Annons

Vad blir förtal i sociala medier?

Mårten Schultz är professor i civilrätt och SvD:s juridiske kommentator.
Mårten Schultz är professor i civilrätt och SvD:s juridiske kommentator. Foto: Malin Hoelstad/SvD

Utpekanden i sociala medier väcker frågor. Även ett utpekande med begränsad spridning kan klassas som förtal. Mårten Schultz, professor i civilrätt, benar ut några frågor om rättsläget.

Under strecket
Publicerad

Att peka ut någon som brottslig eller klandervärd, i syfte att utsätta personen för missaktning, kan vara brottsligt. Utpekandet behöver inte få någon stor spridning för att det ska klassas som förtal.

I brottsbalken står det så här: ”Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.”

Vid grovt förtal kan straffet bli böter eller fängelse i upp till två år. Här kan spridningen, exempelvis till en stor skara följare, spela roll för om brottet bedöms som grovt.

I dag kom beskedet att en kvinna döms för grovt förtal i Nacka tingsrätt efter att hon publicerat inlägg om en svensk regissör i två slutna Facebookgrupper under metoohösten 2017.

SvD:s juridiske kommentator Mårten Schultz svarar här på några allmänna frågor om rättsläget.

När är det tillåtet att peka ut någon som brottslig eller klandervärd?

Det är tillåtet om det är försvarligt under förutsättning att den förtalande uppgiften var sann, eller det fanns skälig grund att tro att den var sann.

Varför kan det vara förtal att sprida en uppgift som är sann?

Det finns flera förklaringar. En är att även sanna uppgifter kan skada människor på ett sätt som inte är önskvärt – även brottslingar kan förtjäna en andra chans.

Spelar det någon roll hur stor spridning utpekandet får, exempelvis om det sprids av någon med många följare på sociala medier?

Hur stor spridning ett utpekande får har betydelse för bedömningen av om ett förtal ska anses som grovt eller av normalgraden, men det påverkar också påföljdsbedömningen och vilket skadestånd som ska utgå till offret.

När väger yttrandefriheten tyngre än potentiell skada?

När det är försvarligt att dela med sig av uppgifter om någon och uppgiften är sann eller det fanns tillräckliga skäl att tro att den var sann. En sak som kan påverka om det är försvarligt är om den som pekas ut som t.ex. brottslig är en makthavare eller har en särskild förtroendeposition.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons