Annons

Våldtagen blev av med biträde – systemet får kritik

Sven-Erik Alhem, ordförande i Brottsofferjouren, är kritisk mot den nya lagen.
Sven-Erik Alhem, ordförande i Brottsofferjouren, är kritisk mot den nya lagen. Foto: Mats Andersson/TT, Magnus Andersson/TT

När Högsta domstolen nyligen dömde en man för oaktsam våldtäkt hade kvinnan inte rätt till sitt målsägarbiträde. Detta efter en ett år gammal lagändring, som möter kritik från flera håll.

Under strecket
Publicerad

Den 11 juli dömde för första gången Högsta Domstolen en man för oaktsam våldtäkt, till två år och tre månaders fängelse. Den målsägande kvinnan hade ett biträde i tingsrätten, men när fallet togs upp i högre instanser förlorade hon rätten till ett biträde.

Att domen skulle komma i HD fick hon veta först dagen innan, och då av sitt tidigare målsägandebiträde som egentligen var på semester. Det rapporterar SVT.

– Jag blev chockad, media visste att den skulle komma innan jag visste det. Jag grät mig till sömns, säger kvinnan till SVT.

Att kvinnan inte hade rätt till ett målsägandebiträde har att göra med en lagändring som trädde i kraft förra sommaren. Tidigare hade målsäganden automatiskt rätt till ett biträde även i hovrätten och HD, men den nya lagen kräver ”särskilda omständigheter” för att rätten ska gälla.

Enligt Brottsofferjouren är den nya lagen i strid med Europakonventionen.

– Den säger att man aldrig ska överge någon som är part i ett mål förrän målet är avslutat. Den som är målsägande känner sig väldigt underlägsen när den tilltalade har en försvarare men man själv inte har något ombud, säger Sven-Erik Alhem, ordförande i Brottsofferjouren.

För oss är det oerhört märkligt att uppdraget tar slut innan ärendet är slutgiltigt prövat.

Ett argument för ändringen är att målsäganden sällan hörs i högre instanser. Men det håller inte, menar Sven-Erik Alhem.

– Det argumentet har väldigt lite bärkraft. Det händer att mål ändrar karaktär och försvararen säger något som är svårt att svara på, då blir det svårt utan ett målsägandebiträde, säger han.

Det viktigaste för rättssäkerheten är enligt Alhem att det råder jämvikt mellan den tilltalade och målsäganden.

Flera advokater har också kritiserat lagen. En av dem är Elisabet Audell.

– För oss är det oerhört märkligt att uppdraget tar slut innan ärendet är slutgiltigt prövat, säger hon till tidningen Advokaten.

Enligt det nya systemet ska åklagaren företräda målsäganden i de fall när det inte finns något målsägandebiträde i hovrätten. Det kan vara problematiskt, enligt advokaten Lena Feuk.

– Det blir konstigt eftersom åklagarna arbetar utifrån en objektivitetsprincip, säger hon till tidningen Advokaten.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons