Annons

V-toppen: Skapa eurozon med generös flyktingpolitik

Hur ska EU hantera alla människor som är på flykt? Vänsterpartiets Malin Björk konstaterar att EU har stängt gränserna, och dödförklarar regeringens dröm om en gemensam flyktingpolitik. I stället vill hon att frivilliga EU-länder skapar en sorts ”eurozon” med solidarisk asylpolitik.

Publicerad
Efter reklamen visas:
Vilket parti vill V helst slippa i partigruppen?

STRASBOURG Under den stora flyktingvågen 2015 fördelades de asylsökande mycket ojämnt mellan EU-länderna. Sedan dess har den svenska regeringen – och många andra svenska och europeiska politiker – upprepat som ett mantra att EU måste ha en gemensam asyl- och flyktingpolitik.

Vänsterpartiet har inte varit något undantag.

– Det är klart att vi måste ha ett annat system, där vi fördelar ansvaret mellan länderna, säger Vänsterpartiets toppkandidat Malin Björk.

Annons

Sedan hon valdes in 2014 har Malin Björk varit ensam V-parlamentariker, men flera opinionsmätningar pekar på att partiet kommer att växa i EU-valet i maj. Vi ses vid ”MEP-baren” – en restaurang reserverad för ledamöterna – i EU-parlamentet, med utsikt mot floden Ill.

Inför årets EU-val är Vänsterpartiet öppet med att man har gett upp hoppet om att alla EU-länder kan enas om en gemensam asylpolitik.

Malin Björk (V).
Malin Björk (V). Foto: Tomas Oneborg

Vilken är din uppfattning: Går det att komma överens om ett system med tvingande omfördelning av asylsökande, som omfattar alla EU-länder?

– Jag har ju följt det här i ganska många år nu, och jag tror inte det, säger Malin Björk.

En överenskommelse om omfördelning av asylsökande har hittills blockerats framförallt av de så kallade Visegradländerna – Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern, med premiärministern Viktor Orbán i spetsen.

Men Socialdemokraterna och den svenska regeringen har ännu inte gett upp hoppet. Justitieminister Morgan Johansson sa efter ett ministerrådsmöte i Bryssel början av mars att ”asylreformen lever i allra högsta grad”.

I sitt tal i EU-parlamentet i Bryssel i förra vecken upprepade Stefan Löfven vad den svenska regeringen eftersträvar: ”En rättvis fördelning av dem som kommer och ska få sina asylskäl prövade, vilket är ett delat ansvar för alla medlemsstater”.

I valrörelsen 2018 var Socialdemokraternas budskap att åtstramningen av den svenska flyktingpolitiken skulle bestå, tills EU hade kommit överens.

– Jag anser att Sveriges regering, och andra, har gömt sig bakom Orbán och andra besvärliga regeringschefer, säger Malin Björk.

Foto: Tomas Oneborg

På vilket sätt har man gömt sig?

– När EU inte har kommit överens om att fördela ansvaret, så har ländernas minsta gemensamma nämnare blivit att stänga gränserna.

Men hur tänker Vänsterpartiet själva om EU och flyktingpolitiken? EU-kommissionens förslag om ett ”asylpaket”, som lades fram 2016, innehåller förslag på sju olika områden.

Malin Björk har varit rapportör – ansvarig i EU-parlamentet – för den del som handlar om kvotflyktingar, som på humanitära grunder väljs ut av UNHCR, alltså FN:s flyktingkommissariat.

Parlamentets förslag har stoppats i ministerrådet. Men både vad gäller kvotflyktingar och asylsökande tycker Malin Björk att det är dags att nu pröva en modell som inte försöker pressa in alla länder i systemet.

Hur skulle det gå till i praktiken?

– Vi menar i stället att man borde gå vidare med en koalition av villiga länder, kanske 15–20 stycken, som kommer överens och säger: vi har en fördelningsmekanism för asylsökande som fungerar så här. Välkomna!

De flesta kandidater i EU-valet 2019 – svenska eller från andra EU-länder – skulle nog inte avsluta ett svar om den framtida flyktingpolitiken med ordet ”Välkomna”.

I Malin Björks beskrivning domineras ju unionen av andra stämningar, som har lett till att gränserna stängts. Hon talar om EU som ”Fästning Europa”, som betalar ”Turkiets diktator Erdogan” stora summor för att göra jobbet som gränsvakt.

Mot den här bakgrunden, är det inte naivt att tro att uppemot 20 EU-länder skulle vara intresserade av en ”mer solidarisk” flyktingpolitik?

– Jag tror definitivt att det vore möjligt, men de kan vilja vara med av olika anledningar.

Malin Björk säger att det finns EU-länder med egenintresse av att skrota Dublinförordningen, alltså principen att migranter ska söka asyl i det första EU-land de kommer till. En princip som skapar ett hårt tryck på en del länder med yttre EU-gräns som Grekland, Spanien och Italien.

– Och sedan har vi alla länder som vill stå upp för Genèvekonventionen och internationell rätt. Alla som anser att det är fullständigt ovärdigt att människor drunknar på Medelhavet. Så jag tror definitivt att det kan bli 15–20 länder.

På EU-språk kallas det för ”enhanced cooperation”, när några länder fördjupar samarbetet och andra väljer att stå utanför. Och på samma sätt som de flesta EU-länder – men inte alla – har infört den gemensamma valutan euro, så skulle ett antal länder kunna ”gå före” med en gemensam flyktingpolitik, menar Malin Björk.

En sorts eurozon för en generös flyktingpolitik, alltså.

De länder som inte vill vara med, ska inte köras över med kvalificerad majoritet. Det ska vara fritt att stå utanför men det kan ha ett pris. Malin Björk menar att medlemskap i Schengen – ett ”fördjupat samarbete” mellan EU-länder som har avskaffat pass- och gränskontroller mellan sina länder – kan användas som påtryckning för fler ska vilja ansluta sig till ”koalitionen av villiga”.

Också Frankrikes president Macron har sagt att länder som vill vara med i Schengensamarbetet måste uppfylla vissa gemensamma skyldigheter i asylpolitiken.

Men är det möjligt att slänga ut länder ur Schengensamarbetet?

– Jag vet inte hur det skulle gå till tekniskt. Men det är en politisk fråga, och då finns det lösningar, säger Malin Björk.

Asylsökande i EU-länderna 2018, per miljon invånare

LandAsylsökande* per miljon invånare
Cypern8 805
Grekland6 051
Malta4 276
Luxemburg3 694
Tyskland1 954
Sverige1 786
Frankrike1 644
Belgien1 588
Slovenien1 355
Österrike1 291
Nederländerna1 191
Spanien1 130
Italien813
Irland756
Danmark599
Storbritannien563
Finland535
Bulgarien350
Kroatien165
Litauen137
Tjeckien127
Portugal120
Rumänien100
Lettland91
Estland68
Ungern65
Polen63
Slovakien28
* Avser personer som söker asyl för första gången
Källa: Eurostat
Annons
Annons

Malin Björk (V).

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 3
Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 3
Bild 3 av 3
Annons
Annons
Annons
Annons