvinnor i fokus. Här skildras författaren Magda och hennes nära relation till hushållerskan Emerence, ett relationsdrama som renodlas som på en teaterscen.

Annons
Annons

Szabós mest kända roman ”Dörren” filmatiserades 2012, med Helen Mirren i en av huvudrollerna, och vittnar precis som ”Izas ballad” om en särskild lyhördhet för mänskliga relationer.

Foto: TT Bild 1 av 1
Szabós mest kända roman ”Dörren” filmatiserades 2012, med Helen Mirren i en av huvudrollerna, och vittnar precis som ”Izas ballad” om en särskild lyhördhet för mänskliga relationer.
Szabós mest kända roman ”Dörren” filmatiserades 2012, med Helen Mirren i en av huvudrollerna, och vittnar precis som ”Izas ballad” om en särskild lyhördhet för mänskliga relationer. Foto: TT

Världarna i de båda romanerna är realistiska, och traditionellt berättade. Det är ingen revolutionär författare som för ordet, utan en som skapar ett rum för läsaren att stiga in i, där allt står på sin rätta plats och där det är behagligt att vistas. Men helt opolitisk är inte Szabó – skildringen av Iza och Antals relation innehåller inslag av politik aktivism och tydliga ställningstaganden, som dock förblir okommenterade.

Även att läsa en roman med en gammal kvinna som huvudperson är behagligt – och befriande – i vår allt mer åldersfixerade tid. Mina tankar vandrar till Gabriela Adameșteanu, en av Rumäniens stora berättare, och hennes roman “Förlorad morgon" från 1984 (på svenska 2016 hos förlaget 2244.) Hos Adameșteanu är scenen Bukarest och det är Rumäniens 1900-talshistoria som rullas upp via en gammal kvinnas strövtåg genom staden. Men det är något i det tidlösa och den äldre kvinnans blick som känns igen och som vittnar om visheten hos någon som ser mer.

Teman som relationer, generationskonflikter och åldrande går aldrig ur tiden. ”Izas ballad” är en berättelse om ensamhet och isolering, om oförmåga att förstå sammanhang och om att inte bli insläppt. Om kulturer och generationer som krockar, och om hur svårt det kan vara att verkligen se en annan människa, till och med om det är en nära släkting. Och inte minst: ”Izas ballad” är en bok om svårigheten att uttrycka kärlek, en tematik som aldrig upphör att fascinera.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons