Annons

Vägval efter coronakris splittrar januaripartierna

Hur länge håller samarbetet mellan finansmarknadsminister Per Bolund (MP), Mats Persson (L), finansminister Magdalena Andersson (S) och Emil Källström (C)?
Hur länge håller samarbetet mellan finansmarknadsminister Per Bolund (MP), Mats Persson (L), finansminister Magdalena Andersson (S) och Emil Källström (C)? Foto: Henrik Montgomery/TT

När krisen är över vill Magdalena Andersson kickstarta ekonomin med större offentliga investeringar. Men samarbetspartierna Centern och Liberalerna är stärkta i att överskottsmålet ska vara kvar, medan Socialdemokraterna vill dra ner på sparandet efter krisen.

Under strecket
Publicerad

Coronapandemin har tillfälligt slagit ut flera av de skyddsvallar som skapades för att trygga den svenska ekonomin efter 90-talskrisen. Med krispaketen och vårbudgeten har regeringen för första gången lyft utgiftstaket för statens kostnader utan att det är ett regeringsskifte.

Den skuld som staten har byggt upp genom åren då utgifterna har varit större än inkomsterna, är låg i Sverige. Men nu väntas statsskulden öka från dagens 35 procent av BNP till möjliga 50 procent eller mer.

– De åtgärder vi lagt fram saknar motstycke i svensk historia. Mycket talar för att de kommer att växa, sa finansminister Magdalena Andersson när hon presenterade vårbudgeten.

Att regeringen tar till extraordinära insatser är okontroversiellt i riksdagen, där finns ett brett stöd för vad stundens allvar kräver. Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson utesluter inte att det kan krävas en dubblering av de åtgärder som nu har presenterats för att möta den akuta krisen.

Hur mycket är ni beredda att låta statsskulden öka?

– Det finns inget tak för det. Vi har en låg statsskuld och den kan öka. Det är därför vi har sparat i ladorna, för att kunna använda i kriser, säger han.

Annons
Annons

Men borgfreden i svensk politik ser ut att långsamt spricka. Alla de tidigare allianspartierna kräver större stöd till företagen för att dämpa krisen.

– Jag förstår inte varför man inte gör det just nu. Det är nu krisen sker och företag håller på att gå under. Intäkter försvinner från hundra till noll på kort tid. Därför behövs en snabbhet i insatserna och det behövs stora insatser, säger Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson.

Magdalena Andersson har tidigare sagt att det behövs en ekonomisk kickstart med ökad privat konsumtion och större offentliga investeringar när coronakrisen ebbar ut.

– Utöver de här summorna kommer vi att behöva lägga stora summor på att återstarta ekonomin. Det är viktigt att säga att inget land har obegränsade resurser, säger Magdalena Andersson.

Men när det kommer till hur ekonomins återhämtning ska se ut finns en skiljelinje mellan januaripartierna.

– Vi tycker fortsatt att ett balansmål är det rimligaste, även med ett sådant sjunker normalt statsskulden så länge man har tillväxt i ekonomin, säger Magdalena Andersson.

Efter 90-talskrisen har de svenska budgetreglerna inneburit att vi har ett överskottsmål. Det innebär att regeringen behöver spara en viss andel av BNP varje år över en konjunkturcykel, för att betala av på statsskulden.

Ett balansmål skulle innebära att budgeten endast behöver vara i balans, i stället för att ha en viss summa pengar över.

Liberalerna och Centerpartiet röstade tillsammans med rikdagens borgerliga partier ner S-förslaget om balansmål så sent som förra året. Nu har den pågående coronapandemin snarast stärkt partierna i deras hållning.

Annons
Annons

– Hade Sverige inte haft ett överskottsmål så hade vi inte haft samma möjligheter att agera, säger Liberalernas Mats Persson.

– Det som nu händer visar med all tydlighet hur apart diskussionen om att slopa överskottsmålet är, säger Emil Källström, Centerpartiets finanspolitisk talesperson.

Med en skenande statsskuld menar C att det är extra viktigt att så snart som möjligt ta sig tillbaka till dagens hälsosamma nivåer.

– Många säger att det är tack vare kloka regeringar som Sverige har en låg statsskuld. Men hade inte de regeringarna, både socialdemokratiska och borgerliga, använt ett mycket tajt finanspolitiskt ramverk för att stoppa alla möjliga utgiftsidéer hade vi inte varit här i dag, säger han.

En del av det finanspolitiska ramverket handlar om att landet måste kunna öppna spjällen i finanspolitiken och rädda det som räddas kan när nöden kräver. Men Emil Källström pekar mot vad som kommer sedan.

– Det kommer en tid när vi måste diskutera hur Sverige ska se ut post corona. Då kan vi inte överge en av de två faktorer som har gett oss det gynnsamma läge vi har nu. Där kommer vi att vara väldigt tydliga, säger han.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons