Annons

Janerik Larsson:Vad betyder Hongkong för Taiwan?

Pro-democracy activist Joshua Wong, foreground, joins other protesters to surround the police headquarters in Hong Kong on Friday, June 21, 2019.
Pro-democracy activist Joshua Wong, foreground, joins other protesters to surround the police headquarters in Hong Kong on Friday, June 21, 2019. Foto: Kin Cheung

Opinionen på Taiwan och i Hongkong vittnar om att kommunistpartiets hårdföra framfart har alienerat särskilt den yngre delen av befolkningen. Det innebär dels det uppenbara misslyckandet att den första generationen som vuxit upp i Hongkong efter att staden överlämnades från Storbritannien 1997, också är den del av befolkningen som känner störst känslomässigt och politiskt avstånd till Kina.

Det konstaterar Jojje Olsson i en analys i Dagens Arena.

Under strecket
Publicerad

Han pekar på att spänningen i Hongkong och utvecklingen i Taiwan innebär att ju lägre den kinesiska regimen väntar med att implementera en politik som ökar Kinas politiska inflytande i Hongkong respektive Taiwan, desto större växer sig motståndet mot just en sådan politik.

Räkna därför med upptrappad kinesisk påverkan inför presidentvalet på Taiwan i januari, inklusive politiskt våld och cyberoperationer. För att ta plats i partiets historieböcker – vid sidan av Mao Zedong och Deng Xiaoping – som ledaren som genom slutförde enandet av Kina genom en återförening med Taiwan, jobbar president Xi Jinping nämligen med tiden emot sig.

Taiwan är en välfungerande demokrati och därför både ett föredöma för opinionen i Hongkong och ett skäl till varför alltfler taiwaneser känner en nationell hemhörighet i stället för att se sig om en del av Kina.

Detta ses tydligt i de undersökningar om upplevd identitet som National Chengchi University, ett av Taipeis ledande universitet, har genomfört varje år sedan 1992, vilket var året då ladets första fria parlamentsvalet ägde rum.

Andelen svarande som ser sig själva som “taiwanes” snarare än “kines” har mer än fyrfaldigats sedan 1992 och uppgår nu till 56,9 procent. Samtidigt har svarsalternativet “kines” minskat från en högstanivå på 26,2 procent till 3,6 procent i år. (Övriga svaranden ser sig som en mix av de båda alternativen.) Svarsalternativet “taiwanes” ökade med 2,4 procentenheter jämfört i fjol; den största ökningen på fem år.

Samma trend kan ses vad gäller önskad relation till Kina. Andelen svarande som vill se Taiwan förklara sig självständigt – antingen genast eller på lång sikt – har sedan 1994 ökat från 11,1 procent till 25,7 procent. Andelen som vill se en återförening med Kina har under samma period minskat från exakt 20 till drygt 10 procent.

Den aktuella utvecklingen innebär att alltfler företag flyttar från Kina - bland annat till Taiwan. Det gör också Taiwan alltmer intressant för det svenska näringslivet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons