Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Vad händer om hela världen slutar flyga i kväll?

Ett dygn med tåg till Bryssel. En vecka med båt till USA. Vissa hävdar att tanken är befängd, andra att det är hög tid. Är det möjligt att sluta flyga – och är det ens det bästa för miljön?

SvD frågar en rad experter – och får en del förvånande svar.

Uppdaterad
Publicerad

Att stanna på marken har blivit en mindre folkrörelse. Inför årsskiftet lovade nästan 15 000 svenskar på Facebook att inte flyga under hela 2019.

– Jag har slutat flyga av klimatskäl för jag vill inte säga en sak och göra en annan. Jag vill leva som jag lär. Jag tycker att det är vansinnigt att människor som samlas för att prata om klimatet kommer hit i privata flygplan, sade klimataktivisten Greta Thunberg när hon anlände med tåg till toppmötet World Economic Forum i Davos.

Flygandet är en av de största klimatbovarna och står för mellan 2 och 5 procent av klimatutsläppen, lite beroende hur man räknar på de så kallade höghöjdseffekterna.

För svenskarna, som reser betydligt mer än världsgenomsnittet, står flyget för upp emot 20 procent av klimatutsläppen, enligt Naturvårdsverket.

En tydlig påminnelse om hur beroende vi gjort oss av flyget kom när det skapade kaos när en enda flygplanstyp togs ur trafik efter olyckan i Etiopien i mars.

Vi bestämde oss att ta reda på hur det faktiskt ligger till.

Annons

Så är det ett realistiskt löfte att inte bara skippa solsemestern i Thailand, utan också att företag, politiker och myndigheter ska avstå helt från att flyga?

Frågar man flygindustrin är svaret – förstås – nej.

– För 80 procent av flygandet finns i dag inget praktiskt sätt att ersätta det med tåg eller båt, hävdar Sean Newsum, som ansvarar för miljöstrategi för kommersiella flygplan hos flygplanstillverkaren Boeing.

Frågar man klimataktivisterna är det i stället uppenbart att vi snabbt måste dra ner på flygandet. En av de kändisar som (något motvilligt) slutat flyga är Greta Thunbergs mamma, operasångerskan Malena Ernman.

– Jag var helt beroende av flyget i jobbet. Men det råder en akut klimatkris och nu är jag för insatt i frågan för att inte agera. Vi måste ändra våra vanor, sa hon redan 2017.

Vi bestämde oss att ta reda på hur det faktiskt ligger till. Vad händer om vi tog kraven om flygstopp på fullt allvar, om sista flyget landar på Arlanda klockan 18 i kväll och det sedan är slutfluget i hela världen?

Vi ställde frågan till en rad företrädare för näringslivet, turistbranschen, den offentliga sektorn, högskolorna och politiken.

Spoiler: det är mer komplicerat än ni tror!

Annons
Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Det finns det en industri som, ibland motvilligt, tvingas ställa om mot en mer flygfri värld, pressad av nya krav från kunderna: turistbranschen.

Enligt en färsk DN/Ipsos-undersökning har en av tre svenskar redan valt andra transportmedel än flyg, av hänsyn till klimatet.

Alexander Huber, Nordenchef för researrangören Tui, är personligen tveksam till att minska flygandet kraftigt, men medger att det skulle gå att hitta alternativ.

– Hypotetiskt skulle säkert konsumenterna anpassa sig till ett läge utan flygresande. Om det till exempel fanns pålitliga tågförbindelser ner till kontinenten, är det klart att folk skulle använda dem i stället, säger han.

Att släppa drömmen om en jul i solstolen må svida. Men alla dessa svenskar som flyger till diverse rutinmöten i utlandet? Vad hände med videokonferenserna som skulle göra flygandet onödigt?

Flera av de personer som SvD talat med konstaterar att väldigt många flygresor till möten i och utanför Sverige skulle kunna undvikas.

Annons

Greta Thunbergs tågresa till Davos tydliggör problemet. Det tog 30 timmar för henne att komma fram.

Men det är, som vanligt, komplicerat. Tekniken finns, och används förvisso en del. Men ska man tro Utrikesdepartementet kommer Sveriges diplomatkår inte att skippa Arlanda till förmån för Skype helt och hållet.

– På sikt kan man säkert göra en del med videomöten. Det skulle också vara möjligt att ersätta en del flygande inom Europa med snabbtåg, säger Buster Mirow Emitslöf, pressansvarig på Utrikesdepartementet, vars anställda och politiker ständigt reser runt i världen.

Det finns ett stort problem. I Europa finns väldigt få snabbtåg. Greta Thunbergs tågresa till Davos tydliggör problemet.

Det tog 30 timmar för henne att komma fram.

Och trots regeringens löften om att satsa mer på tåg går det ännu inte att boka biljetter direkt mellan Stockholm och Bryssel.

Den minister som vill skippa flyget inför nästa EU-möte kan lösa det med en hel del trixande. En sökning på sj.se och sajten thetrainline.com ger en resa som börjar 05.25 i Stockholm och är framme i Bryssel tidigt nästa morgon.

Annons

Ett ministermöte i Bryssel som kan vara avklarat på en förmiddag skulle ta flera dagar i anspråk. Och om den svenska statsministern måste resa till ett FN-möte i New York skulle bara båtresan mellan New York och Storbritannien ta sju dygn.

Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Det diplomatiska arbetet och relationen med andra länder bygger på att man kan prata. Mycket görs inte upp i mötesrummen, utan i informella möten.

Om Sverige placerade ut fler seniora representanter som hade större befogenheter att representera Sverige, runt om i världen, skulle resorna möjligen kunna minskas, konstaterar UD:s Buster Mirow Emitslöf.

– Men förr eller senare kommer frågorna upp på ministernivå eller till stats- och regeringschefer, och då måste någon resa. Och att det skulle ta nästan två veckor att resa med båt till New York för ett toppmöte i FN är inte realistiskt.

Annons

Då kan man ju undra om UD inte bara struntar i klimatet utan dessutom är rent teknikfientliga, som inte satsar mer på videomöten? Riktigt så enkelt är det inte, hävdar Buster Mirow Emitslöf.

– Det diplomatiska arbetet och relationen med andra länder bygger på att man kan prata. Mycket görs inte upp i mötesrummen, utan i informella möten när man stöter på varandra i korridorerna.

Vi har redan konstaterat att Alexander Huber på Tui inte är speciellt entusiastisk över tanken att inte få flyga. Han menar att två saker skulle gå förlorade om turistnäringen tvingades hålla sig till tåg och båt. En är kontakten med andra kulturer.

Turism är en viktig inkomstkälla i många länder.

– Vad vi gör är att ta människor till andra platser, där de kan se andra kulturer. Det är något som skapar kulturell förståelse. Om du tar bort flyget kommer de mötena inte att äga rum.

Det andra han pekar på är att turism är en viktig inkomstkälla i många länder. Så mycket som 10 procent av världens befolkning har sin lön från turismen, enligt Tui.

– Länder som Kenya, Tanzania och Mauritius skulle inte kunna kompensera bortfallet av turister från Europa och USA med ökad lokal och regional turism.

Annons
Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Turism och diplomati är till sin natur verksamheter som kräver att människor reser. Då borde utbildningsväsendet ha bättre förutsättningar att klara sig utan flyg? Det handlar trots allt i första han om att undervisa elever i universitetsaula.

Om det händer kan KTH hamna i ett b-lag.

Men nej, Sigbritt Karlsson, rektor på Kungliga Tekniska högskolan, ger en annan bild.

– För att kunna vara ett internationellt lärosäte är vi väldigt beroende av flyget. Vi har till exempel ungefär 700 betalande studenter som kommer från länder utanför Europa. Konsekvensen skulle i praktiken innebära att den delen upphör, säger hon.

Sigbritt Karlsson ser en risk att forskningen i så fall regionaliseras, att de stora universiteten i USA i första hand samarbetar med andra amerikanska universitet, medan de tekniska högskolorna i Shanghai fokuserar sitt samarbete på skolor i Peking och Shenzhen, som enkelt kan nås med de kinesiska snabbtågen.

Om det händer kan KTH hamna i ett b-lag.

Annons

– Eftersom vi är ett litet språk och ett litet land kommer färre att ta notis om oss om vi inte kan delta i det internationella samarbetet. Det i sin tur slår mot de svenska företagens chanser att exportera.

Samma risk ser Johan Öberg, som är svensk vd för det globala konsultföretaget BCG. Mindre flygande innebär mindre erfarenhetsutbyte.

Merparten av alla tunga komponenter transporteras med tåg eller fartyg, men när något ändå saknas, då gäller flyget.

– Verkstadsteamet i Norden kommer inte att kunna dela lika mycket kunskap och erfarenheter med teamen i resten av världen, säger han.

Faktum är att industrin dessutom de senaste 20-30 åren har blivit allt mer beroende av snabba transporter. Produktion enligt modellen just-in-time bygger på att fabrikerna har minimala lager. Tanken är att hålla sig med precis så mycket komponenter som behövs för några dagars produktion. Merparten av alla tunga komponenter transporteras med tåg eller fartyg, men när något ändå saknas, då gäller flyget.

För ett globalt företag med tillverkning på flera kontinenter är det inte ett alternativ att vänta i två veckor medan det där lilla kullagret som saknas färdas med båt över Atlanten, konstaterar Boeings Sean Nuwsum.

Annons

– Produktionssystemen som de ser ut i dag skulle upphöra att fungera.

Ett sådant företag är svenska Sandvik, vars maskiner inte alltid lämpar sig för flygfrakt. Men servicen av samma maskiner är helt beroende av att både tekniker och komponenter kan flyga.

”Ett plötsligt tvärstopp i flygtrafiken skulle försätta våra kunder, som finns runt om i världen, i en situation där delar av deras produktion inom bara någon dag riskerar att stanna”, skriver Sandviks presschef Martin Blomgren i ett mejl till SvD.

Och har man, som telekomjätten Ericsson, både ett privatjet och en vd som är bosatt i USA och tillbringar en stor del av sin tid på huvudkontoret i Kista, står ett flygstopp sannolikt inte högst på önskelistan.

Ett av de områden som skulle ha allra svårast är sjukvården.

Såväl säljare som servicetekniker flyger ständigt runt i världen. Ändå är faktiskt Ericssons besked att man försöker göra sig allt mindre beroende av flyget.

Annons

"Vi utför mycket av våra tjänster från fyra globala service centers på distans och tjänsterna automatiseras allt mer. Härtill har vi servicetekniker lokalt”, skriver företaget i ett mejl till SvD.

Om de största syndarna tänker om finns det kanske hopp.

Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Ändå är det nog inte näringslivet med dess privatjet och flygtransporter som skulle få störst problem i en värld utan flyg. Ett av de områden som skulle ha allra svårast är sjukvården.

– Det skulle vara oerhört svårt att klara oss utan luftburen ambulanssjukvård. I vissa många fall är det rent livsavgörande att vi snabbt kan ta oss till en skadad eller svårt sjuk patient och sedan flyga personen till sjukhus, säger Stig Holmberg, länsansvarig för ambulanssjukvården i region Norrbotten.

Annons

Inte heller de planerade ambulanssjuktransporterna kan utan vidare ersättas med markbunden transport. Avstånden till specialistsjukhusen i Uppsala och Göteborg varierar mellan 80 och nästan 120 mil, en resa i bil på mellan 9 och 14 timmar.

Inte helt förvånande är det bara Boeing som inte ser någon möjlighet att drastiskt minska flygandet.

– Om vi skulle skicka en patient med vägbunden ambulans skulle den behöva vara borta i flera dagar. Det är vare sig bra för patienten eller ett vettigt sätt att hushålla med resurser, säger Stig Holmberg.

Buster Mirow Emitslöf på UD lyfter också fram den internationella katastrofhjälpen.

– I akuta situationer är flyg ofta den enda möjligheten att snabbt få ut till exempel livsmedel, sjukvårdsutrustning och personal till ett utsatt område. Där kommer tåg eller båtar aldrig att kunna ersätta flyget, säger han.

Det är med andra ord få branscher och samhällssektorer som anser sig klara av att sluta flyga imorgon. Betyder det att vi borde släppa alla visioner om ett samhälle där vi klarar oss utan flyg?

Kanske inte.

SvD ställde alla intervjupersoner en andra fråga: skulle det vara möjligt att sluta flyga om ni fick fem år att förbereda er?

Annons

Nu visar det sig att nästan alla, om än ibland motvilligt, medger att – visst går det. Inte helt förvånande är det bara Boeing som inte ser någon möjlighet att drastiskt minska flygandet.

 

 

Sigbritt Karlsson på KTH konstaterar att en större andel av de möten som i dag hålls fysiskt skulle kunna ersättas med videokonferenser. Det gäller inte minst det internationella samarbetet mellan forskare.

Blir man tvingad skulle man säkert kunna ta bort 70 procent av flygandet.

– Är det rimligt att flyga till Bryssel för ett tvåtimmarsmöte och sen flyga hem igen när man kan ha det på länk? Redan i dag har man ofta avstämningar i de stora projekten på Skype. Jag tror dock att man måste utveckla tekniken och göra människor mer bekväma med den, om det ska kunna ersätta resandet.

På Sandvik svarar presschef Martin Blomgren att man tillsammans med sina kunder skulle se till att hitta lösningar för att fortsätta hantera leveranser och lager effektivt.

Till och med BCG-konsulten Johan Öberg, som ständigt är på resa, menar att det skulle gå att ställa om sättet att arbeta, utan att det skulle få alltför allvarliga konsekvenser.

Annons

– Vi skulle nog jobba mer i de naturliga kluster som finns baserat på en närhet. Blir man tvingad skulle man säkert kunna ta bort 70 procent av flygandet. Frågan är om det inte är bättre att försöka göra det än att ta bort den där sista skvätten som faktiskt har ett stort värde.

Men det finns ytterligare en viktig fråga: vore det ens bra för klimatet att ersätta flyget helt och hållet? Det kommer till exempel aldrig att bli möjligt att resa mellan Europa och USA eller Australien med tåg. Bit ihop, ta ledigt och åk båt, är det uppenbara svaret.

Men riktigt så enkelt är det inte. Enligt organisationen Climate Care skapar det faktiskt större utsläpp per passagerare att åka med kryssningsfartyget Queen Elizabeth mellan Europa och USA, än att flyga dit i turistklass.

Så nej, den dagen kommer förmodligen aldrig när vi helt slutar flyga. Inte ens Naturskyddsföreningen ser det som helt realistiskt.

”Men som flygandet ser ut i dag kommer det behöva minska avsevärt om vi ska nå våra nationella och internationella klimatmål”, skriver Naturskyddsföreningen på sin hemsida.

Efter reklamen visas:
Mellan Raderna Om flygskam. Måste vi sluta flyga? Vad skulle hända om Arlanda stängdes?

Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 4

Illustration: Thomas Molén

Bild 2 av 4

Illustration: Thomas Molén

Bild 3 av 4

Illustration: Thomas Molén

Bild 4 av 4