Annons

V: Vinstjakten stoppas inte av kvalitetskriterier

De borgerliga partierna fokuserar på så kallade kvalitetskriterier för företag i välfärden. Det låter bra, men hittills har ingen kunnat presentera några kvalitetskriterier som skulle klara av att hantera de problem som vinstjakten ger upphov till. Det skriver Vänsterpartiets Ulla Andersson inför tisdagens slutbetänkande.

Under strecket
Publicerad

Kvalitet får vi när vi ser till att välfärden har rätt drivkrafter. I dag styrs stora delar av välfärden för att göra största möjliga vinst, skriver Ulla Andersson.

Foto: Claudio Bresciani/TTBild 1 av 1

Kvalitet får vi när vi ser till att välfärden har rätt drivkrafter. I dag styrs stora delar av välfärden för att göra största möjliga vinst, skriver Ulla Andersson.

Foto: Claudio Bresciani/TTBild 1 av 1
Kvalitet får vi när vi ser till att välfärden har rätt drivkrafter. I dag styrs stora delar av välfärden för att göra största möjliga vinst, skriver Ulla Andersson.
Kvalitet får vi när vi ser till att välfärden har rätt drivkrafter. I dag styrs stora delar av välfärden för att göra största möjliga vinst, skriver Ulla Andersson. Foto: Claudio Bresciani/TT

DEBATT | VINSTER I VÄLFÄRDEN

På tisdagen kommer välfärdsutredningens slutbetänkande. Det är sista delen av den utredning vars huvudförslag är ett stopp för dagens obegränsade vinstuttag och som kommit till på Vänsterpartiets initia­tiv. Nu kommer de delar som enligt uppdraget bland annat ska handla om kvalitetskriterier.

Frågan om kvalitetskriterier är dock endast en mindre fråga i den större frågan om kvalitet i välfärden. Kvalitet i välfärden har att göra med hur vi använder samhällets gemen­samma resurser för att ge varandra bästa möjliga och mest behövd hjälp och nytta. Det är just för att vi vill ha en välfärd med högsta möjliga kvalitet som Vänsterpartiet driver på för att stoppa vinstjakten. För att få högsta möjliga kvalitet måste vi se till att resurserna går dit de är avsedda. De ska inte försvinna till vinstuttag åt ägarna, utan i stället gå till att ha många och välutbildade sjuksköterskor, under­sköterskor, lärare och all den andra personal som gör själva jobbet.

Annons
Annons

Kvalitet får vi när vi ser till att välfärden har rätt drivkrafter. I dag styrs stora delar av välfärden för att göra största möjliga vinst. Det skapar ett konstant tryck på att dra ner antalet tjänster och undvika de patienter eller brukare som har de största behoven. Ibland blir vinsten en drivkraft för att göra operationer som inte behövs, så som i fallet med Ultragyn i Stockholm. Ibland blir det en drivkraft för att pressa en autistisk pojke att välja en annan skola eftersom han är svårare än sina klasskamrater att göra vinst på, så som avslöjades på en vinstdriven skola i Malmö.

De borgerliga fokuserar på så kallade kvalitetskriterier och menar att sådana ska lösa alla problem.

Men från borgerligt håll försvarar man de obegränsade vinstuttagen. De borgerliga partierna fokuserar därför på så kallade kvalitetskriterier och menar att sådana ska lösa alla problem. Det låter bra, men hittills har ingen kunnat presentera några kvalitetskriterier som skulle klara av att hantera de problem som vinstjakten ger upphov till. Det bety­der dock inte att kvalitetskriterier inte kan spela en viktig roll. Det gäller till exempel regler för kollektivavtal, anställningsvillkor och utbildningsnivå. Med bra och seriösa villkor för personalen ökar möjligheten att ­erbjuda en hög kvalitet för de äldre, patienterna och alla andra som använder välfärden. Kvalitetskriterier kan vara ett komplement till regler mot vinstjakten, men kan aldrig ­ersätta dem.

En anledning till det är att en central dimen­sion av kvalitet i välfärden är huruvida den är jämlik och fördelas efter behov. En vård som prioriterar oss när vi är friska framför när vi är sjuka är helt enkelt inte någon bra vård. Så har det i stor utsträckning blivit med vård­centraler efter att deras placering kom att ­styras av var någonstans det går att göra de största vinsterna. De boende i väl­beställda områden med mindre behov av vård kan då uppge att de är mycket nöjda med sin goda tillgång till vård. Men det sker till priset av att det finns färre vårdcentraler för de boende i områden där behoven är större. Det kan inte ligga på någon enskild individ att bedöma om man har fått korrekt vård sett till de behov man har jämfört med andra. 

Annons
Annons

För att se vilken roll kvalitetskriterier kan spela måste man också se hur svårt det är att mäta kvalitet i välfärden. Vi kan mäta en mängd olika faktorer som vi bedömer på­verkar kvaliteten, men en helt central del av själva kvaliteten ligger i mötet mellan undersköterskan och den äldre. Mellan läraren och barnet, eller mellan läkaren och patienten.

Så länge välfärdsverksamheter tillåts ha största möjliga vinst som drivkraft kommer kvalitetskriterier ensamma att vara otillräckliga. Oavsett vilka kriterier vi väljer att mäta kommer det då att finnas en drivkraft att ­spara in på det som inte mäts. Det skapar ett behov av att införa nya regler för att fånga in även detta, varpå företaget drivs att spara in på något annat. Resultatet blir en detaljstyrd och tungrodd välfärd, så som vi redan ser i delar av den svenska välfärden och som är än värre i till exempel USA. Personalen tyngs av en ständigt växande byråkrati vilket på papperet kan se ut som en säkerhet, men som i vardagen på äldreboendet eller i klass­rummet blir ett hinder för god kvalitet.

Genom att se till att välfärden har rätt drivkrafter kan vi i stället låta de professioner som arbetar i välfärden göra sitt jobb och på så sätt få högsta möjliga kvalitet. De kan då med flexibilitet och kunskap se till att varje enskild person får det som just den behöver och att det mötet blir så bra som möjligt. ­Utöver att en sådan tillit i sig möjliggör en ­högre kvalitet skulle det bidra till att personal stannar i yrket. Ett av välfärdens största problem framöver är bristen på personal. För att fler ska välja att stanna i välfärden behöver villkoren bli bättre och utrymmet att göra sitt jobb utan detaljstyrning bli större. Det är nödvändigt för att upprätthålla välfärdens kvalitet på sikt.

En sådan tillit till professionen bygger på att verksamheten inte är styrd och organiserad för att göra största möjliga vinst. Att stoppa de obegränsade vinstuttagen så att vinstjakten försvinner som drivkraft är avgörande för att skapa en hälso- och sjukvård, skola, förskola och omsorg som håller högsta möjliga kvalitet.

Bra kvalitetskriterier bör handla om krav på kollektivavtal, anställningsvillkor, utbildningsnivå och liknande, inte om byråkratiskt utformade och tungarbetade manualer. Vi ser fram emot att ta del av välfärdsutredningens slutbetänkande och studera deras förslag. Kvalitetskriterier kan ha en roll att spela, men aldrig ersätta att välfärden har rätt driv­krafter.

Ulla Andersson

ekonomisk-politisk talesperson Vänsterpartiet

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons