Annons

Johan Lindberg:17-åring blev Sveriges första mediekändis

Uppmärksamheten kring Carin Ersdotter var så stor att hon vid ett tillfälle på 1830-talet fick fly in i ett hus vid Stortorget i Gamla stan. Enligt en dåtida dagbok ska 600 personer ha försökt tränga sig in för att få komma nära ”Vackra dalkullan”. Hennes utstrålning gav eko långt utanför Sveriges gränser.

Uppdaterad
Publicerad
 Äldre litografi visande "Den vackra dalkullan".
Äldre litografi visande "Den vackra dalkullan". Foto: Nordiska museet

Carin Ersdotter – kallad ”Vackra Dalkullan” – föds i Djura i Leksands kommun, men flyttar som 17-åring till Stockholm sommaren 1832. Hon tar jobb som ”mursmäcka” vid ett bygge innan hon får anställning på Järla gård hos familjen Staehl von Holstein. Denna gård i Nacka kommun är lösningen på veckans Stockholmsgåta.

Järla gård är den gula byggnaden centralt i bild som i dag ligger mitt bland bostadshusen vid Järla sjö.
Järla gård är den gula byggnaden centralt i bild som i dag ligger mitt bland bostadshusen vid Järla sjö. Foto: Läsarbild: Lennart Helleday

När den unga dalkullan kommer till Järla gård blir hennes främsta uppgift att sälja mjölk på Stortorget i Gamla stan. Det är när hon står där med sin mjölkkärra som hennes skönhet upptäcks. På kort tid blir hon välkänd i huvudstaden.

Nästan helt nystartade Aftonbladet skriver den 22 november 1833 att en ”lifvlig folksamling uppfyllt den sidan af torget hvarest mjöklbudet från landsbygden vanligen hålla med sina kärror. Den som på avstånd ser det förtviflade armbågandet kring åkdonet faller i häpnad, men vid närmare efterfrågan erfar man att folket icke tränges för mjölkens skull, utan för att se den vackra Dalkullan”.

Annons

Tidningen skriver att förbigående i alla åldrar och kön ”stadna liksom förtrollade.”

– Jag tror att tidningens artikel bidrog till att göra intresset ännu större. Jag brukar kalla henne för Sveriges första mediekändis, säger historieprofessor Anna Götlind som under flera år kartlade Carin Ersdotters liv genom att leta upp ursprungskällor i Stockholm och Dalarna.

Carin Ersdotter säljer mjölk på Stortorget. Målning tillskriven Erik Wahlbergson, troligen 1834. Stockholms stadsmuseum. Målningen är beskuren.
Carin Ersdotter säljer mjölk på Stortorget. Målning tillskriven Erik Wahlbergson, troligen 1834. Stockholms stadsmuseum. Målningen är beskuren.

Carin Ersdotter ska oftast ha varit iklädd "en platt intill håret liggande gul och vit mössa, tjock, kort fårskinnströja, svart yllekjol, röda strumpor och grova kommisskor".

Överste Joachim Staehl von Holstein beskriver i sin dagbok hur folks beundran för den unga kvinnan ibland gick över styr.

"En gång måste Carin störta sig flyende in i fru Bergmans hus och fler än 600 personer och trängde sig in. I huset blev hon gömd och folket stod och väntade på henne från klockan tio på förmiddagen till klockan fyra på eftermiddagen", skriver Joachim vars uppgifter bygger på brev han fick från sonen Otto Staehl von Holstein – Carin Ersdotters arbetsgivare på Järla gård.

 Äldre litografi visande "Den vackra dalkullan".
Äldre litografi visande "Den vackra dalkullan". Foto: Nordiska museet

När Carin återigen vågar sig ut finns enligt överstens beskrivning folkmassan fortfarande kvar och fler än 1000 personer förföljer henne genom Gamla stan och till sist är polisen tvingad att ingripa och ledsaga Carin tillbaka till Järla gård.

– Det är klart att det låter mycket med 1000 personer men det är inte omöjligt. Stockholm var en mycket mindre stad på den tiden så när Carin Ersdotter blev känd så lockades många till Stortorget för att se hur hon såg ut, säger Anna Götlind som i boken ”Förbindelser: fem Leksandskvinnor i Gamla stan” berättar om Carin Ersdotters liv.

En engelsman som besöker Stortorget jämför henne med ”den ryktbara Segelsömmar-dottern i Liverpool” och försäkrar samtidigt att brittiskan måste ”stå tillbaka” i jämförelsen med svenskan.

Enligt Aftonbladets beskrivning är Carin ”af smidig växt, med den skäraste hy, mörkt hår och ögon som äro obeskrifliga – med ett ord en verklig ängel i skinnpels”. Det poängteras också att Carin har sin fästman i hembygden och att hon är honom ”odrägligt trogen”. Polisen kallar efter de återkommande incidenterna ”ödmjukt” Carin till polishuset för att diskutera faktumet att hon stängde gatan med sin skönhet. Det står vidare i Aftonbladet att hon ”befanns oskyldig och fick återvända till sina mjölkflaskor”.

Tidningen skriver också om ett annat tillfälle då Carin Ersdotter flyr in i ett hus och får hjälp av att husägaren använder brandspruta för att hålla undan folket.

Aftonbladet den 22 november 1833.
Aftonbladet den 22 november 1833.

Uppmärksamheten ger Carin Ersdotter en ingång till societetsvärlden. Hon bjuds in till fina fester och får ofta presenter och gåvor i någon form. En anteckning säger att hennes skönhet inbringar omkring 40 riksdaler banco varje dag, uppger Dalarnas Tidningar.

Vid ett besök i de finare salongerna möter hon författaren och kvinnorättskämpen Fredrika Bremer som ritar av henne i sitt skissblock:

Fredrika Bremers porträtt av Carin Ersdotter.
Fredrika Bremers porträtt av Carin Ersdotter.

Carin Ersdotter blir även omtalad och avbildad i utländsk press. Det skrivs skillingtryck om henne och framställs bilder, litografier, teckningar och målningar.

"Den sköna hade sett tusenden vid sina fötter, som ägnat henne sin hyllning och ansett sig lyckliga, om de kunnat uppfånga en blick ur hennes själfulla ögon, och med all sin tjusning förmår denna så mäktigt verkande varelse att sätta en fattig bondpojkes hjärta i brand", skriver exempelvis en tysk tidning.

Men var det bara utseendet som gjorde Carin Ersdotter så dyrkad?

– Jag tror att det avgörande var att hon var från Dalarna och hade sin Leksandsdräkt. På 1830-talet fanns det starka nationalromantiska strömningar och Dalarna hade en extra fin klang. Men man ska veta att det stod många andra dalkullor på Stortorget så hon måste ha haft en alldeles speciell utstrålning och ett utseende som helt uppfyllde dåtidens ideal, säger Anna Götlind.

Anna Götlind, professor i historia, forskade under flera år kring Carin Ersdotter.
Anna Götlind, professor i historia, forskade under flera år kring Carin Ersdotter. Foto: Anders Ståhlberg

Men redan året efter tar Carin Ersdotters äventyr i Stockholm slut. Hon får inte fortsätta som mjölkpiga på Järla gård.

– Det blev sådan uppståndelse så att hon sålde väl knappt någon mjölk till slut och det var ju det som var viktigast för hennes arbetsgivare. Sedan var det ovanligt att dalfolket stannade en längre tid i Stockholm. Hon skulle hem och gifta sig med sin trolovade.

Dagen innan Carin lämnar huvudstaden kallas hon till kungliga slottet där hon får träffa kung Karl XIV Johan och kronprins Oskar.

Aftonbladet skriver 7 maj 1834 om uppmärksamheten som följde Carin Ersdotter vid avsked från Stockholm.
Aftonbladet skriver 7 maj 1834 om uppmärksamheten som följde Carin Ersdotter vid avsked från Stockholm.

Därefter eskorteras hon till Riddarhuskajen av Dalarnas riksdagsman. Hon lämnar Stockholm med ångbåten Yngve Frej och ska enligt Aftonbladet även under resan hemåt ha väckt uppståndelse: ”En resande som i går afton lämnat Westerås har berättat att halfva staden der skall varit i rörelse för att få se den nordiska skönheten”, skriver tidningen.

I hembygden blir det dock inte så lätt för Carin. Det pratas mycket bakom hennes rygg om att hon har gjort ”ett spektakel av sig själv” i Stockholmssalongerna. Något bröllop blir det inte heller, vilket sägs ha berott på hennes trolovades skeptiska hållning efter succén i huvudstaden.

Hon hittar dock snabbt en ny partner. 1835 gifter hon sig med Margretas Daniel Andersson från Gråda. Därefter är det inte mycket känt om Carin Ersdotter fortsatta liv mer än att hon avlider vid 70 års ålder 1885 och begravs på Djura kyrkogård.

Men hennes avtryck finns kvar än i dag. Det visar sig när vi besöker Järla gård där gatan intill är uppkallad efter henne – Vackra kullans väg.

Vackra kullans väg – i bakgrunden syns Järla gård.
Vackra kullans väg – i bakgrunden syns Järla gård. Foto: Johan Lindberg

Den första gården med namnet Järla ska uppförts på platsen redan år 900. Den person som bodde längst tid på Järla gård under 1800-talet var Otto Wilhelm Stael von Holstein – son till nämnde överste Joachim som nämnde Carin Ersdotter i sin dagbok.

Här en bild på Järla gård som fasaden ser ut ner mot sjön:

Foto: Johan Lindberg

1885 flyttade AB de Lavals Ångturbin sin verksamhet till området. Järla gård ingick i köpet och än i dag finns den stora maskinhallen och några andra verkstäder kvar i närheten.

Foto: Johan Lindberg

På 1940-talet genomfördes en upprustning av Järla gårds huvudbyggnad och flyglarna. Men exteriören har bevarat det mesta av sin 1700-talskaraktär. Fram till 1962 ägdes gården av AB de Lavals Ångturbin – de senaste 20 åren har området ägts av Wihlborgs, HSB och Riksbyggen.

Det finns två statyer som är skapade till Carin Ersdotters ära. En i Djura och en vid Järla gård – båda skapade av Peter Linde:

Statyn av Carin Ersdotter står vid Järla gård sedan 2005.
Statyn av Carin Ersdotter står vid Järla gård sedan 2005. Foto: Johan Lindberg

Carin Ersdotter är extra aktuell just nu eftersom Anna Götlind förra veckan berättade om dalkullan i samband med invigningen av innovativa museet Stockholms Kvinnohistoriska. Just på torsdagen föreläser hon dessutom om Carin på Stockholms stadsarkiv kl 17.30.

Mejla gärna till mittstockholm@svd.se om ni har någon egen berättelse om Järla gård. Nästa vecka kommer en uppföljande artikel med läsarhistorier. Eva Holmberg Seigerud har redan mejlat in en bild som hon tagit på den staty av Carin Ersdotter som finns i Dalarna:

Statyn av Carin Ersdotter som står i Djura.
Statyn av Carin Ersdotter som står i Djura. Foto: Eva Holmberg Seigerud

Ni som vill ha ett mejl varje gång en ny gåta läggs ut kan också höra av er. Välkomna tillbaka till en ny gåta framöver.

Annons
Annons

Äldre litografi visande "Den vackra dalkullan".

Foto: Nordiska museet Bild 1 av 13

Järla gård är den gula byggnaden centralt i bild som i dag ligger mitt bland bostadshusen vid Järla sjö.

Foto: Läsarbild: Lennart Helleday Bild 2 av 13

Carin Ersdotter säljer mjölk på Stortorget. Målning tillskriven Erik Wahlbergson, troligen 1834. Stockholms stadsmuseum. Målningen är beskuren.

Bild 3 av 13

Äldre litografi visande "Den vackra dalkullan".

Foto: Nordiska museet Bild 4 av 13

Aftonbladet den 22 november 1833.

Bild 5 av 13

Fredrika Bremers porträtt av Carin Ersdotter.

Bild 6 av 13

Anna Götlind, professor i historia, forskade under flera år kring Carin Ersdotter.

Foto: Anders Ståhlberg Bild 7 av 13

Aftonbladet skriver 7 maj 1834 om uppmärksamheten som följde Carin Ersdotter vid avsked från Stockholm.

Bild 8 av 13

Vackra kullans väg – i bakgrunden syns Järla gård.

Foto: Johan Lindberg Bild 9 av 13
Foto: Johan Lindberg Bild 10 av 13
Foto: Johan Lindberg Bild 11 av 13

Statyn av Carin Ersdotter står vid Järla gård sedan 2005.

Foto: Johan Lindberg Bild 12 av 13

Statyn av Carin Ersdotter som står i Djura.

Foto: Eva Holmberg Seigerud Bild 13 av 13
Annons
Annons
Annons
Annons