Annons

Fredrik Kärrholm:Vad föräldrar bör berätta för sina döttrar

6,4 procent av alla unga kvinnor utsattes förra året för allvarliga sexualbrott, enligt ny statistik från Brå.
6,4 procent av alla unga kvinnor utsattes förra året för allvarliga sexualbrott, enligt ny statistik från Brå. Foto: Junge, Heiko / TT
Under strecket
Publicerad

Gäst | Sexualbrott

För unga kvinnor (16–24 år) har utsattheten för sexualbrott ökat med över 300 procent 2011–2016. Från 3,4 till 14 procent. Det visar den årliga och omfattande Nationella trygghetsundersökningen från Brottsförebyggande rådet (Brå).

Undersökningen baseras på 12  000 telefonintervjuer och påverkas inte av anmälningsbenägenhet. Däremot kan ökad medvetenhet och vilja att berätta om övergrepp inverka, men datainsamlingen skedde före #metoo-debatten och Brå:s slutsats är att det skett en faktisk ökning.

Med sexualbrott avses emellertid ett brett spektrum, från tafsande till våldtäkter.

Men i år har Brå även prövat en ny metod: enkäter där 200  000 personer tillfrågats. Dels antas anonymiteten ge mer uppriktiga svar. Dels gör det stora urvalet att utsatthet för smalare brottskategorier kan redovisas för specifika åldersgrupper.

Däribland allvarliga sexualbrott.

Det nya Sverige fordrar större försiktighet.

6,4 procent av unga kvinnor utsattes förra året för det Brå kallar allvarliga sexualbrott, i princip försök till eller fullbordat sexuellt tvång eller våldtäkt. Det handlar alltså om 1 av 16 unga kvinnor – varje år. Bland kvinnor i alla åldrar är utsattheten 2 av 100 och bland män 3 av 1000.

Annons
Annons

Metodförändringen innebär att siffrorna inte kan jämföras med tidigare år. Det kan dock konstateras att sexualbrott ökar generellt. Och vanligast är att gärningspersonen är en okänd man och att brotten sker på allmän plats.

Frågan är vad ökningen beror på? Brå har inte presenterat några hypoteser, men orsakerna är med säkerhet flera.

Tänkbara förklaringar är svagare social kontroll, sämre fungerande skolor, ökad konsumtion av våldsam pornografi och allmän normupplösning.

En annan förklaring kan vara att Sverige fått en onormal könsobalans, till följd av att majoriteten asylsökande är unga män. 2016 gick det 116 tonårspojkar på 100 tonårsflickor, enligt siffror från Migrationsverket och Statistiska Centralbyrån. 2011 var förhållandet 106 och 100.

Att migrationspolitiken skulle leda till könsobalans påpekades tidigt, av bland andra den framlidne professorn Hans Rosling. Hans amerikanska professorskollega Valerie Hudson har även varnat för utvecklingens konsekvenser. Hennes forskningsöversikt visar att samhällen med fler män blir våldsammare och farligare för kvinnor.

Ytterligare en eventuell delförklaring återfinns i Brå:s omtalade rapport ”Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet” från 2005. Under den studerade tidsperioden 1997-2001 var 95 procent av utrikes födda inte misstänkta för vare sig våldsbrott eller tillgreppsbrott. Icke desto mindre var det fem gånger så vanligt att utrikes födda män var misstänkta för våldtäkt, jämfört med inrikes födda män. Förmodligen finns en koppling till kultur och kvinnosyn.

Förutsatt att en överrisk kvarstår framstår det som logiskt att sexualbrotten ökar i takt med att andelen utlandsfödda män ökar. År 2000 var 11,5 procent av befolkningen utlandsfödda, 2016 var det 17,8 procent. Sambanden bör klargöras.

Oavsett orsaker är trenden tydlig. Förvärras problemen kan nog väljarna förväntas bli mindre förlåtande gentemot politiker som inte förmår vända utvecklingen. En förändring till det bättre riskerar dock att dröja.

Ansvarsfulla föräldrar gör således klokt i att upplysa sina döttrar om verklighetens realiteter. Det nya Sverige fordrar större försiktighet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons