Nej till ny nedstängning. Under tisdagskvällen demonstrerade tusentals utanför Serbiens parlamentet.
Nej till ny nedstängning. Under tisdagskvällen demonstrerade tusentals utanför Serbiens parlamentet. Foto: Darko Vojinovic/AP

Får Sverige nu revansch för sin coronastrategi?

Våldsamma protester i världen när hårda lockdowns införs – igen. Får Sverige revansch nu för sin coronastrategi? Folkhälsomyndighetens chef berättar hur tankarna gick i mars, och varför snabba åtgärder fram och tillbaka valdes bort.

Uppdaterad
Publicerad

”Avgå! Avgå!” Det är natten till onsdag och tusentals har samlats utanför Serbiens parlament i Belgrad. Stenar, flaskor och ägg kastas mot poliser som försöker mota de demonstranter som står längst fram. Några lyckas ta sig in i parlamentet och de springer in i huvudbyggnaden.

Poliserna svarar med tårgas.

43 poliser och 17 demonstranter skadas. 23 personer grips.

Bara några timmar tidigare har presidenten Aleksandar Vučić meddelat att det ska införas hårdare restriktioner i landet – igen. Tidigare i mars infördes begränsningar för att bromsa pandemin, men redan i maj var landet ett av de första att lätta på restriktionerna.

Nu ska landet, med sina sju miljoner invånare och 17 760 bekräftade fall av covid-19, alltså stänga igen.

Efter nattens protester dömer premiärminister Ana Brnabić ut demonstranternas beteende.

– Jag fördömer starkt skadegörelsen bakom det våldsamma upploppet vid det serbiska parlamentet just nu då staten, och hela hälso- och sjukvårdssystemet, står inför det tuffaste läget sedan pandemins start, sade hon.

Stenar, flaskor och ägg kastas mot poliser som försöker mota demonstranterna i Belgrad. Poliserna svarar med tårgas.
Stenar, flaskor och ägg kastas mot poliser som försöker mota demonstranterna i Belgrad. Poliserna svarar med tårgas. Foto: Marko Drobnjakovic/TT

Serbien är inte ensamt om att ha tvingats återinföra hårda restriktioner efter att smittotalet ökat på nytt.

Ett annat exempel är Israel. Där lättades restriktionerna i maj efter positiva tecken av minskad smittspridning. Men efter beslutet vände det – och smittspridningen fick ny fart och därmed nya restriktioner.

Annons

På barer, nattklubbar och gym är det återigen tyst och tomt. Restauranger måste begränsa sig till 20 gäster inomhus och 30 utomhus, synagogor får ta in högst 19 personer i taget och på bussar får inte fler än 20 passagerare vistas samtidigt.

Åtgärderna är ett försök att dels bromsa spridningen av smittan och dels att undvika en större nedstängning av landet. Israels ekonomi lider svårt på grund av pandemin och arbetslösheten har klättrat till drygt 20 procent.

Men att stänga ned, öppna upp – för att sedan tvingas stänga ned igen – är inte en hållbar strategi, anser Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.

– Jag tror att acceptansen kommer att vara ganska låg för det. Därför måste man ordentligt fundera på vilka åtgärder som verkligen har effekt, säger han till SvD.

Coronaviruset kommer att vara med oss under en lång tid. Det är ett maraton, inte en spurt.

Israel har inte förberett sig tillräckligt väl inför dagen då samhället ska öppna för andra gången, säger Hagai Levine, epidemiolog och professor vid Hadasdah School of Public Health, till nyhetsbyrån Reuters.

Annons

– Det som händer i Israel borde vara en läxa för alla: Du kan inte gå från ett extremläge till ett annat, från total nedstängning till ett snabbt öppnande av samhället, utan ordentlig planering, säger Levine.

– Coronaviruset kommer att vara med oss under en lång tid. Det är ett maraton, inte en spurt.

”Jag fördömer starkt skadegörelsen bakom det våldsamma upploppet vid det serbiska parlamentet just nu då staten, och hela hälso- och sjukvårdssystemet, står inför det tuffaste läget sedan pandemins start” säger Serbiens premiärminister Ana Brnabić.
”Jag fördömer starkt skadegörelsen bakom det våldsamma upploppet vid det serbiska parlamentet just nu då staten, och hela hälso- och sjukvårdssystemet, står inför det tuffaste läget sedan pandemins start” säger Serbiens premiärminister Ana Brnabić. Foto: Marko Drobnjakovic/TT

Liknande händelseförlopp har även skett i spanska städer. Förra lördagen fattade myndigheter i Katalonien beslut om krisåtgärder i området Segrià där 200 000 personer isolerades – ingen får varken lämna området eller ta sig in.

Det hårt drabbade Spanien öppnade gränserna för besökare från Schengenområdet inklusive Storbritannien den 21 juni – gränser som nu delvis måste stänga igen.

Bara 24 timmar efter beslutet i Katalonien kom ytterligare ett beslut: Omkring 70 000 invånare i Galicien i nordvästra Spanien isoleras också återigen från omvärlden på grund av pandemins nya framfart.

Annons

Protester mot de nya nedstängningarna sker världen över. I Australien greps nyligen en 35-årig man för att ha brutit mot karantänen. Mannen smet ut från sitt hotellrum för att träffa sin flickvän. Straffet blev fängelse i drygt en månad och böter på över 12 000 svenska kronor.

Vi har en förskräckande stigning i många delar av världen.

Efter ett utbrott i landets näst största stad, Melbourne, har myndigheter återigen infört lockdowns. I ett bostadsområde sitter just nu tusentals människor i mycket strikt karantän – de får inte lämna sina bostäder alls, om de inte ska gå och handla mat, motionera, få medicinsk vård eller arbeta. De boende har vädjat om att minska på den tunga polisbevakningen som ska se till att reglerna efterföljs.

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson. Foto: Emma-Sofia Olsson
Annons

– När det gäller den globala situationen så är den fortfarande bekymmersam i många länder. Vi har en förskräckande stigning i många delar av världen.

Orden är Johan Carlsons, Folkhälsomyndighetens generaldirektör. Han varnade för det stigande antalet bekräftade coronasmittade världen över. Dryga 12 miljoner människor har smittats, 555 000 har avlidit.

Är det nu, när allt fler protester syns mot nya nedstängningar, som den utskällda svenska strategin ska få sin revansch? Folkhälsomyndigheten har varit tydlig med att snabba åtgärder fram och tillbaka inte är någon bra lösning.

Vår ingång i det här var att det här är inget som vi blir av med snabbt. Vi måste ha åtgärder som man kan ligga kvar med länge. Och det såg vi framför oss redan i mars, säger Johan Carlson till SvD.

Det här är inget som vi blir av med snabbt. Vi måste ha åtgärder som man kan ligga kvar med länge.

Att länder och samhällen nu tvingas stänga ned för andra gången är ”bekymmersamt”, anser han.

Han nämner en studie som Folkhälsomyndigheten tillsammans med det finska smittskyddsinstitutet har tittat på, och som visar att till exempel skolstängningar inte haft någon större effekt på smittoläget.

Annons

– Det vore fördelaktigt om man i många lägen i stället riktar in sig på storskalig testning, smittspårning och att sätta enskilda individer i karantän snarare än att stänga ned ett helt samhälle om utbrottet inte är väldigt, väldigt stort.

Är det här anledningen till varför Sverige har valt rekommendationer framför strikta restriktioner?

Johan Carlson nickar jakande.

– Ja, till viss del. Vi är vana att hantera frågor på det här sättet. Skillnaden i utfall, i samhällsspridning, jämfört med Sverige och många andra länder som haft en stor attack av virus, är inte helt uppenbara.

1/2

Polis vaktar det serbiska parlamentet på onsdagen.

Foto: Darko Vojinovic/TT
2/2

Tidigare, under tisdagsnatten, bröt våldsamma protester ut framför parlamentet i Belgrad.

Foto: Darko Vojinovic/TT

Efter de kaotiska scenerna som utspelade sig utanför det serbiska parlamentet i Belgrad på tisdagskvällen backade premiärministern och kom med nya besked: Det blir ingen ytterligare nedstängning av samhället – än. I stället införs ett förbud mot alla sammankomster med mer än 10 personer både inomhus och utomhus i huvudstaden.

– En nedstängning skulle ha varit den mest effektiva åtgärden. Men vi beslutade att ta detta mellansteg i stället, sa premiärminister Brnabić och tillade att hon inte kunde förstå varför demonstrationerna ägde rum.

Johan Carlson säger att återinförandet av strikta nedstängningar kan leda till protester, om man en gång redan har beslutat att återgå till det normala.

– Den typ av åtgärder som vi har, som jag upplever har stor acceptans i befolkningen, bygger på att människor förstår vad som ska göras och deltar i arbetet, snarare än att man jobbar med förbud.

Men att en total nedstängning skulle vara helt fel väg att gå är inte säkert, tillägger han:

– Länder har väldigt olika historia. Så jag vill inte kritisera andra länder för vilka åtgärder som de vidtar. Möjligheterna att följa olika linjer är väldigt olika, i olika länder.

Stenar, flaskor och ägg kastas mot poliser som försöker mota demonstranterna i Belgrad. Poliserna svarar med tårgas.

Foto: Marko Drobnjakovic/TT

”Jag fördömer starkt skadegörelsen bakom det våldsamma upploppet vid det serbiska parlamentet just nu då staten, och hela hälso- och sjukvårdssystemet, står inför det tuffaste läget sedan pandemins start” säger Serbiens premiärminister Ana Brnabić.

Foto: Marko Drobnjakovic/TT

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Polis vaktar det serbiska parlamentet på onsdagen.

Foto: Darko Vojinovic/TT

Tidigare, under tisdagsnatten, bröt våldsamma protester ut framför parlamentet i Belgrad.

Foto: Darko Vojinovic/TT