Annons

Lotta Lundberg:Vad ska vi göra med grisen?

Foto: Kerstin Joensson/TT
Under strecket
Publicerad

Robert Menasse nya bok ”Die Hauptstadt” utspelar sig i EU-sätet Bryssel.

Foto: IBL, SuhrkampBild 1 av 1

Det springer en gris genom Bryssel.

Så börjar en av fjolårets bästa romaner ”Die Hauptstadt”. Skriven av österrikaren Robert Menasse.

Grisen jagas sedan genom hela boken. Den måste fångas in, man kan ju inte ha en spritt språngande gris i trafiken, eller hur?

Det här låter kanske som en barnbok, det är det inte, det är i högsta grad en vuxenbok. Störst behållning har den läsare som inte är symbolanalfabet och kan förhålla sig till såväl undertext som kontext. Men det kan vi väl – eller hur – alla har ju tagit studenten.

På svenska är vi morsgrisar allihopa och köper grisen i säcken medan tyskarna köper katten i säcken.

Egentligen handlar romanen om de sju huvudpersoner som grisen springer förbi. Tänk upptakten i Robert Musils ”Mannen utan egenskaper” – fast med gris.

Men det lämnar jag därhän, eftersom det här inte är en recension utan en grisspekulation.

Från början är det oklart vad det är för gris. Olika språk har sina ordstäv.

På tyska säger man ”Du hast Schwein gehabt” och då menar man tur.

På svenska är vi morsgrisar allihopa och köper grisen i säcken medan tyskarna köper katten i säcken. Vi förfasar oss över mulliga mansgrisar men det tar lång tid innan vi genomskådar gullegrisen.

Annons
Annons

Robert Menasse nya bok ”Die Hauptstadt” utspelar sig i EU-sätet Bryssel.

Foto: IBL, SuhrkampBild 1 av 1

I huvudstaden Bryssel samsas 27 språk.

Grisen är en så stor del av Europas historia att vi inte kan radera den.

Robert Menasse nya bok ”Die Hauptstadt” utspelar sig i EU-sätet Bryssel.
Robert Menasse nya bok ”Die Hauptstadt” utspelar sig i EU-sätet Bryssel. Foto: IBL, Suhrkamp

Alla har sina metaforer. Men även de mindre belästa förstår vad de menade som sa judesugga för 75 år sedan – eller nazistsvin.

Vad ska vi göra med grisen?

Strunta i den? Lyfta fram den? Aldrig glömma? Glömma lite grann?

Hur förhöll vi oss till grisen för 75 år sedan? Vad är skillnaden i dag?

Grisen är en så stor del av Europas historia att vi inte kan radera den.

Går det ens att förstå EU utan att tänka Auschwitz?

Och om det är för svårt med EU kan man tänka Eurovision Song Contest som kom till av samma skäl. För att vi ska komma närmare varandra och helst inte slå ihjäl våra grannar.

Romanens titel syftar alltså inte bara på Bryssel utan på Auschwitz som moralisk huvudstad. Offren kom från hela Europa. Ohyggligheterna fick benägen hjälp från hela Europa.

I romanen får den överstatliga Kommissionen uppdraget att hitta på någon form av minneshögtid inför en årsdag. Den ligger i ständig konflikt med det iskallt fåfänga Rådet där alla sitter och håller på sin storlek av jordgubben och nationalstaterna fortsätter sin brännheta maktkamp.

En trollfabrik trollar till det så att det ser ut som om folk vill kalla grisen Muhammed.

Alla vet inte vad en spargris är.

Samtidigt bildas en Facebook-grupp av djurrättsaktivister. De vill att grisen ska få löpa fritt genom salongerna.

Kommissionen bestämmer att ge grisen ett namn, så att vi vet vad vi talar om.

En trollfabrik trollar till det så att det ser ut som om folk vill kalla grisen Muhammed.

Då vaknar de riktigt bokstavstrogna. Och Bryssel får panik. Det är en genial roman.

I verkligheten har EU just avslutat sitt toppmöte i Sofia. EU behöver mer pengar.

I Sverige höjer vi på ögonbrynen och säger att det vi betalar får räcka.

Det vi gjorde får räcka – häää?

I Tyskland får åtminstone läsare av morgontidningar ordentliga listor på vad Junckers tänker göra med pengarna. Inte bara krig kostar. Även fred. Jag hoppas att romanens svenska översättning kommer innan valet. För även vi måste få ordning på grisen. Ett av Europas främsta uppdrag är att alltid förhålla sig till grisen. Grisen är vårt gemensamma kulturarv.

Vi får aldrig mer stå och se på.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons