Annons

”Våga tränga dig på när någon mår dåligt”

Alfred Skogberg är generalsekreterare i Suicide Zero. som har skapat tvåtimmarskursen ”Våga fråga”. Innehållet står överläkaren i psykiatri, Johan Andreen, för.
Alfred Skogberg är generalsekreterare i Suicide Zero. som har skapat tvåtimmarskursen ”Våga fråga”. Innehållet står överläkaren i psykiatri, Johan Andreen, för. Foto: Tomas Oneborg

Musikern Tim Berglings bortgång berörde många starkt. Nu vill organisationen Suicide Zero uppmuntra fler att prata om psykisk ohälsa. Frågan ”Har du tankar på att ta ditt liv?” kan vara direkt livräddande – särskilt om vi vågar lyssna på svaren.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Alfred Skogberg (längst t h) bjöd in sina grannar i radhusområdet (fr v) Aina Florin, Lena Carlqvist, Johan Hildén och Marie Dahlstrand till en kurs om hur vanliga medmänskliga samtal kan bidra till att rädda liv.

Foto: Tomas Oneborg

Lena Carlqvist, Marie Dahlstrand, Alfred Skogberg och Aina Florin samtalar.

Foto: Tomas Oneborg

Suicide Zero har skapat tvåtimmarskursen ”Våga fråga”. Innehållet står överläkaren i psykiatri, Johan Andreen, för.

Foto: Tomas Oneborg

Det är en ljuv vårkväll och dagens sista solstrålar lyser in i soffhörnet hemma hos Alfred Skogberg. Han är generalsekreterare i den ideella föreningen Suicide Zero och har bjudit in sina grannar för att fira föreningens femårsjubileum genom att ge en tvåtimmarskurs i den svåra konsten att prata om psykisk ohälsa och självmord. Vanligast är annars att kursen hålls på olika arbetsplatser. 

Alfred Skogberg har tidigare skrivit boken ”När någon tar sitt liv – tragedierna vi kan förhindra” (Ordfront, 2012). En av anledningarna till hans starka personliga engagemang är att hans barndomsvän Jonas tog sitt liv år 1993.

Kursen hemma hos Alfred Skogberg hölls i början av den vecka då världen senare skulle få beskedet att artisten Avicii, musikern Tim Bergling, hade gått bort. Dödsbudet fick organisationerna Suicide Zero, Spes och Mind att gå ut med ett gemensamt debattinlägg för att framhäva vikten av att vi vågar prata om det mörkaste och svåraste och att våra politiker ska göra allt som står i deras makt för att den psykiska ohälsan ska minska:

Annons
Annons

Alfred Skogberg (längst t h) bjöd in sina grannar i radhusområdet (fr v) Aina Florin, Lena Carlqvist, Johan Hildén och Marie Dahlstrand till en kurs om hur vanliga medmänskliga samtal kan bidra till att rädda liv.

Foto: Tomas Oneborg

”Är det så att du misstänker att någon i din omgivning funderar på att ta sitt liv så ta personen åt sidan. Berätta att du är orolig och att du vill höra hur hen mår. Ta en promenad eller en fika. Ställa öppna frågor om det du är orolig för.”

Toppforskare: Medicin mot ångest får fel effekt (SvD Premium) | SvDsvd.se

Men att inleda ett samtal om självmordstankar är inget man gör på en kafferast. Borde det vara just så enkelt? Hur man bör agera för att få till empatiska samtal om psykisk ohälsa är precis det vi ska lära oss den här måndagskvällen.

Alfred Skogberg inleder kort med fakta om självmord och berättar att innehållet i kursen har tagits fram av en överläkare i psykiatri. Syftet är att deltagarna ska bli tryggare i att prata om psykiska problem, men också kunnigare i att känna igen tecken på psykisk ohälsa av olika slag.

Det lilla gänget hemma hos Alfred formerar sig snabbt i två och två. Första uppgiften är att diskutera vilka myter om självmord vi stött på. En seglivad sådan är att Sverige är det land i världen där flest tar livet av sig.

– Nej, Litauen, Ryssland och andra länder i öst har flest självmord, svarar Alfred.

Alfred Skogberg (längst t h) bjöd in sina grannar i radhusområdet (fr v) Aina Florin, Lena Carlqvist, Johan Hildén och Marie Dahlstrand till en kurs om hur vanliga medmänskliga samtal kan bidra till att rädda liv.
Alfred Skogberg (längst t h) bjöd in sina grannar i radhusområdet (fr v) Aina Florin, Lena Carlqvist, Johan Hildén och Marie Dahlstrand till en kurs om hur vanliga medmänskliga samtal kan bidra till att rädda liv. Foto: Tomas Oneborg
Annons
Annons

I Sverige har antalet självmord bland vuxna sjunkit de senaste 30 åren medan antalet bland tonåringar ligger stilla. Sveriges riksdag antog år 2008 en nollvision för självmord. Ur Suicide Zeros synvinkel borde utbildningar om hur självmord kan förebyggas bli lika vanliga som första hjälpen-utbildningar.

Men är det verkligen alltid möjligt att förhindra självmord?

– Nej inte alltid, men ofta. Medmänsklighet kan räcka långt och så samhällsinsatser som räcken på broar, vilka ibland kan hindra impulshandlingar. I en impulsiv stund letar man inte upp nästa bro.

Starka riskfaktorer är stora livsomställningar som till exempel:

Pension eller arbetslöshet

Allvarlig sjukdom eller en ny diagnos

Separation eller dödsfall hos en närstående

Mobbning eller kränkningar

Barnafödande

Flyktingskap

Komma ut om sexuell identitet

Som chef har jag tänkt på att det är viktigt att fånga upp de här frågorna på arbetsplatsen också.

Kursdeltagarna får i uppgift att spela upp scener där utgångspunkten är ett samtal med någon som utvecklat psykisk ohälsa efter en stor livsomställning. Grannarna skapar nya små grupper om två eller tre personer. De flesta har erfarenhet av att de själva eller personer i närheten blivit arbetslösa, separerat, drabbats av en närståendes dödsfall eller liknande. De har inte svårt att sätta sig in i problematiken.

– Som chef har jag tänkt på att det är viktigt att fånga upp de här frågorna på arbetsplatsen också, säger Marie Dahlstrand.

Flera ger exempel på när de själva har känt att de har brustit som medmänniskor, att det har varit svårt att veta om det är rätt att ta kontakt eller om den drabbade helst vill vara i fred.

Annons
Annons

Lena Carlqvist, Marie Dahlstrand, Alfred Skogberg och Aina Florin samtalar.

Foto: Tomas Oneborg

– Vi som mår bra och har energi ska höra av oss och säga: ”Kom hem till mig på en fika!” eller ”Har du lust att ta en promenad?” Jag tror på att vara artigt påträngande i de här lägena, säger Alfred Skogberg.

Men alla vill väl inte att grannar eller vänner ska höra av sig?

– Så kan det vara och då får man backa. Men är du genuint orolig kan du fråga om det går bra att återkomma en annan dag. Det kan ta tid att bygga upp förtroendet, säger Alfred Skogberg.

Nästa scenario rör en person som inte deltar i livet på samma sätt som tidigare och verkar nedstämd. Uppgiften är att ta reda på hur personen mår. Det är känt att hen gärna dricker alkohol. Vi får lära oss att ställa öppna frågor, lyssna uppmärksamt och bekräfta det vår samtalspartner berättar.

Lena Carlqvist, Marie Dahlstrand, Alfred Skogberg och Aina Florin samtalar.
Lena Carlqvist, Marie Dahlstrand, Alfred Skogberg och Aina Florin samtalar. Foto: Tomas Oneborg

Ett gäng sätter sig kring det runda bordet i köket. De kommer imponerande snabbt igång med rollspelandet.

”Jag tycker att du håller dig mycket på din kant nu”, säger frågaren.

”Jaa, så är det kanske”, är det korta svaret.

Efter en kort stunds lyssnande går frågaren direkt på pudelns kärna genom att först säga ”Får jag ställa en jobbig fråga?”. När svaret är jakande kommer den:

”Kan det vara så att du dricker mycket just nu?”

Vi som lyssnade till detta samtal funderade över hur rak man ska vara.

När man går sida vid sida, utan ögonkontakt, kan det vara lättare att prata öppet.

Annons
Annons

Suicide Zero har skapat tvåtimmarskursen ”Våga fråga”. Innehållet står överläkaren i psykiatri, Johan Andreen, för.

Foto: Tomas Oneborg

– Den som har problem på riktigt blir glad för att få den frågan, hävdade Peter Erell.

Alfred Skogberg håller med, men säger att det alltid är bra att visa respekt genom att be om lov att fråga först.

Samma sak gäller självmordstankar. Be att få fråga, men var inte rädd för den information som kommer.

– Ett bra sätt att få till svåra samtal är att föreslå en promenad. När man går sida vid sida, utan ögonkontakt, kan det vara lättare att prata öppet, säger Alfred Skogberg.

Suicide Zero har skapat tvåtimmarskursen ”Våga fråga”. Innehållet står överläkaren i psykiatri, Johan Andreen, för.
Suicide Zero har skapat tvåtimmarskursen ”Våga fråga”. Innehållet står överläkaren i psykiatri, Johan Andreen, för. Foto: Tomas Oneborg

Självmordstankar är inte ovanliga och normala att ha. Men om läget är akut gäller det förstås att vara lyhörd och lotsa vidare snabbt. Det finns mycket hjälp att få, på olika nivåer inom vården och via ideella organisationer.

För den som har ett allvarligt samtal med en person i kris är det viktigt att förmedla hopp. Livet blir ljusare igen, många har mörka tankar, ingen ska behöva dö i förtid.

Det har mörknat ute på gatan i radhusområdet. Två kurstimmar har gått fort, flera av deltagarna säger att det kommer att kännas lättare att ställa obekväma frågor nu när de har fått öva. Alfred ser nöjd ut. Hans mission om att våga vara artigt påträngande när vi oroar oss för personer i vår närhet har nått fram.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons