Annons

Fyra politiska strider – här utmanas Löfven

Det politiska året 2017 blir konfliktfyllt. SvD:s Claes Lönegård reder ut stridslinjerna i frågorna som det kommer att bråkas mest om i svensk politik under årets första halva.

Under strecket
Publicerad

Räkna med att det maktkamp och rävspel om vinsterna precis som vid de senaste S-kongresserna efter Illmar Reepalus utredning.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 4

Rikspolischefen Dan Eliason borde avgå. Det var M-ledaren Anna Kinberg Batras budskap i sitt jultal.

Foto: Pontus Lundahl/TTBild 2 av 4

Antalet asylsökande minskade kraftigt under 2016 jämfört med rekordåret 2015.

Foto: Johan Nilsson/TTBild 3 av 4

Samtliga allianspartier driver i dag frågan om en svensk Nato-anslutning. Något som regeringen motsätter sig bestämt.

Foto: Pontus Lundahl/TTBild 4 av 4

Räkna med att det maktkamp och rävspel om vinsterna precis som vid de senaste S-kongresserna efter Illmar Reepalus utredning.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1

Vinsterna i välfärden

Räkna med att det maktkamp och rävspel om vinsterna precis som vid de senaste S-kongresserna efter Illmar Reepalus utredning.
Räkna med att det maktkamp och rävspel om vinsterna precis som vid de senaste S-kongresserna efter Illmar Reepalus utredning. Foto: Lars Pehrson

Just nu är Ilmar Reepalus utredning om vinster i välfärden ute på remiss. Många vill säga sitt och regeringen kan räkna med hård kritik från de privata välfärdsbolagens intresseorganisationer.

Lööf har kallat vinstbegränsningar i välfärden för ”ren och skär fondsocialism”.

Förslaget från Malmös tidigare kommunalråd Ilmar Reepalu är att företag som bedrivs med skattemedel ska ha ett vinsttak på sju procent plus statslåneräntan på operativt kapital. Välfärdsbolagen – liksom oppositionen – menar att en majoritet av de privata alternativen kommer att försvinna om förslaget blir verklighet.

C-ledaren Annie Lööf har kallat vinstbegränsningar i välfärden för ”ren och skär fondsocialism”.

Samtidigt är en majoritet av svenska folket emot oreglerade uttag av vinster i välfärden.

Annons
Annons

Rikspolischefen Dan Eliason borde avgå. Det var M-ledaren Anna Kinberg Batras budskap i sitt jultal.

Foto: Pontus Lundahl/TTBild 1 av 1

Så det är många miljarder – liksom potentiella väljare – som står på spel.

För minoritetsregeringen, vars budgetsamarbete med Vänsterpartiet vilar på en uppgörelse om en ”välfärd utan vinster”, är frågan således en svårhanterad balansakt – inte minst för Socialdemokraterna som håller kongress i april.

Räkna med att det blir maktkamp och rävspel om vinsterna precis som vid de senaste S-kongresserna.

Våldet

Rikspolischefen Dan Eliason borde avgå. Det var M-ledaren Anna Kinberg Batras budskap i sitt jultal.
Rikspolischefen Dan Eliason borde avgå. Det var M-ledaren Anna Kinberg Batras budskap i sitt jultal. Foto: Pontus Lundahl/TT

Dödsskjutningar och explosioner har fortsatt att förekomma i stadsdelar i Malmö, Göteborg och Stockholm, samtidigt som Brottsförebyggande rådet rapporterar att otryggheten i samhället ökar.

Efter en misslyckad omorganisering av polisen redovisar myndigheten sjunkande effektivitet. Andelen uppklarade brott minskade förra året med tio procent.

Som SvD:s Göran Eriksson skrev gick kriminaliteten som en röd tråd genom årets första partiledardebatt i riksdagen. Inget talar för att frågan kommer att sjunka undan från dagordningen.

Oppositionspartierna har i sina skuggbudgetar föreslagit fler poliser, och M-ledaren Anna Kinberg Batra krävde i sitt jultal rikspolischefen Dan Eliasons avgång. Även KD-ledaren Ebba Busch Thor instämde i avgångskravet.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) har inte velat gå oppositionen till mötes, men har kallat upp Eliasson för att ”redogöra för hur han ska kunna vända den här utvecklingen”.

Annons
Annons

Antalet asylsökande minskade kraftigt under 2016 jämfört med rekordåret 2015.

Foto: Johan Nilsson/TTBild 1 av 1

Regeringen kommer i vår skärpa straffen för innehav och handgranater, och innan sommaren lägga fram förslag om en tillfällig vapenamnesti 2018 för att minska antalet illegala vapen på marknaden.

Flyktingpolitiken

Antalet asylsökande minskade kraftigt under 2016 jämfört med rekordåret 2015.
Antalet asylsökande minskade kraftigt under 2016 jämfört med rekordåret 2015. Foto: Johan Nilsson/TT

Frågan kommer att ställas på sin spets under vårens största politiska tillställning.

Efter den drastiska ökningen av asylsökande hösten 2015 införde regeringen id- och gränskontroller samt en rad skärpningar som i tre års tid ska lägga svensk asylpolitik på EU:s miniminivå, bland annat med tillfälliga uppehållstillstånd, begränsad familjeåterförening och hårdare försörjningskrav.

Frågan är vad som ska hända med flyktingpolitiken när den tillfälliga lagen löper ut sommaren 2019. Att flyktingströmmen från Mellanöstern skulle ha avtagit då är långt ifrån självklart.

M-ledaren Anna Kinberg Batra har krävt att den tillfälliga åtstramningen ska permanentas. Å andra sidan finns det starka krafter inom regeringspartierna som trycker på för en återgång till en mer generös flyktingpolitik.

Statsminister Stefan Löfven (S) har ännu inte gett ett klart besked, utan hoppas på att frågan ska lösas på EU-nivå innan dess.

Frågan kommer att ställas på sin spets under vårens största politiska tillställning – Socialdemokraternas kongress i Göteborg i april. Till den har bland andra Stockholms och Lunds arbetarekommuner – där inrikesminister Anders Ygeman respektive justitieminister Morgan Johansson är ledande personer – motionerat om att riva upp de tillfälliga åtstramningarna.

Annons
Annons

Samtliga allianspartier driver i dag frågan om en svensk Nato-anslutning. Något som regeringen motsätter sig bestämt.

Foto: Pontus Lundahl/TTBild 1 av 1

Regeringen kommer under våren att gå vidare med tidigare och systematiska åldersbedömningar av asylsökanden, vilket lär ge ytterligare liv i flyktingdebatten.

Försvaret

Samtliga allianspartier driver i dag frågan om en svensk Nato-anslutning. Något som regeringen motsätter sig bestämt.
Samtliga allianspartier driver i dag frågan om en svensk Nato-anslutning. Något som regeringen motsätter sig bestämt. Foto: Pontus Lundahl/TT

Numera debatteras inte bara försvarsanslagen flitigt – utan också alliansfriheten.

Årets upplaga av Folk och Försvars rikskonferens i Sälen utvecklade sig till en tävling i vem som kunde erbjuda mest pengar till försvaret.

Bakom den pånyttfödda svenska försvarsdebatten ligger decennier av besparingar på försvaret, samtidigt som Ryssland på senare tid rustat upp och kommit att bedriva en allt mer aggressiv utrikespolitik.

Nu ska tidigare försvarsminister Björn von Sydow (S) leda en ny försvarsberedning som ska arbeta fram underlag till nästa försvarsbeslut 2020. Den senaste försvarsberedningen – presenterad 2014 – slutade i storbråk.

Riksdagspartierna brukar av tradition hålla sams i försvarspolitiken, åtminstone utåt. Men numera debatteras inte bara försvarsanslagen flitigt – utan också alliansfriheten.

Samtliga allianspartier driver i dag frågan om en svensk Nato-anslutning. Något som regeringen motsätter sig bestämt.

Man kan också vänta sig att den säkerhetspolitiska debatten den närmaste tiden kommer att handla om cyberförsvar och informationskrigföring, efter rapporterna om ryska hackerattacker och påverkanskampanjer i samband med det amerikanska presidentvalet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons