Annons

"Vad ni än gör, tro inte på boken om Hans och Greta"

Sagan om Hans och Greta publicerades 1812.
Sagan om Hans och Greta publicerades 1812. Foto: IBL

För någon månad sedan skrev jag om sagan om Rödluvan, som kan spåras långt tillbaka till medeltiden. Detta har resulterat i fler frågor om sagor, och idag är det dags för en av de allra vidrigaste, den om Hans och Greta.

Ni vet, historien om de två små barnen som föräldrarna vill bli av med så mycket att de låter dem gå vilse i skogen i förhoppningen om att de skall svälta ihjäl, varefter de fängslas av en häxa som vill äta upp dem, något som endast avvärjs genom att de lyckas knuffa in henne i ugnen.

Hur gammalt är detta norénska familjeskräckfilmsmanus?

Under strecket
Publicerad

Sagan om Hans och Greta, på tyska Hänsel und Gretel, kan inte spåras lika långt tillbaka som många andra av de berättelser som bröderna Grimm nedtecknade i början av 1800-talet. Rödluvan, Snövit, Törnrosa med flera sagor är mycket äldre, om vi utgår från bevarade nedteckningar.

”Hans och Greta” nedtecknades omkring 1810 och publicerades 1812, och av senare anteckningar framgår att bröderna Grimm bland annat utgick från hessiska berättelser. En annan bidragsgivare var Dorothea Wild, en kvinna som senare gifte sig med Wilhelm Grimm.

Väl att märka är den elaka frun, som eggar sin make till att sätta ut barnen i skogen, inte en styvmor i den grimmska originalversionen, utan barnens biologiska moder. Scenariot med den onda styvmodern som övertalar sin motsträvige make att göra sig av med barnen tillkom först senare.

Men finns det äldre förlagor? Säkert, men ingen som är exakt likadan. Berättelsen tillhör en vida spridd sagotyp, i vilken smarta barn överlistar monster, häxor och andra onda makter; i synnerhet de kannibalistiska häxorna är ganska vanliga i europeisk folklore, både västeuropeisk och rysk (Baba Jaga).

Annons
Annons

Historien om hur Hans och Greta letar sig hem genom skogen med hjälp av sin egen finurlighet är också flitigt förekommande i folksagor. Den som så önskar kan utan större problem finna paralleller till narrativa element i sagan i grekisk mytologi och i homerisk epik.

Allt detta talar för att ”Hans och Greta” är en av flera varianter på teman som kretsar kring dels hotet från häxor och odjur, dels svältrisken i det gamla bondesamhället.

Försök har gjorts att spåra ursprunget till specifika hungersnödsepoker, till exempel till den stora missväxts- och svältperioden på 1310-talet, men personligen ger jag inte mycket för dessa spekulationer. Sagan kan lika gärna ha inspirerats av de umbäranden som folk i Tyskland och angränsande länder upplevde under ett av 1600- och 1700-talens nödår.

Ett memento bör tillfogas. Vad ni än gör, tro inte på Hans Traxlers bok Die Wahrheit über Hänsel und Gretel (”Sanningen om Hans och Greta”) från 1963. I boken berättas om en viss Georg Ossegg, som skall ha funnit belägg för att sagan har en verklighetsbakgrund, och att det ursprungliga händelseförloppet utspelade sig i Schwarzwaldregionen på 1600-talet.

Allt är en bluff, påhittat av Traxler själv. Boken är en parodi på forskning – men den lurade många tyska läsare på 1960-talet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons